Hosea 11

 När Israel var ung, fick jag honom kär,  och ut ur Egypten kallade jag min son.2 Mos. 3,8. 4,22 f. Matt. 2,15.

«لَمَّا كَانَ إِسْرَائِيلُ غُلاَمًا أَحْبَبْتُهُ، وَمِنْ مِصْرَ دَعَوْتُ ابْنِي.

 Men ju mer de hava blivit kallade,      dess mer hava de dragit sig undan;  de frambära offer åt Baalerna,      och åt belätena tända de offereld.

كُلَّ مَا دَعَوْهُمْ ذَهَبُوا مِنْ أَمَامِهِمْ يَذْبَحُونَ لِلْبَعْلِيمِ، وَيُبَخِّرُونَ لِلتَّمَاثِيلِ الْمَنْحُوتَةِ.

 Och likväl var det jag som lärde Efraim att gå,  och som tog dem upp i mina armar.  Men de förstodo icke att jag ville hela dem.2 Mos. 13,21. 5 Mos. 1,31.

وَأَنَا دَرَّجْتُ أَفْرَايِمَ مُمْسِكًا إِيَّاهُمْ بِأَذْرُعِهِمْ، فَلَمْ يَعْرِفُوا أَنِّي شَفَيْتُهُمْ.

 Med lena band drog jag dem,  med kärlekens tåg;  jag lättade oket över deras halsar,  jag sänkte mig ned till dem och gav dem föda.

كُنْتُ أَجْذِبُهُمْ بِحِبَالِ الْبَشَرِ، بِرُبُطِ الْمَحَبَّةِ، وَكُنْتُ لَهُمْ كَمَنْ يَرْفَعُ النِّيرَ عَنْ أَعْنَاقِهِمْ، وَمَدَدْتُ إِلَيْهِ مُطْعِمًا إِيَّاهُ.

 Borde de då icke få vända tillbaka till Egyptens land  eller få Assur till sin konung,  eftersom de icke vilja omvända sig?

«لاَ يَرْجعُ إِلَى أَرْضِ مِصْرَ، بَلْ أَشُّورُ هُوَ مَلِكُهُ، لأَنَّهُمْ أَبَوْا أَنْ يَرْجِعُوا.

 Ja, svärdet skall rasa i deras städer  och förstöra deras bommar och frossa omkring sig,  för deras anslags skull.

يَثُورُ السَّيْفُ فِي مُدُنِهِمْ وَيُتْلِفُ عِصِيَّهَا، وَيَأْكُلُهُمْ مِنْ أَجْلِ آرَائِهِمْ.

 Ty mitt folks håg står till avfall från mig;  och huru mycket man än kallar dem till den som är därovan,  så höjer sig ändå ingen.

وَشَعْبِي جَانِحُونَ إِلَى الارْتِدَادِ عَنِّي، فَيَدْعُونَهُمْ إِلَى الْعَلِيِّ وَلاَ أَحَدٌ يَرْفَعُهُ.

 Men huru skall jag kunna giva dig till pris, Efraim,      och låta dig fara, Israel?  Icke kan jag giva dig till pris såsom Adma      och låta det gå dig såsom Seboim?  Mitt hjärta vänder sig i mig,      all min barmhärtighet vaknar.5 Mos. 29,23.

كَيْفَ أَجْعَلُكَ يَا أَفْرَايِمُ، أُصَيِّرُكَ يَا إِسْرَائِيلُ؟! كَيْفَ أَجْعَلُكَ كَأَدَمَةَ، أَصْنَعُكَ كَصَبُويِيمَ؟! قَدِ انْقَلَبَ عَلَيَّ قَلْبِي. اضْطَرَمَتْ مَرَاحِمِي جَمِيعًا.

 Jag vill icke låta dig känna      min vredes glöd,  jag skall icke vidare      fördärva Efraim.  Ty jag är Gud      och icke en människa;  helig är jag bland eder,  och med vrede vill jag ej komma.4 Mos. 23,19. 1 Sam. 15,29. Hes. 18,23. 33,11.

«لاَ أُجْرِي حُمُوَّ غَضَبِي. لاَ أَعُودُ أَخْرِبُ أَفْرَايِمَ، لأَنِّي اللهُ لاَ إِنْسَانٌ، الْقُدُّوسُ فِي وَسَطِكَ فَلاَ آتِي بِسَخَطٍ.

 Efter HERREN skola de så draga åstad,      och han skall ryta såsom ett lejon;  ja, han skall upphäva ett rytande,      och hans barn skola då med bävan      samlas västerifrån;Joel 3,16. Am. 1,2.

«وَرَاءَ الرَّبِّ يَمْشُونَ. كَأَسَدٍ يُزَمْجِرُ. فَإِنَّهُ يُزَمْجِرُ فَيُسْرِعُ الْبَنُونَ مِنَ الْبَحْرِ.

 såsom fåglar skola de med bävan komma från Egypten      och såsom duvor från Assurs land.  Och sedan skall jag låta dem bo kvar i sina hus,      säger HERREN.                    Hosea, 12 Kapitlet             Efraims trolöshet.  Drag ur hans                   stamfaders historia.

يُسْرِعُونَ كَعُصْفُورٍ مِنْ مِصْرَ، وَكَحَمَامَةٍ مِنْ أَرْضِ أَشُّورَ، فَأُسْكِنُهُمْ فِي بُيُوتِهِمْ، يَقُولُ الرَّبُّ.

 Efraim har omvärvt mig med lögn      och Israels hus med svek  Juda är alltjämt trolös mot Gud,      mot den Helige, den Trofaste.

قَدْ أَحَاطَ بِي أَفْرَايِمُ بِالْكَذِبِ، وَبَيْتُ إِسْرَائِيلَ بِالْمَكْرِ، وَلَمْ يَزَلْ يَهُوذَا شَارِدًا عَنِ اللهِ وَعَنِ الْقُدُّوسِ الأَمِينِ.