Psalms 53

Een onderwijzing van David, voor den opperzangmeester, op Machalath.

För sångmästaren, till Mahalát; en sång av David.

De dwaas zegt in zijn hart: Er is geen God; zij verderven het, en zij bedrijven gruwelijk onrecht; er is niemand, die goed doet.

 Dårarna säga i sina hjärtan:      »Det finnes ingen Gud.»  Fördärv och styggelse är deras onda verk;      ingen finnes, som gör vad gott är.

God heeft uit den hemel nedergezien op de mensenkinderen, om te zien, of iemand verstandig ware, die God zocht.

 Gud skådar ned från himmelen      på människors barn,  för att se om det finnes någon förståndig,      någon som söker Gud.

Een ieder van hen is teruggekeerd, te zamen zijn zij stinkende geworden, er is niemand, die goed doet, ook niet een.

 Nej, alla hava de avfallit,      allasammans äro de fördärvade;  ingen finnes, som gör vad gott är,      det finnes icke en enda.

Hebben dan de werkers der ongerechtigheid geen kennis, die Mijn volk opeten, alsof zij brood aten? Zij roepen God niet aan.

 Hava de då intet fått förnimma,      dessa ogärningsmän,  dessa som uppäta mitt folk,      likasom åte de bröd,  och som icke åkalla Gud?

Aldaar zijn zij met vervaardheid vervaard geworden, waar geen vervaardheid was; want God heeft de beenderen desgenen, die u belegerde, verstrooid; gij hebt hen beschaamd gemaakt, want God heeft hen verworpen. Och, dat Israëls verlossingen uit Sion kwamen! Als God de gevangenen Zijns volks zal doen wederkeren, dan zal zich Jakob verheugen, Israël zal verblijd zijn.

 Jo, där överföll dem förskräckelse,      varest intet förskräckligt var;  ty Gud förströdde deras ben,      när de lägrade sig mot dig.  Så lät du dem komma på skam,      ja, Gud förkastade dem. [ (Psalms 53:7)  Ack att från Sion      komme frälsning för Israel!  När Gud vill åter      upprätta sitt folk,  då skall Jakob fröjda sig,      då skall Israel vara glad. ]