Amos 6

 Ve eder, I säkre på Sion,  I sorglöse på Samarias berg,  I ädlingar bland förstlingsfolket,  I som Israels hus plägar vända sig till!
Горе безпечним на Сіоні, тим, хто надіється на самарійськую гору, тим шляхетним першого з народів, до яких прибуває Ізраїлів дім!
 Gån åstad till Kalne och sen efter,  dragen därifrån till Stora Hamat,  och faren så ned till filistéernas Gat:  äro de bättre än rikena här,  eller är deras område större än edert område?
Перейдіть до Калне та й побачте, і звідти підіть до Гамату великого, і зійдіть до Ґату филистимлян! Чи ліпші вони від цих царств? Чи їхня границя більша за вашу границю?
 Ve eder, I som menen att olycksdagen skall vara fjärran,  men likväl inbjuden våldet att trona hos eder;
День нещастя вважаєте ви за далекий, а час насильства зближаєте!
 I som liggen på soffor av elfenben  och haven det makligt på edra bäddar;  I som äten lamm, utvalda ur hjorden,  och kalvar, hämtade från gödstallet;
Ви вилежуєтеся на ложах з слонової кости і вивалюєтесь на постелях своїх, і їсте баранів із отари та ситих телят із обори.
 I som skrålen visor till harpans ljud  och tänken ut åt eder musikinstrumenter såsom David;
Під гусла співаєте ви, мов Давид, ви музичні знаряддя собі видумляєте.
 I som dricken vin ur stora bålar  och bruken salvor av yppersta olja,  men icke bekymren eder om Josefs skada!
Ви вино попиваєте чашами, і намащуєтесь добірною оливою, і над спустошенням Йосипа не вболіваєте.
 Fördenskull skola nu dessa främst föras bort i fångenskap;  de som nu hava det så makligt få då sluta med sitt skrål.
Тому вони підуть тепер на вигнання на чолі полонених, і перестане крик випещених.
Herren, HERREN har svurit vid sig själv, säger HERREN, härskarornas Gud: Jakobs stolthet är mig en styggelse, och hans palatser hatar jag; jag skall giva staden till pris med allt vad däri är.
Господь присягнув був Своєю душею, говорить Господь, Бог Саваот: Пишнотою Якова бриджу, і палати його Я ненавиджу, і видам те місто та все, що є в ньому.
Och det skall ske, att om än tio män finnas kvar i ett och samma hus, så skola de likväl alla dö.
І буде, якщо десять люда зостануться в домі одному, то й вони повмирають.
När sedan en frände till någon av de döda med förbrännarens hjälp vill skaffa benen ut ur huset, och därvid ropar till en som är i det inre av huset: »Finnes här någon mer än du?», då måste denne svara: »Ingen»; och den förre skall då säga: »Rätt så, stillhet må råda; ty HERRENS namn får icke bliva nämnt.»
І його візьме родич та й спалить його, щоб винести кості із дому, і скаже до того, хто буде в середині дому: Чи ще є хто з тобою? А той відповість: Вже немає нікого! і скаже той: Тихше, бо не згадується Ймення Господа!
 Ty se, på HERRENS bud  skola de stora husen bliva slagna i spillror  och de små husen i splittror.
Бо Господь ось накаже, і ворог розіб'є великий той дім на відламки, а дім малий на тріски.
 Kunna väl hästar springa uppför en klippbrant,  eller plöjer man där med oxar?  --  eftersom I viljen förvandla rätten till en giftplanta  och rättfärdighetens frukt till malört,
Чи бігають коні по скелі? Чи хто виоре море худобою? Таж ви суд обернули на гіркість, а плід справедливости на полин!
 I som glädjen eder över det som är intet värt  och sägen: »Genom vår egen styrka  hava vi ju berett oss horn.»
Ви марнотою тішитеся та говорите: Хіба ж ми не власною силою набули собі роги?
Ty se, jag skall uppväcka ett folk mot eder, I av Israels hus, säger Herren, härskarornas Gud; och de skola förtrycka edert land, från det ställe där vägen går till Hamat ända till Hedmarksbäcken.
Бо ось Я поставлю народ проти вас, доме Ізраїлів, каже Господь, Бог Саваот, і вони вас потиснуть ізвідти, де йдуть до Гамату, аж до степового потоку!