Hosea 1

Detta är HERRENS ord som kom till Hosea, Beeris son, i Ussias, Jotams, Ahas' och Hiskias, Juda konungars, tid, och i Jerobeams, Joas' sons, Israels konungs, tid.

Herrens ord som kom til Hoseas, Be'eris sønn, i de dager da Ussias, Jotam, Akas, Esekias var konger i Juda, og da Jeroboam, Joas' sønn, var konge i Israel.

När HERREN först begynte tala genom Hosea, sade HERREN till honom: »Gå åstad och skaffa dig en trolös hustru och barn -- av en trolös moder; ty i trolös avfällighet löper landet bort ifrån HERREN.Dom. 8,33. Ps. 73,27. Hes. 16,15 f.

Da Herren begynte å tale til Hoseas, sa Herren til ham: Gå og få dig en horkvinne og horebarn! For landet driver hor og følger ikke mere Herren.

Då gick han åstad och tog Gomer, Diblaims dotter; och hon blev havande och födde honom en son.

Da gikk han og ektet Gomer, Dibla'ims datter, og hun blev fruktsommelig og fødte ham en sønn.

Och HERREN sade till honom: »Giv denne namnet Jisreel; ty när ännu en liten tid har förgått, skall jag hemsöka Jisreels blodskulder på Jehus hus och göra slut på konungadömet i Israels hus.1 Kon. 21,1 f. 2 Kon. 9,8 f.

Og Herren sa til ham: Kall ham Jisre'el! For om en liten stund vil jeg hjemsøke Jisre'els blodskyld på Jehus hus og gjøre ende på kongedømmet i Israels hus;

Och det skall ske på den dagen att jag skall bryta sönder Israels båge i Jisreels dal.»

og det skal skje på den dag at jeg sønderbryter Israels bue i Jisre'els dal.

Och hon blev åter havande och födde en dotter. Då sade han till honom: »Giv denna namnet Lo-Ruhama; ty jag vill icke vidare förbarma mig över Israels hus, så att jag förlåter dem.

Og hun blev atter fruktsommelig og fødte en datter, og han sa til ham: Kall henne Lo-Ruhama! For jeg vil ikke mere miskunne mig over Israels hus, så jeg skulde tilgi dem;

Men över Juda hus vill jag förbarma mig, och jag skall giva dem frälsning genom HERREN, deras Gud; icke genom båge och svärd och vad till kriget hör skall jag frälsa dem, icke genom hästar och ryttare.Ps. 20,8. 33,16 f. 76,4. Jes. 30,15 f.

men over Judas hus vil jeg miskunne mig, og jeg vil frelse dem ved Herren deres Gud; jeg vil ikke frelse dem ved bue eller sverd eller krig, ved hester eller ryttere.

Och när hon hade avvant Lo-Ruhama, blev hon åter havande och födde en son.

Da hun hadde avvent Lo-Ruhama, blev hun atter fruktsommelig og fødte en sønn.

Då sade han: »Giv denne namnet Lo-Ammi; ty I ären icke mitt folk, ej heller vill jag höra eder till.»

Og han sa: Kall ham Lo-Ammi! For I er ikke mitt folk, og jeg vil ikke tilhøre eder.

 Men antalet av Israels barn skall bliva      såsom havets sand,  som man icke kan mäta,      ej heller räkna;  och det skall ske, att i stället för att det sades till dem:      »I ären icke mitt folk»,  skola de kallas »den levande Gudens barn».1 Mos. 32,12. Hos. 2,23. Rom. 9,25 f. 1 Petr. 2,10.

Men allikevel skal tallet på Israels barn bli som havets sand, som ikke lar sig måle eller telle, og det skal skje: På det sted hvor det blev sagt til dem: I er ikke mitt folk, skal det sies til dem: Den levende Guds barn!

 Och Juda barn och Israels barn      skola samla sig tillhopa,  och skola sätta över sig      ett gemensamt huvud,  och skola draga upp ur landet;      ty stor skall Jisreels dag vara.Jer. 3,18. Hes 34,23 f. 37,22. Joh. 10,16. Ef. 1,22.

Og Judas barn og Israels barn skal fylke sig sammen og ta sig en høvding og dra op av landet; for stor er Jisre'els dag.