Exodus 15

Då sjöngo Mose och Israels barn denna lovsång till HERRENS ära; de sade:  »Jag vill sjunga till HERRENS ära,      ty högt är han upphöjd.  Häst och man      störtade han i havet.Vish. 10,19.

ENTONCES cantó Moisés y los hijos de Israel este cántico á JEHOVÁ, y dijeron: Cantaré yo á JEHOVÁ, porque se ha magnificado grandemente, Echando en la mar al caballo y al que en él subía.

 HERREN är min starkhet och min lovsång,  Och han blev mig till frälsning.  Han är min Gud, jag vill ära honom,  min faders Gud, jag vill upphöja honom.Ps. 118,14 f. Jes. 12,2 f.

JEHOVÁ es mi fortaleza, y mi canción, Y hame sido por salud: Éste es mi Dios, y á éste engrandeceré; Dios de mi padre, y á éste ensalzaré.

 HERREN är en stridsman,      'HERREN' är hans namn.Hos. 12,6.

JEHOVÁ, varón de guerra; JEHOVÁ es su nombre.

 Faraos vagnar och härsmakt      kastade han i havet,  hans utvalda kämpar      dränktes i Röda havet.

Los carros de Faraón y á su ejército echó en la mar; Y sus escogidos príncipes fueron hundidos en el mar Bermejo.

 De övertäcktes av vattenmassor,      sjönko i djupet såsom stenar.

Los abismos los cubrieron; Como piedra descendieron á los profundos.

 Din högra hand, HERRE,      du härlige och starke,  din högra hand, HERRE,      krossar fienden.

Tu diestra, oh JEHOVÁ, ha sido magnificada en fortaleza; Tu diestra, oh JEHOVÁ, ha quebrantado al enemigo.

 Genom din stora höghet      slår du ned dina motståndare;  du släpper lös din förgrymmelse,      den förtär dem såsom strå.

Y con la grandeza de tu poder has trastornado á los que se levantaron contra ti: Enviaste tu furor; los tragó como á hojarasca.

 För en fnysning av din näsa      uppdämdes vattnen,  böljorna reste sig och samlades hög,  vattenmassorna stelnade i havets djup.

Con el soplo de tus narices se amontonaron las aguas; Paráronse las corrientes como en un montón; Los abismos se cuajaron en medio de la mar.

 Fienden sade:      'Jag vill förfölja dem, hinna upp dem,  jag vill utskifta byte,      släcka min hämnd på dem;  jag vill draga ut mitt svärd,      min hand skall förgöra dem.'

El enemigo dijo: Perseguiré, prenderé, repartiré despojos; Mi alma se henchirá de ellos; Sacaré mi espada, destruirlos ha mi mano.

 Du andades på dem,      då övertäckte dem havet;  de sjönko såsom bly      i de väldiga vattnen.

Soplaste con tu viento, cubriólos la mar: Hundiéronse como plomo en las impetuosas aguas.

 Vilken bland gudar      liknar dig, HERRE?  Vem är dig lik,      du härlige och helige,  du fruktansvärde och högtlovade,      du som gör under?1 Krön. 16,25. Ps. 96,4. Jes. 40,18.

¿Quién como tú, JEHOVÁ, entre los dioses? ¿Quién como tú, magnífico en santidad, Terrible en loores, hacedor de maravillas?

 Du räckte ut din högra hand,      då uppslukades de av jorden.

Extendiste tu diestra; La tierra los tragó.

 Men du ledde med din nåd      det folk du hade förlossat,  du förde dem med din makt      till din heliga boning.

Condujiste en tu misericordia á este pueblo, al cual salvaste; Llevástelo con tu fortaleza á la habitación de tu santuario.

 Folken hörde det      och måste då darra,  av ångest grepos      Filisteens inbyggare.Jos. 2,9 f.

Oiránlo los pueblos, y temblarán; Apoderarse ha dolor de los moradores de Palestina.

 Då förskräcktes      Edoms furstar,  Moabs hövdingar      grepos av bävan,  alla Kanaans inbyggare      försmälte av ångest.

Entonces los príncipes de Edom se turbarán; Á los robustos de Moab los ocupará temblor; Abatirse han todos los moradores de Canaán.

 Ja, över dem faller      förskräckelse och fruktan;  för din arms väldighet      stå de såsom förstenade,  medan ditt folk      tågar fram, o HERRE  medan det tågar fram,      det folk du har förvärvat.

Caiga sobre ellos temblor y espanto; Á la grandeza de tu brazo enmudezcan como una piedra; Hasta que haya pasado tu pueblo, oh JEHOVÁ, Hasta que haya pasado este pueblo que tú rescataste.

 Du för dem in och planterar dem      på din arvedels berg,  på den plats, o HERRE,      som du har gjort till din boning,  i den helgedom, Herre,      som dina händer hava berett.Ps. 44,3. 78,54. 80,9. 2 Mack. 1,29.

Tú los introducirás y los plantarás en el monte de tu heredad, En el lugar de tu morada, que tú has aparejado, oh JEHOVÁ; En el santuario del Señor, que han afirmado tus manos.

 HERREN är konung      alltid och evinnerligen!»Ps. 93,1.

JEHOVÁ reinará por los siglos de los siglos.

Ty när Faraos hästar med hans vagnar och ryttare hade kommit ned i havet, lät HERREN havets vatten vända tillbaka och komma över dem, sedan Israels barn på torr mark hade gått mitt igenom havet.

Porque Faraón entró cabalgando con sus carros y su gente de á caballo en la mar, y JEHOVÁ volvió á traer las aguas de la mar sobre ellos; mas los hijos de Israel fueron en seco por medio de la mar.

Och profetissan Mirjam, Arons syster, tog en puka i sin hand, och alla kvinnorna följde efter henne med pukor och dans.

Y María la profetisa, hermana de Aarón, tomó un pandero en su mano, y todas las mujeres salieron en pos de ella con panderos y danzas.

Och Mirjam sjöng för dem: »Sjungen till HERRENS ära, ty högt är han upphöjd. Häst och man störtade han i havet.»

Y María les respondía: Cantad á JEHOVÁ; porque en extremo se ha engrandecido, Echando en la mar al caballo, y al que en él subía.

Därefter lät Mose israeliterna bryta upp från Röda havet, och de drogo ut i öknen Sur; och tre dagar vandrade de i öknen utan att finna vatten.4 Mos. 33,8.

É hizo Moisés que partiese Israel del mar Bermejo, y salieron al desierto de Shur; y anduvieron tres días por el desierto sin hallar agua.

Så kommo de till Mara; men de kunde icke dricka vattnet i Mara, ty det var bittert. Därav fick stället namnet Mara.

Y llegaron á Mara, y no pudieron beber las aguas de Mara, porque eran amargas; por eso le pusieron el nombre de Mara.

Då knorrade folket emot Mose och sade: »Vad skola vi dricka?»

Entonces el pueblo murmuró contra Moisés, y dijo: ¿Qué hemos de beber?

Men han ropade till HERREN; och HERREN visade honom ett visst slags trä, som han kastade i vattnet, och så blev vattnet sött. Där förelade han folket lag och rätt, och där satte han det på prov.Syr. 38,5.

Y Moisés clamó á JEHOVÁ; y JEHOVÁ le mostró un árbol, el cual metídolo que hubo dentro de las aguas, las aguas se endulzaron. Allí les dió estatutos y ordenanzas, y allí los probó;

Han sade: »Om du hör HERRENS, din Guds, röst och gör vad rätt är i hans ögon och lyssnar till hans bud och håller alla hans stadgar, så skall jag icke lägga på dig någon av de sjukdomar som jag lade på egyptierna, ty jag är HERREN, din läkare.»2 Mos. 23,25.

Y dijo: Si oyeres atentamente la voz de JEHOVÁ tu Dios, é hicieres lo recto delante de sus ojos, y dieres oído á sus mandamientos, y guardares todos sus estatutos, ninguna enfermedad de las que envié á los Egipcios te enviaré á ti; porque yo soy JEHOVÁ tu Sanador.

Sedan kommo de till Elim; där funnos tolv vattenkällor och sjuttio palmträd. Och de lägrade sig där vid vattnet.4 Mos. 33,9. Ps. 23,2.

Y llegaron á Elim, donde había doce fuentes de aguas, y setenta palmas; y asentaron allí junto á las aguas.