Isaiah 45

 Så säger HERREN till sin smorde,  till Kores som jag har fattat vid hans högra hand,  då jag nu vill slå ned folken inför honom  och lösa svärdet från konungarnas länd,  då jag vill öppna dörrarna för honom  så att inga portar mer äro stängda:
Så siger HERREN til sin Salvede, til Kyros, hvis højre jeg greb for at nedstyrte Folk for hans Ansigt og løsne Kongernes Gjord, for at åbne Dørene for ham, så Portene ikke var stængt:
 Själv skall jag gå framför dig,  backarna skall jag jämna ut;  kopparportarna skall jag krossa,  och järnbommarna skall jag bryta sönder.
Selv går jeg frem foran dig, Hindringer jævner jeg ud; jeg sprænger Porte af Kobber og sønderhugger Slåer af Jern.
 Och jag skall giva dig dolda skatter  och bortgömda rikedomar,  för att du må förnimma, att jag, HERREN, är den  som har kallat dig vid ditt namn, jag, Israels Gud.
Jeg giver dig Mulmets Skatte, Rigdomme gemt i Løn, så du kender, at den, der kaldte dig ved Navn, er mig, er HERREN, Israels Gud.
 För min tjänare Jakobs skull,  för Israels, min utkorades, skull  kallade jag dig vid ditt namn  och gav dig ärenamn, innan du kände mig.
For Jakobs, min Tjeners, Skyld, for min udvalgtes, Israels, Skyld kalder jeg dig ved dit Navn, ved et Æresnavn, skønt du ej kender mig.
 Jag är HERREN och eljest ingen,  utom mig finnes ingen Gud;  innan du kände mig, omgjordade jag dig,
HERREN er jeg, ellers ingen, uden mig er der ingen Gud; jeg omgjorder dig, endskønt du ej kender mig,
 för att man skulle förnimma både i öster och i väster,  att alls ingen finnes förutom mig,  att jag är HERREN och eljest ingen,
så de kender fra Solens Opgang til dens Nedgang: der er ingen uden mig. HERREN er jeg, ellers ingen,
 jag som danar ljuset och skapar mörkret,  jag som giver lyckan och skapar olyckan.  Jag, HERREN, är den som gör allt detta.
Lysets Ophav og Mørkets Skaber, Velfærds Kilde og Ulykkes Skaber: Jeg er HERREN, der virker alt.
 Drypen, I himlar därovan,  och må skyarna låta rättfärdighet strömma ned.  Må jorden öppna sig,  och må dess frukt bliva frälsning;  rättfärdighet låte den ock växa upp.  Jag, HERREN, skapar detta.
Lad regne, I Himle deroppe, nedsend Retfærd, I Skyer, Jorden åbne sit Skød, så Frelse må spire frem og Retfærd vokse tillige. Jeg, HERREN, lader det ske.
 Ve dig som vill gå till rätta med din Skapare,  ja, ve dig, du skärva bland andra skärvor av jord!  Skall väl leret säga till krukmakaren: »Vad kan du göra?»  Och skall ditt verk säga om dig: »Han har inga händer»?
Ve den, der trættes med sit Ophav, et Skår kun blandt Skår af Jord! Siger Ler til Pottemager: "Hvad kan du lave?" hans Værk: "Du har ikke Hænder!"
 Ve dig som säger till din fader: »Icke kan du avla barn»  och till hans hustru: »Icke kan du föda barn»!
Ve den, der siger til sin Fader: "Hvad kan du avle?" til sin Moder: "Hvad kan du føde?"
 Så säger HERREN,  Israels Helige, som ock är hans skapare:  Frågen mig om det tillkommande;  lämnen åt mig omsorgen om mina söner, mina händer verk.
Så siger HERREN, Israels Hellige, Fremtidens Ophav: I spørger mig om mine Børn, for mine Hænders Værk vil I råde!
 Det är jag, som har gjort jorden och skapat människorna därpå;  det är mina händer, som hava utspänt himmelen,  och hela dess härskara har jag bådat upp.
Det var mig, som dannede Jorden og skabte Mennesket på den; mine Hænder udspændte Himlen, jeg opbød al dens Hær;
 Det är ock jag, som har låtit denne uppstå i rättfärdighet,  och alla hans vägar skall jag göra jämna.  Han skall bygga upp min stad  och släppa mina fångar lösa,  och det icke för betalning eller för gåvor,  säger HERREN Sebaot.
det var mig, som vakte ham i Retfærd, jeg jævner alle hans Veje; han skal bygge min By og give mine bortførte fri ikke for Løn eller Gave, siger Hærskarers HERRE.
 Så säger HERREN:  Vad egyptierna hava förvärvat med sitt arbete  och etiopiernas och Sebas resliga folk med sin handel,  det skall allt övergå i din hand och höra dig till.  De skola följa bakom dig,      i kedjor skola de gå.  Och de skola falla ned inför dig      och ställa sin bön till dig:  »Allenast i dig är Gud,  och eljest finnes ingen,      alls ingen annan Gud.»
Så siger HERREN: Ægyptens Løn, Ætiopiens Vinding, Sebæernes granvoksne Mænd, de skal komme og tilhøre dig, og dig skal de følge; de skal komme i Lænker og kaste sig ned for dig og bønfalde dig: "Kun hos dig er Gud, der er ingen anden Gud."
 Ja, du är sannerligen en outgrundlig Gud,  du Israels Gud, du frälsare
Sandelig, du er en Gud, som er skjult, Israels Gud er en Frelser!
 De komma alla på skam och varda till blygd,  de måste allasammans gå där med blygd,  alla avgudamakarna.
Skam og Skændsel bliver alle hans Fjender til Del, til Hobe går Gudemagerne om med Skændsel.
 Men Israel bliver frälst genom HERREN      med en evig frälsning;  aldrig i evighet skolen I komma på skam      och varda till blygd.
Israel frelses ved HERREN, en evig Frelse, i Evighed bliver I ikke til Skam og Skændsel.
 Ty så säger HERREN,  han som har skapat himmelen,      han som är Gud,  han som har danat jorden och gjort den,      han som har berett den  och som icke har skapat den till att vara öde,      utan danat den till att bebos:  Jag är HERREN      och eljest ingen.
Thi så siger HERREN, Himlens Skaber, han, som er Gud, som dannede Jorden, frembragte, grundfæsted den, ej skabte den øde, men danned den til at bebos: HERREN er jeg, ellers ingen.
 Jag har icke talat i det fördolda,  någonstädes i ett mörkt land;  jag har icke sagt till Jakobs släkt:      Förgäves skolen I söka mig.  Jag är HERREN, som talar sanning,      som förkunnar, vad rätt är.
Jeg talede ikke i Løndom, i Mørkets Land, sagde ikke til Jakobs Æt: "Søg mig forgæves!" Jeg, HERREN, taler hvad ret er, forkynder, hvad sandt er.
 Så församlen eder nu och kommen hit,  träden fram allasammans,      I räddade, som ären kvar av folken.  Ty de hava intet förstånd,      de som föra sina träbeläten omkring i högtidståg  och bedja till en gud      som icke kan frälsa.
Kom samlede hid, træd frem til Hobe, I Folkenes undslupne! Uvidende er de, som bærer et Billede af Træ, de, som beder til en Gud, der ikke kan frelse.
 Förkunnen något och läggen fram det;      alla tillhopa må rådslå därom.  Vem har långt förut låtit eder höra detta      och för länge sedan förkunnat det?  Har icke jag, HERREN, gjort det  jag, förutom vilken ingen Gud mer finnes,  ingen Gud, som är rättfärdig och som frälsar,      nej, ingen finnes jämte mig.
Forkynd det, kom frem dermed, lad dem rådslå sammen: Hvo kundgjorde dette tilforn, forkyndte det forud? Mon ikke jeg, som er HERREN? Uden mig er der ingen Gud, uden mig er der ingen retfærdig, frelsende Gud.
 Vänden eder till mig, så varden I frälsta,      I jordens alla ändar;  ty jag är Gud      och eljest ingen.
Vend dig til mig og bliv frelst, du vide Jord, thi Gud er jeg, ellers ingen;
 Jag har svurit vid mig själv,  från min mun har utgått ett sanningsord,      ett ord, som icke skall ryggas:  För mig skola alla knän böja sig,      och mig skola alla tungor giva sin ed.
jeg svor ved mig selv, fra min Mund kom Sandhed, mit Ord vender ikke tilbage: Hvert Knæ skal bøjes for mig, hver Tunge sværge mig til.
 Så har man betygat om mig:      Allenast hos HERREN finnes rättfärdighet och makt.  Till honom skola komma med blygd      alla de som hava varit honom hätska.
"Kun hos HERREN," skal man sige, "er Retfærd og Styrke; til ham skal alle hans Avindsmænd komme med Skam."
 Ja, genom HERREN får all Israels släkt sin rätt,      och av honom skola de berömma sig.
Ved HERREN når al Israels Æt til sin Ret og jubler.