Psalms 70

(Til Sangmesteren. Af David. Lehazkir.) Du værdiges, Gud, at fri mig, Herre, il mig til Hjælp!

För sångmästaren; av David, till åminnelse.

Lad dem beskæmmes og røme, som vil mig til Livs, og de, der ønsker mig ondt, lad dem vige med Skændsel;

 Gud, kom till min räddning;  HERRE, skynda till min hjälp.

lad dem stivne af Rædsel ved deres Skam, de, som siger: "Ha, ha!"

 Må de komma på skam och varda utskämda,      som stå efter mitt liv;  må de vika tillbaka och blygas,      som önska min ofärd.

Lad alle, som søger dig, frydes og glædes i dig; lad dem, som elsker din Frelse, bestandig sige: "Gud er stor!"

 Må de vända tillbaka i sin skam,  som säga: »Rätt så, rätt så!»

Arm og fattig er jeg, il mig til Hjælp, o Gud! Du er min Hjælp og min Frelser; tøv ej, HERRE!

 Men alla de som söka dig må fröjdas      och vara glada i dig;  och de som åstunda din frälsning säge alltid:      »Lovad vare Gud!» [ (Psalms 70:6)  Jag är betryckt och fattig;      Gud, skynda till mig.  Min hjälp och min befriare är du;      HERRE, dröj icke. ]