Isaiah 65

Jeg bød mig frem for dem som ikke spurte; jeg var å finne for dem som ikke søkte mig; jeg sa til et hedningefolk som ikke var kalt med mitt navn: Se. her er jeg, her er jeg!

 Jag har låtit mig bliva uppenbar för dem som icke frågade efter mig,  jag har låtit mig finnas av dem som icke sökte mig;  till ett folk som icke var uppkallat efter mitt namn  har jag sagt: Se, här är jag, här är jag.

Jeg bredte ut mine hender hele dagen til et gjenstridig folk, som går på den vei som ikke er god, efter sine egne tanker,

 Hela dagen har jag uträckt mina händer  till ett gensträvigt folk  som vandrar på den väg som icke är god,  i det att de följa sina egna tankar --

til et folk som alltid krenker mig like i mitt åsyn, som ofrer i havene og brenner røkelse på teglstenene,

 ett folk, som beständigt förtörnar mig  utan att hava någon försyn,  som frambär offer i lustgårdar  och tänder offereld på tegelaltaren,

som sitter i gravene og overnatter i avkrokene, som eter svinekjøtt, og hvis kar er fulle av vederstyggelig suppe,

 som har sitt tillhåll bland gravar  och tillbringar natten i undangömda nästen,  som äter svinens kött  och har vederstygglig spis i sina kärl,

som sier: Hold dig unda, kom mig ikke nær, for jeg er hellig for dig! De folk er en røk i min nese, en ild som brenner hele dagen.

 som säger: »Bort med dig,  kom icke vid mig, ty jag är helig för dig.»  De äro såsom rök i min näsa,  en eld, som brinner beständigt.

Se, det står skrevet for mitt åsyn: Jeg vil ikke tie før jeg får betalt det, ja betalt det i deres fang,

 Se, detta står upptecknat inför mina ögon;  jag skall icke tiga, förrän jag har givit vedergällning,  ja, vedergällning i deras sköte,

både eders misgjerninger og eders fedres misgjerninger, sier Herren, at de brente røkelse på fjellene og hånte mig på haugene; deres lønn vil jeg fremfor alt tilmåle dem i deres fang.

 både för deras egna missgärningar  och för deras fäders, säger HERREN,  vedergällning för att de tände offereld på bergen  och för att de smädade mig på höjderna;  ja, först skall jag mäta upp lönen  åt dem i deras sköte.

Så sier Herren: Likesom folk sier når de finner saft i druen: Ødelegg den ikke, for det er en velsignelse i den, således vil jeg gjøre for mine tjeneres skyld og ikke ødelegge hele folket.

 Så säger HERREN:  Likasom man säger om en druvklase,  när däri finnes saft:  »Fördärva den icke, ty välsignelse är däri»,  så skall ock jag göra för mina tjänares skull:  jag skall icke fördärva alltsammans.

Men jeg vil la en ætt komme av Jakob og av Juda en arving til mine fjell, og mine utvalgte skal arve landet, og mine tjenere skal bo der.

 Jag skall låta en avkomma utgå från Jakob,  från Juda en arvinge till mina berg;  ty mina utkorade skola besitta landet,  och mina tjänare skola bo däri.

Og Saron skal bli til en beitemark for småfe, og Akors dal til et hvilested for storfe, til gagn for mitt folk, som søker mig.

 Saron skall bliva en betesmark för får  och Akors dal en lägerplats för fäkreatur,  och de skola givas åt mitt folk, när det söker mig.

Men I som forlater Herren, som glemmer mitt hellige berg, som dekker bord for Gad, og som fyller begeret med krydret vin for Meni,

 Men I som övergiven HERREN  och förgäten mitt heliga berg,  I som duken bord åt Gad  och iskänken vindryck åt Meni,

eder vil jeg overgi til sverdet, og I skal alle sammen måtte bøie eder ned for å slaktes, fordi jeg kalte, og I ikke svarte, fordi jeg talte, og I ikke hørte, men gjorde det som ondt var i mine øine, og valgte det jeg ikke hadde behag i.

 eder har jag bestämt åt svärdet,  och I skolen alla få böja eder ned till att slaktas,  därför att I icke svaraden, när jag kallade,  och icke hörden, när jag talade,  utan gjorden, vad ont var i mina ögon,  och utvalden det som var mig misshagligt.

Derfor sier Herren, Israels Gud, så: Se, mine tjenere skal ete, men I skal hungre; se, mine tjenere skal drikke, men I skal tørste; se, mine tjenere skal glede sig, men I skal skamme eder;

 Därför säger Herren, HERREN så:  Se, mina tjänare skola äta,      men I skolen hungra;  se, mina tjänare skola dricka,      men I skolen törsta;  se, mina tjänare skola glädjas,      men I skolen få blygas.

se, mine tjenere skal juble av hjertens lyst, men I skal skrike av hjertets pine og hyle i fortvilelse.

 Ja, mina tjänare skola jubla      i sitt hjärtas fröjd,  men I skolen ropa      i edert hjärtas plåga  och jämra eder i förtvivlan.

Og I skal efterlate eders navn til en ed for mine utvalgte, og Herren, Israels Gud, skal drepe dig; men sine tjenere skal han kalle med et annet navn,

 Och I skolen lämna edert namn      till ett förbannelsens ord,  så att mina utkorade skola säga:      »Sådan död give dig Herren, HERREN.»  Men åt sina tjänare skall han giva ett annat namn:

så den som velsigner sig på jorden, skal velsigne sig i den trofaste Gud, og den som sverger på jorden, skal sverge ved den trofaste Gud. For de forrige trengsler er glemt og skjult for mine øine.

 den som då välsignar sig i landet skall välsigna sig      i »den sannfärdige Guden»,  och den som svär i landet, han skall svärja      vid »den sannfärdige Guden».  Ty de förra bedrövelserna äro då förgätna      och dolda för mina ögon.

For se, jeg skaper en ny himmel og en ny jord, og de første ting skal ikke minnes og ikke mere rinne nogen i hu.

 Ty se, jag vill skapa nya himlar      och en ny jord;  och man skall ej mer komma ihåg det förgångna      eller tänka därpå.

Men gled og fryd eder til evig tid over det jeg skaper! For se, jeg skaper Jerusalem til jubel og dets folk til fryd.

 Nej, I skolen fröjdas och jubla till evig tid      över det som jag skapar;  ty se, jag vill skapa Jerusalem till jubel      och dess folk till fröjd.

Og jeg vil juble over Jerusalem og fryde mig i mitt folk, og det skal ikke mere høres gråt eller skrik der.

 Och jag skall jubla över Jerusalem      och fröjda mig över mitt folk,  och där skall icke mer höras gråt      eller klagorop.

Det skal ikke mere komme derfra noget diebarn som bare lever få dager, eller en gammel mann som ikke fyller sine dagers mål; nei, en ung mann skal den være som dør hundre år gammel, og hundre år gammel skal den synder bli som forbannes.

 Där skola icke mer finnas barn som leva      allenast några dagar,  ej heller gamla män, som icke fylla      sina dagars mått;  nej, den som dör ung skall dö      först vid hundra års ålder,  och först vid hundra års ålder skall syndaren      drabbas av förbannelsen.

Og de skal bygge hus og bo i dem og plante vingårder og ete deres frukt;

 När de bygga hus,      skola de ock få bo i dem;  när de plantera vingårdar,      skola de ock få äta deras frukt.

ikke skal de bygge og en annen bo, ikke skal de plante og en annen ete; nei, som treets dager skal mitt folks dager være, og mine utvalgte skal selv få nyte frukten av sine henders gjerning.

 När de bygga hus,      skall det ej bliva andra, som få bo i dem;  när de plantera något,      skall det ej bliva andra, som få äta därav.  Ty samma ålder, som ett träd uppnår,      skall man uppnå i mitt folk,  och mina utkorade skola själva njuta      av sina händers verk.

De skal ikke gjøre sig møie forgjeves og ikke føde barn til en brå død; for de er en ætt velsignet av Herren, og sitt avkom får de ha hos sig.

 De skola icke möda sig förgäves,      och barnen, som de föda, drabbas ej av plötslig död;  ty de äro ett släkte      av HERRENS välsignade,  och deras avkomlingar få leva kvar bland dem.

Og det skal skje: før de roper, skal jeg svare, mens de ennu taler, skal jeg høre.

 Och det skall ske, att förrän de ropa,      skall jag svara,  och medan de ännu tala,      skall jag höra.

Ulven og lammet skal beite sammen, og løven skal ete halm som oksen, og ormens føde skal være støv; ingen skal gjøre noget ondt og ingen ødelegge noget på hele mitt hellige berg, sier Herren.

 Då skola vargar gå i bet      tillsammans med lamm,  och lejon skola äta halm      likasom oxar,  och stoft skall vara ormens föda.  Ingenstädes på mitt heliga berg skall man då göra,      vad ont och fördärvligt är,      säger HERREN.