Hosea 1

Herrens ord kom til Hoseas, Be'eris søn, i de dage da Uzzija, Jotam, Akaz og Ezekias var Konger i Juda, og Jeroboam, Joass Søn, var Konge i Israel.
Detta är HERRENS ord som kom till Hosea, Beeris son, i Ussias, Jotams, Ahas' och Hiskias, Juda konungars, tid, och i Jerobeams, Joas' sons, Israels konungs, tid.
Dengang HERREN først talede ved Hoseas, sagde han til ham: "Gå hen og tag dig en Horkvinde og Horebørn; thi utro mod HERREN bedriver Landet Hor."
När HERREN först begynte tala genom Hosea, sade HERREN till honom: »Gå åstad och skaffa dig en trolös hustru och barn -- av en trolös moder; ty i trolös avfällighet löper landet bort ifrån HERREN.Dom. 8,33. Ps. 73,27. Hes. 16,15 f.
Så gik han hen og ægtede Gomer, Diblajims Datter, og hun blev frugtsommelig og fødte ham en Søn.
Då gick han åstad och tog Gomer, Diblaims dotter; och hon blev havande och födde honom en son.
Og HERREN sagde til ham: "Kald ham Jizreel; thi om en, liden Stund hjemsøger jeg Jizreels Blodskyld på Jehus Hus og gør Ende på Israels Huses Rige.
Och HERREN sade till honom: »Giv denne namnet Jisreel; ty när ännu en liten tid har förgått, skall jag hemsöka Jisreels blodskulder på Jehus hus och göra slut på konungadömet i Israels hus.1 Kon. 21,1 f. 2 Kon. 9,8 f.
På hin Dag sønderbryder jeg Israels Bue i Jizreels Dal."
Och det skall ske på den dagen att jag skall bryta sönder Israels båge i Jisreels dal.»
Atter blev hun frugtsommelig og fødte en Datter. Og HERREN sagde til ham: "Kald hende Nådeløs; thi jeg vil ikke længer være Israels Hus nådig og tilgive dem.
Och hon blev åter havande och födde en dotter. Då sade han till honom: »Giv denna namnet Lo-Ruhama; ty jag vill icke vidare förbarma mig över Israels hus, så att jag förlåter dem.
Men Judas Hus vil jeg være nådig og frelse ved HERREN deres Gud; dog frelser jeg dem ikke ved Bue, Sværd eller Stridsvåben, ved Heste eller Ryttere."
Men över Juda hus vill jag förbarma mig, och jag skall giva dem frälsning genom HERREN, deras Gud; icke genom båge och svärd och vad till kriget hör skall jag frälsa dem, icke genom hästar och ryttare.Ps. 20,8. 33,16 f. 76,4. Jes. 30,15 f.
Så vænnede hun Nådeløs fra og blev atter frugtsommelig og fødte en Søn.
Och när hon hade avvant Lo-Ruhama, blev hon åter havande och födde en son.
Og HERREN sagde: "Kald ham Ikke-mit-Folk; thi I er ikke mit Folk, og jeg er ikke eders Gud."
Då sade han: »Giv denne namnet Lo-Ammi; ty I ären icke mitt folk, ej heller vill jag höra eder till.»
Men Israeliternes Tal skal blive som Sandet ved Havet, der ikke kan måles eller tælles. Og i Stedet for "I er ikke mit Folk" skal de kaldes "den levende Guds Børn".
 Men antalet av Israels barn skall bliva      såsom havets sand,  som man icke kan mäta,      ej heller räkna;  och det skall ske, att i stället för att det sades till dem:      »I ären icke mitt folk»,  skola de kallas »den levande Gudens barn».1 Mos. 32,12. Hos. 2,23. Rom. 9,25 f. 1 Petr. 2,10.
Judæerne og Israeliterne skal slå sig sammen og sætte en og samme Høvding over sig og drage op af Landet; thi stor er Jizreels Dag.
 Och Juda barn och Israels barn      skola samla sig tillhopa,  och skola sätta över sig      ett gemensamt huvud,  och skola draga upp ur landet;      ty stor skall Jisreels dag vara.Jer. 3,18. Hes 34,23 f. 37,22. Joh. 10,16. Ef. 1,22.