Hosea 7

Når jeg vil læge Israel, da åpenbares Efra'ims misgjerning og Samarias ondskap; for de farer med svik, og tyver bryter sig inn, og røverskarer plyndrer utenfor.

 När jag vill hela Israel,  då uppenbarar sig Efraims missgärning      och Samariens ondska.  Ty de öva falskhet,      tjuvar göra inbrott,      rövarskaror plundra på vägarna.

Og de tenker ikke på at jeg kommer all deres ondskap i hu; nu har deres gjerninger omringet dem, de er kommet for mitt åsyn.

 Och de betänka icke i sina hjärtan  att jag lägger all deras ondska på minnet.  De äro nu kringrända av sina egna gärningar,  ty dessa hava kommit inför mitt ansikte.

Ved sin ondskap gleder de kongen og ved sine løgner fyrstene.

 Med sin ondska bereda de konungen glädje      och med sina lögner furstarna.

Alle sammen er de horkarler; de ligner en ovn som ophetes av bakeren; han holder bare op med å ilde fra deigen eltes til den er syret.

 Allasammans äro de äktenskapsbrytare;      de likna en ugn,      upphettad av bagaren,  som när han har knådat degen,      underlåter att elda,      till dess att degen är syrad.

På vår konges dag drikker fyrstene sig syke av den hete vin; han rekker spottere hånden.

 På vår konungs dag      drucko sig furstarna      febersjuka av vin;  själv räckte han      bespottarna handen.Jes. 5,11.

For de gjør sitt hjerte så hett som en ovn mens de lurer; hele natten sover deres baker, om morgenen brenner det som luende ild.

 När de med sina anslag hava eldat upp sitt hjärta      likasom en ugn,  sover bagaren      hela natten;  men om morgonen brinner elden      i ljus låga.

Alle sammen blir de hete som en ovn og fortærer sine dommere; alle deres konger er falt, det er ingen iblandt dem, som kaller på mig.

 Allasammans äro de heta såsom en ugn  och förbränna så sina domare;  ja, alla deras konungar falla,  ty bland dem finnes ingen som åkallar mig.

Efra'im blander sig med folkene; Efra'im er blitt en kake som ikke er vendt.

 Efraim beblandar sig      med andra folk;  Efraim har blivit lik      en ovänd kaka.Ps. 106,35

Fremmede har fortært hans kraft, men han vet det ikke; hans hår er alt gråsprengt, men han vet det ikke.

 Främlingar hava förtärt hans kraft,      men han förstår intet;  fastän han har fått grå hår,      förstår han ändå intet.

Og Israels stolthet vidner mot ham like i hans åsyn; men de vender ikke om til Herren sin Gud og søker ham ikke til tross for alt dette.

 Men Israels stolthet vittnar emot honom;  de vända icke om till HERREN, sin Gud,  och de söka honom ej, allt detta oaktat.Hos. 5,5.

Men Efra'im er blitt som en enfoldig due, uten forstand; på Egypten kaller de, til Assur går de.

 Efraim har blivit lik en duva,      enfaldig, utan förstånd.  Egypten påkalla de,      till Assur gå de;2 Kon. 15,19. 16,7. 17,4 f. Hos. 5,13. 12,1.

Så snart de går, vil jeg spenne ut mitt nett over dem; som himmelens fugler vil jeg dra dem ned; jeg vil tukte dem, som det allerede er forkynt for deres menighet.

 men bäst de gå där,  breder jag ut mitt nät över dem  och drager dem ned,  såsom vore de fåglar under himmelen.  Ja, jag skall tukta dem,  såsom det redan har sports i deras församling.

Ve dem, at de flyktet bort fra mig! Ødeleggelse over dem, fordi de er falt fra mig! Jeg vilde forløse dem, men de talte løgn imot mig.

 Ve över dem,      ty de hava flytt bort ifrån mig!  Fördärv över dem,      ty de hava avfallit från mig!  Och jag skulle förlossa dem,      dem som föra mot mig      så lögnaktigt tal!5 Mos. 28,15 f.

De roper ikke til mig fra sitt hjerte, men ligger og hyler på sitt leie; de trenger sig sammen for å få korn og most, men fra mig vender de sig bort.

 De ropa icke till mig av hjärtat,      allenast jämra sig på sina läger;  de hava ångest för sin säd och sitt vin,      men de äro gensträviga mot mig.

Det er jeg som har lært dem op, og som har styrket deres armer; men mot mig har de ondt i sinne.

 Det var jag som undervisade dem och stärkte deras armar,      men de hava ont i sinnet mot mig.

De vender sig, men ikke mot det høie; de er blitt som en sviktende bue. Deres fyrster skal falle for sverdet for sin rasende tunges skyld; dette blir dem til spott i Egyptens land.

 De vända om, men icke till den som är därovan;      de äro lika en båge som sviker.  Deras furstar skola falla genom svärd,      därför att deras tungor äro så hätska.  Då skall man bespotta dem      i Egyptens land.Ps. 78,57. Kol. 3,1.