Psalms 52

För sångmästaren; en sång av David,

لِمَاذَا تَفْتَخِرُ بِالشَّرِّ أَيُّهَا الْجَبَّارُ؟ رَحْمَةُ اللهِ هِيَ كُلَّ يَوْمٍ!

när edoméen Doeg kom och berättade för Saul och sade till honom: »David har gått in i Ahimeleks hus.»

لِسَانُكَ يَخْتَرِعُ مَفَاسِدَ. كَمُوسَى مَسْنُونَةٍ يَعْمَلُ بِالْغِشِّ.

 Varför berömmer du dig av vad ont är, du våldsverkare?  Guds nåd varar ju beständigt.

أَحْبَبْتَ الشَّرَّ أَكْثَرَ مِنَ الْخَيْرِ، الْكَذِبَ أَكْثَرَ مِنَ التَّكَلُّمِ بِالصِّدْقِ. سِلاَهْ.

 Din tunga far efter fördärv,  den är lik en skarp rakkniv, du arglistige.

أَحْبَبْتَ كُلَّ كَلاَمٍ مُهْلِكٍ، وَلِسَانِ غِشٍّ.

 Du älskar ont mer än gott,  lögn mer än att tala vad rätt är.  Sela.

أَيْضًا يَهْدِمُكَ اللهُ إِلَى الأَبَدِ. يَخْطَفُكَ وَيَقْلَعُكَ مِنْ مَسْكَنِكَ، وَيَسْتَأْصِلُكَ مِنْ أَرْضِ الأَحْيَاءِ. سِلاَهْ.

 Ja, du älskar allt fördärvligt tal,  du falska tunga.

فَيَرَى الصِّدِّيقُونَ وَيَخَافُونَ، وَعَلَيْهِ يَضْحَكُونَ:

 Därför skall ock Gud störta dig ned för alltid,  han skall gripa dig och rycka dig ut ur din hydda  och utrota dig ur de levandes land.  Sela.

«هُوَذَا الإِنْسَانُ الَّذِي لَمْ يَجْعَلِ اللهَ حِصْنَهُ، بَلِ اتَّكَلَ عَلَى كَثْرَةِ غِنَاهُ وَاعْتَزَّ بِفَسَادِهِ».

 Och de rättfärdiga skola se det och frukta,      de skola le åt honom:

أَمَّا أَنَا فَمِثْلُ زَيْتُونَةٍ خَضْرَاءَفِي بَيْتِ اللهِ. تَوَكَّلْتُ عَلَى رَحْمَةِ اللهِ إِلَى الدَّهْرِ وَالأَبَدِ.

 »Se där är den man som icke gjorde      Gud till sitt värn,  utan förlitade sig på sin stora rikedom,      trotsig i sin lystnad!» [ (Psalms 52:10)  Men jag skall vara såsom ett grönskande olivträd      i Guds hus;  jag förtröstar på Guds nåd      alltid och evinnerligen. ] [ (Psalms 52:11)  Jag skall evinnerligen tacka dig      för att du har gjort det;  och inför dina fromma      skall jag förbida ditt namn,      ty det är gott. ]

أَحْمَدُكَ إِلَى الدَّهْرِ لأَنَّكَ فَعَلْتَ، وَأَنْتَظِرُ اسْمَكَ فَإِنَّهُ صَالِحٌ قُدَّامَ أَتْقِيَائِكَ.