Amos 8

Följande syn lät Herren, HERREN mig se; Jag såg en korg med mogen frukt.

Také mi ukázal Panovník Hospodin, a aj, byl koš ovoce letního.

Och han sade: »Vad ser du, Amos?» Jag svarade: »En korg med mogen frukt.» Då sade HERREN till mig: »Mitt folk Israel är moget till undergång; jag kan icke vidare tillgiva dem.

A řekl: Co ty vidíš, Amose? I řekl jsem: Koš ovoce letního. Opět mi řekl Hospodin: Přišeltě konec lidu mému Izraelskému, nebuduť již více promíjeti jemu.

Och sångerna i palatset skola på den dagen förbytas i jämmer, säger Herren, HERREN; man skall få se lik i mängd, överallt skola de ligga kastade; ja, stillhet må råda!»

Pročež kvíliti budou zpěvové chrámoví v ten den, praví Panovník Hospodin. Množství mrtvých, mlče, namece na všelijaké místo.

 Hören detta, I som stån den fattige efter livet  och viljen göra slut på de ödmjuka i landet,

Slyštež to vy, kteříž sehlcujete chudého, abyste vyhladili nuzné z země,

 I som sägen: »När är då nymånadsdagen förbi,  så att vi få sälja säd,  och sabbaten, så att vi få öppna vårt sädesförråd?  Då vilja vi göra efa-måttet mindre och priset högre  och förfalska vågen, så att den visar orätt vikt.

Říkajíce: Skoro-liž pomine novměsíce, abychom prodávali obilé, a sobota, abychom otevřeli obilnice, abychom ujímali efi, a přivětšovali váhy, a faleš provodili vážkami falešnými,

 Då vilja vi köpa de arma för penningar  och den fattige för ett par skor;  och avfall av säden vilja vi då sälja såsom säd.»

Kupujíce za peníze nuzné, a chudého za pár střevíců, nadto abychom plevy obilné prodávali?

 HERREN har svurit vid Jakobs stolthet:  Aldrig skall jag förgäta detta allt som de hava gjort.

Přisáhl Hospodin skrze důstojnost Jákobovu: Žeť se nezapomenu na věky na všecky skutky jejich.

 Skulle jorden icke darra, när sådant sker,  och skulle icke alla dess inbyggare sörja?  Skulle icke hela jorden höja sig såsom Nilen  och röras upp och åter sjunka såsom Egyptens flod?

Nad tím-liž by se netřásla i země, a nekvílil by každý, kdož přebývá na ní? Proto-liž by neměla vystoupiti všecka jako potok, a zachvácena i zatopena býti jako potokem Egyptským?

 Och det skall ske på den dagen,  säger Herren, HERREN,  att jag skall låta solen gå ned i dess middagsglans  och låta jorden sjunka i mörker mitt på ljusa dagen.

Anobrž stane se v ten den, praví Panovník Hospodin, učiním, že slunce zajde o poledni, a uvedu tmy na zemi v jasný den.

 Jag skall förvandla edra högtider till sorgetider  och alla edra sånger till klagovisor.  Jag skall hölja säcktyg kring allas länder  och göra alla huvuden skalliga.  Jag skall låta det bliva, såsom när man sörjer ende sonen,  och låta det sluta med en bedrövelsens dag.

A proměním svátky vaše v kvílení, a všecky zpěvy vaše v naříkání, a způsobím to, že bude na každých bedrách žíně, a na každé hlavě lysina, a bude v zemi této kvílení jako nad jednorozeným, a poslední věci její jako den hořkosti.

 Se dagar skola komma,  säger Herren, HERREN,  då jag skall sända hunger i landet:  icke en hunger efter bröd,  icke en törst efter vatten,  utan efter att höra HERRENS ord.

Aj, dnové jdou, dí Panovník Hospodin, že pošli hlad na zemi, ne hlad chleba, ani žízeň vody, ale slyšení slov Hospodinových,

 Då skall man driva omkring från hav till hav,  och från norr till öster,  och färdas hit och dit för att söka efter HERRENS ord,  men man skall icke finna det.

Tak že toulati se budou od moře až k moři, a od půlnoci až na východ běhati, hledajíce slova Hospodinova, však nenajdou.

 På den dagen skola de försmäkta av törst,  edra sköna jungfrur och edra unga män,

V ten čas umdlévati budou panny krásné, ano i mládenci tou žízní,

 desamma som nu svärja vid Samariens syndaskuld  och säga: »Så sant din gud lever, o Dan»,  och: »Så sant den lever, som man dyrkar i Beer-Seba.»  De skola falla och icke mer stå upp.

Kteříž přisahají skrze ohavnost Samařskou, a říkají: Živť jest Bůh tvůj, ó Dan, a živa jest cesta Bersabé. I padnou, a nepovstanou více.