Jeremiah 49

Om Ammons barn.  Så säger HERREN:  Har Israel nu inga barn,  eller har han ingen arvinge mer?  Eller varför har Malkam tagit arv, efter Gad,  och varför bor hans folk i dess städer?1 Kon. 11,5. Hes. 21,28 f. 25,2 f. Am. 1,13 f.

Men sa Seyè a di sou moun peyi Amon yo: -Gen lè pa gen gason ankò nan peyi Izrayèl la? Pa gen moun pou defann tè zansèt yo a? Poukisa yo kite se moun k'ap sèvi Milkòm yo ki pran pòsyon tè fanmi Gad la pou yo? Poukisa se moun Amon yo ki rete nan lavil yo?

 Se, därför skola dagar komma, säger HERREN  då jag skall låta höra ett härskri  mot Rabba i Ammons barns land;  och då skall det bliva en öde grushög,  och dess lydstäder skola brännas upp i eld;  och Israel skall då taga arv  efter dem som hava tagit hans arv, säger HERREN.

Se sa ki fè men jou a ap rive. Se mwen menm Seyè a k'ap pale la a. Mwen pral fè moun ki rete Raba, kapital peyi Amon an, tande bri lagè. Lavil la pral tounen yon pil wòch. Yo pral boule ti bouk li yo ratè. Lè sa a, moun pèp Izrayèl yo va reprann tè ki te pou yo a.

 Jämra dig, du Hesbon, ty Ai är förstört;  ropen, I Rabbas döttrar.  Höljen eder i sorgdräkt, klagen,  och gån omkring i gårdarna;  ty Malkam måste vandra bort i fångenskap,  och hans präster och furstar med honom.Jer. 48,7.

Nou menm moun lavil Esbon, plenn sò nou! Lavil Ayi fini! Medam lavil Raba yo, mare ren nou! Mete rad sak sou nou! Rele! Pran lari pou nou! Y'ap depòte Milkòm, bondye nou an, ansanm ak tout pè li yo ak tout chèf li yo!

Varför berömmer du dig av dina dalar, av att din dal flödar över, du avfälliga dotter? Du som förlitar dig på dina skatter och säger: »Vem skall väl komma åt mig?»,

Poukisa n'ap fè grandizè konsa? Jan nou te kontan fon nou yo! Men fon yo tonbe. Bann moun tèt di, nou te mete konfyans nou nan richès nou. Nou t'ap di: Pa gen moun ki ka penmèt yo atake nou!

se, jag skall låta förskräckelse komma över dig från alla dem som bo omkring dig, säger Herren, HERREN Sebaot. Och I skolen varda bortdrivna, var och en åt sitt håll och ingen skall församla de flyktande.

Mwen pral fè yon sèl laperèz pran nou. Se mwen menm sèl mèt la, Seyè ki gen tout pouvwa a, ki di sa. Mwen pral fè tout vwazen nou yo fè nou tranble. Yo pral gaye nou. Chak moun pral kouri ale sou bò pa yo. P'ap gen pesonn pou fè yo sanble ankò.

Men därefter skall jag åter upprätta Ammons barn, säger HERREN.Jer. 46,26. 48,47.

Men apre sa, m'ap mete peyi Amon an kanpe ankò. Se mwen menm Seyè a ki di sa.

Om Edom.  Så säger HERREN Sebaot:  Finnes då ingen vishet mer i Teman?  Har all rådighet försvunnit ifrån de förståndiga?      Är deras vishet uttömd?Jes. 21,11 f. Hes. 25,12 f. Am. 1,11 f. Ob. v.1 f.

Men sa Seyè ki gen tout pouvwa a di sou peyi Edon: -Pa gen moun ki gen bon konprann ankò lavil Teman an? Moun lespri yo pa konn sa pou yo di. Yo pèdi tout konprann yo!

 Flyn, vänden om, gömmen eder djupt nere,      I Dedans inbyggare.  Ty över Esau skall jag låta ofärd komma      på hans hemsökelses tid.

Nou menm moun lavil Dedan, vire do nou, kouri ale! Fè twou pou kache kò nou! Mwen pral fini ak moun Ezaou yo, paske lè pou m' regle ak yo a rive.

 När vinbärgare komma över dig,      skola de icke lämna kvar någon efterskörd.  När tjuvar komma om natten,      skola de fördärva så mycket dem lyster.

Lè moun ap ranmase rekòt rezen, yo toujou kite dèyè pou moun k'ap vin grapiye yo. Lè vòlò antre lakay moun lannwit, yo annik pran sa yo bezwen.

 Ty jag skall blotta Esau,      jag skall uppenbara hans gömslen,  och han skall icke lyckas hålla sig dold;  fördärv skall drabba hans barn, hans bröder och grannar,      och han skall icke mer vara till.

Men mwen menm, mwen pral kite moun Ezaou yo toutouni. Mwen pral fè moun konnen tout kachèt li yo. Konsa, nanpwen kache pou yo ankò. Tout ras moun Edon yo, tout fanmi yo ak tout moun nan vwazinaj yo pral disparèt.

 Bekymra dig ej om dina faderlösa, jag vill behålla dem vid liv;      och må dina änkor förtrösta på mig.

Pa gen pesonn k'ap rete pou di: Kite timoun ki san papa yo avè m'. M'a okipe yo. Vèv nou yo mèt konte sou mwen.

Ty så säger HERREN: Se, de som icke hade förskyllt att dricka kalken, de nödgas att dricka den; skulle då du bliva ostraffad? Nej, du skall icke bliva ostraffad, utan skall nödgas att dricka den.Jer. 25,29. Klag. 4,21. 1 Petr. 4,17.

Men sa Seyè a di ankò: -Ata moun ki pa merite pou m' pini yo pral gen pou yo bwè gode chatiman an nèt ale. Se nou menm atò pou yo pa ta pini! Non. Yo p'ap pini nou? Se pou nou bwè nan gode chatiman an tou.

Ty vid mig själv har jag svurit, säger HERREN, att Bosra skall bliva ett föremål för häpnad och smälek; det skall förödas och bliva ett exempel som man nämner, när man förbannar; och alla dess lydstäder skola bliva ödemarker för evärdlig tid.

Se mwen menm, Seyè a, k'ap pale: Mwen fè sèman sou tèt mwen, m'ap fè lavil Bozra tounen yon dezè, yon pil vye mazi. Moun ap pase l' nan betiz, y'ap sèvi ak non l' pou bay madichon. Tout ti bouk nan vwazinaj li yo pral tounen yon pil vye mazi pou tout tan.

 Ett budskap har jag hört från HERREN,      och en budbärare är utsänd bland folken:  »Församlen eder och kommen emot det,      och stån upp till strid.

Jeremi di ankò: -Mwen te tande mesaj Seyè a bay la. Li te voye mesaje nan tout nasyon yo pou di yo sanble tout lame yo pou yo mache pran Edon, pou y' al goumen avè l'.

 Ty se, jag skall göra dig ringa bland folken,      föraktad bland människorna.

Seyè a pral fè peyi a vin tou fèb nan mitan nasyon yo. Pesonn p'ap respekte nou.

 Den förfäran du väckte har bedragit dig,      ja, ditt hjärtas övermod,  där du sitter ibland bergsklyftorna      och håller dig fast högst uppe på höjden.  Om du än byggde ditt näste så högt uppe som örnen,  så skulle jag dock störta dig ned därifrån, säger HERREN.Jer. 51,53.

Se awogans ou ki fè ou pèdi tèt ou. Pa gen moun ki pè ou jan ou kwè l' la. Ou rete sou tèt gwo wòch yo, byen wo nan mòn yo. Ou te mèt bati kay ou byen wo tankou nich malfini, m'ap fè ou desann. Se Seyè a menm ki di sa.

Och Edom skall bliva ett föremål för häpnad; alla som gå där fram skola häpna och vissla vid tanken på alla dess plågor.Jer. 19,8. 50,13.

Seyè a di ankò: Se konsa peyi Edon an pral tounen yon dezè k'ap bay gwo lapenn. Tout moun k'ap pase bò la pral pran sezisman, y'ap pè.

Likasom när Sodom och Gomorra med sina grannstäder omstörtades, säger HERREN, så skall ingen mer bo där och intet människobarn där vistas.1 Mos. 19,24 f. Jer. 50,40.

Gwo malè sa ki te rive lavil Sodòm ak Gomò ansanm ak tout ti bouk nan vwazinaj yo, se malè sa a k'ap rive Edon tou. P'ap gen yon moun nan peyi a ankò. Pesonn p'ap rete la. Se mwen menm Seyè a ki di sa.

Se, lik ett lejon som drager upp från Jordanbygdens snår och bryter in på frodiga betesmarker skall jag i ett ögonblick jaga dem bort därifrån; och den som jag utväljer skall jag sätta till herde över dem. Ty vem är min like, och vem kan ställa mig till ansvar? Och vilken är den herde som kan bestå inför mig?Job 41,2. Jer. 50,44.

Tankou yon lyon k'ap soti nan rakbwa bò larivyè Jouden an pou l' ale kote bèt yo ye nan savann yo, mwen menm Seyè a, m'ap vini, m'ap fè moun yo kouri kite peyi a anvan yo bat je yo. Lè sa a, se moun m'a chwazi a m'a mete pou gouvènen peyi a. Ki moun ki tankou m'? Ki moun ki ka koresponn avè m'? Ki chèf ki ka kenbe tèt avè m'?

Hören därför det råd som HERREN har lagt mot Edom, och de tankar som han har mot Temans inbyggare: Ja, herdegossarna skola sannerligen släpas bort; sannerligen, deras betesmark skall häpna över dem.

Konsa, koute sa mwen soti pou m' fè moun Edon yo, sa mwen fè lide fè moun lavil Teman yo. Sèten, ata timoun yo, yo pral trennen pot ale. Yo pral devaste tout peyi a devan je yo.

Vid dånet av deras fall bävar jorden; man skriar så, att ljudet höres ända borta vid Röda havet.

Lè peyi Edon an tonbe, l'ap fè yon kokennchenn bri, latè ap tranble. Y'ap tande rèl moun yo jouk bò lanmè Wozo yo.

Se, en som liknar en örn lyfter sig och svävar fram och breder ut sina vingar över Bosra. Och Edoms hjältars hjärtan bliva på den dagen såsom en kvinnas hjärta, när hon är i barnsnöd.Jer. 48,40 f.

Tankou malfini k'ap plonje ak zèl li yo gran louvri, lènmi pral atake Bozra. Jou sa yo, vanyan sòlda peyi Edon yo pral pè tankou fanm ki gen tranche.

Om Damaskus.  Hamat och Arpad komma på skam;  ty ett ont budskap få de höra,      och de betagas av ångest.  I havet råder oro;      det kan ej vara stilla.Jes. 17,1 f. 57,20. Am. 1,8 f.

Men sa Seyè a di sou peyi Damas la: -Moun lavil Amat ak moun lavil Apad yo gen kè kase paske yo tande move nouvèl. Tankou lanmè, yo boulvèse, yo pa ka rete an plas.

 Damaskus förlorar modet,      det vänder sig om till flykt,      ty skräck har fattat det;  ångest och vånda har gripit det,      lik en barnaföderskas.

Moun Damas yo fèb, yo kouri met deyò. Yo pè, yon sèl tranbleman pran yo. Yo nan lapenn, yo gen kè kase tankou fanm ki gen tranche.

 Varför lät man den icke vara,      den berömda staden,      min glädjes stad?

Gade lavil tout moun te konnen an, lavil kote tout moun te gen kè kontan an! Pa gen yon moun ladan l'.

 Så måste nu dess unga män      falla på dess gator,  och alla dess stridsmän      förgöras på den dagen,  säger HERREN Sebaot.Jer. 50,30 f.

Jou sa a, y'ap touye jenn gason nou yo nan tout lari. Tout sòlda yo pral mouri. Se Seyè ki gen tout pouvwa a menm ki di sa.

 Och jag skall tända eld      på Damaskus' murar,  och elden skall förtära      Ben-Hadads palatser.

M'ap mete dife nan miray Damas yo. Dife a ap boule palè wa Bennadad la.

Om Kedar och Hasors riken, som blevo slagna av Nebukadressar, konungen i Babel. Så säger HERREN:  Upp, ja, dragen åstad upp mot Kedar,  och fördärven Österlandets söner.Jes. 21,13 f.

Moun branch fanmi Keda yo ak chèf lavil Azò yo te pèdi batay la devan Nèbikadneza, wa Babilòn lan. Men mesaj Seyè a bay sou yo: -Leve non! Ann mache pran Keda! Piye moun bò solèy leve yo.

 Deras hyddor och deras hjordar må man taga,  deras tält och allt deras bohag  och deras kameler må föras bort ifrån dem  och man må ropa över dem; »Skräck från alla sidor!»Jer. 6,25. 46,5.

Pran tant yo, kabrit yo, mouton yo, rido tant yo ansanm ak tout lòt bagay ki nan tant yo. Pran chamo yo. Di byen fò nan zòrèy yo: Kote ou pase tout moun pè.

 Flyn, ja, flykten med hast,  gömmen eder djupt nere, I Hasors inbyggare, säger HERREN,  ty Nebukadressar, konungen i Babel,  har lagt råd mot eder  och tänkt ut mot eder ett anslag.

Nou menm moun lavil Azò, kouri met deyò, al kache kò nou nan twou! Se mwen menm Seyè a ki di sa. Paske Nèbikadneza, wa Babilòn lan, fè lide pou l' kraze nou. Li soti pou l' fini ak nou.

 Upp, säger HERREN, ja, dragen ditupp  mot ett fredligt folk, som bor där i trygghet,  utan både portar och bommar,  i sin avskilda boning.4 Mos. 23,9. Dom. 18,7.

Men sa Seyè a di ankò: Leve non! Ann al atake yon nasyon ki santi yo t' alèz san ankenn danje sou tèt yo! Pa gen pòtay nan lavil yo, ni ba fè pou fèmen yo. Yo la konsa san ankenn pwoteksyon.

 Deras kameler skola bliva edert byte,  och deras myckna boskap skall bliva edert rov;  och jag skall förströ dem åt alla väderstreck,  männen med det kantklippta håret  och från alla sidor skall jag låta ofärd  komma över dem, säger HERREN.Jer. 9,25 f.

Yo pral pran tout chamo yo, yo pral separe tout kabrit ak mouton yo. Wi, m'ap gaye yo nan tout direksyon, bann moun sa yo ki koupe cheve yo kout. Kote yo pase m'ap fè malè tonbe sou yo. Se mwen menm Seyè a ki di sa.

 Och Hasor skall bliva en boning för schakaler  en ödemark till evärdlig tid;  ingen skall mer bo där  och intet människobarn där vistas.

M'ap fè zòn Azò a tounen yon dezè pou tout tan, kote bèt nan bwa rete. Pesonn p'ap rete ladan l' ankò. Ankenn moun p'ap viv la.

Detta är vad som kom till profeten Jeremia såsom HERRENS ord om Elam, i begynnelsen av Sidkias, Juda konungs, regering; han sade:Jes. 21,2. Jer. 25,25.

Men mesaj Seyè a te bay pwofèt Jeremi sou peyi Elam. Lè sa a, Sedesyas te fèk moute wa nan peyi Jida.

Så säger HERREN Sebaot: Se, jag skall bryta sönder Elams båge, deras yppersta makt.

Men sa Seyè ki gen tout pouvwa a di: -Mwen pral touye tout sòlda peyi Elam ki gen ladrès pou sèvi ak banza yo. Se yo menm ki te fè tout fòs peyi a.

Och från himmelens fyra ändar skall jag låta fyra vindar komma mot Elam, och skall förströ dess folk åt alla dessa väderstreck; och intet folk skall finnas, dit icke de fördrivna ifrån Elam skola komma.

M'ap fè van leve nan tout direksyon pou soufle sou peyi Elam lan. M'ap gaye yo nan tout direksyon sou latè. M'ap mete tout moun li yo deyò. p'ap gen peyi sou latè kote ou p'ap jwenn yo.

Och jag skall göra elamiterna förfärade för sina fiender och för dem som stå efter deras liv, och jag skall låta olycka komma över dem, min vredes glöd, säger HERREN. Jag skall sända svärdet efter dem, till dess att jag har gjort ände på dem.

M'ap fè moun Elam yo tranble devan lènmi yo, devan moun ki soti pou touye yo. M'ap fè gwo kòlè, m'ap voye gwo malè sou yo, m'ap lage yon gwo lame dèyè yo jouk m'a fini nèt ak yo.

Och jag skall sätta upp min tron i Elam och förgöra där både konung och furstar, säger HERREN.

M'ap disparèt wa yo a ansanm ak tout lòt chèf yo. Se la m'ap mete fotèy mwen an. Se mwen menm Seyè a ki di sa.

Men i kommande dagar skall jag åter upprätta Elam, säger HERREN.Jer. 48,47.

Men, nan jou k'ap vini apre sa yo, m'ap mete peyi Elam lan kanpe ankò. Se mwen menm Seyè a ki di sa.