Psalms 12

För sångmästaren, till Seminít; en psalm av David.

Salva-nos, Senhor, pois não existe mais o piedoso; os fiéis desapareceram dentre os filhos dos homens.

 Fräls, HERRE;      ty de fromma äro borta,  de trogna äro försvunna      ifrån människors barn.

Cada um fala com falsidade ao seu próximo; falam com lábios lisonjeiros e coração dobre.

 De tala lögn,      den ene med den andre;  med hala läppar tala de,      och med dubbelt hjärta.

Corte o Senhor todos os lábios lisonjeiros e a língua que fala soberbamente,

 HERREN utrote      alla hala läppar,  den tunga som talar stora ord,

os que dizem: Com a nossa língua prevaleceremos; os nossos lábios a nós nos pertecem; quem sobre nós é senhor?

 dem som säga:      »Genom vår tunga äro vi starka,  våra läppar stå oss bi;      vem är herre över oss?»

Por causa da opressão dos pobres, e do gemido dos necessitados, levantar-me-ei agora, diz o Senhor; porei em segurança quem por ela suspira.

 »Eftersom de arma lida övervåld      och de fattiga klaga,  vill jag nu stå upp»,      säger HERREN;  »jag vill skaffa frälsning      åt den som längtar därefter.»

As palavras do Senhor são palavras puras, como prata refinada numa fornalha de barro, purificada sete vezes.

 HERRENS tal      är ett rent tal,  likt silver som rinner ned mot jorden,      luttrat i degeln,      renat sju gånger.

Guarda-nos, ó Senhor; desta geração defende-nos para sempre.

 Du, HERRE, skall bevara dem,  du skall beskydda dem      för detta släkte evinnerligen. [ (Psalms 12:9)  Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga,  då nu uselheten är rådande      bland människors barn. ]

Os ímpios andam por toda parte, quando a vileza se exalta entre os filhos dos homens.