Jeremiah 22

Takto řekl Hospodin: Sejdi do domu krále Judského, a mluv tam slovo toto,

Så sade HERREN: Gå ned till Juda konungs hus och tala där följande ord;

A rci: Slyš slovo Hospodinovo, králi Judský, kterýž sedíš na stolici Davidově, ty i služebníci tvoji i lid tvůj, kteříž chodíte skrze brány tyto.

säg: Hör HERRENS ord, du Juda konung, som sitter på Davids tron, hör det du med dina tjänare och ditt folk, I som gån in genom dessa portar.Jer. 17,20.

Takto praví Hospodin: Konejte soud a spravedlnost, a vychvacujte obloupeného z ruky násilníka; příchozímu tolikéž, sirotku, ani vdově nečiňte křivdy, aniž jich utiskujte, a krve nevinné nevylévejte na místě tomto.

Så säger HERREN: Öven rätt och rättfärdighet, och rädden den plundrade ur förtryckarens hand; förorätten icke främlingen, den faderlöse och änkan, gören icke övervåld mot dem, och utgjuten icke oskyldigt blod på denna plats.Jer. 21,12.

Nebo budete-li to pilně vykonávati, jistě že poberou se skrze brány domu tohoto králové, sedící místo Davida na stolici jeho, jezdíce na vozích, neb na koních, král s služebníky svými i s lidem svým.

Ty om I gören efter detta ord, så skola konungar som komma att sitta på Davids tron få draga in genom portarna till detta hus, på vagnar och hästar, följda av sina tjänare och sitt folk.Jer. 17,25.

Jestliže pak neuposlechnete slov těchto, skrze sebe přisahám, dí Hospodin, že poušť bude dům tento.

Men om I icke hören dessa ord, då har jag svurit vid mig själv, säger HERREN, att detta hus skall bliva ödelagt.

Nebo takto praví Hospodin o domu krále Judského: Byl jsi mi jako Galád a vrch Libánský, ale obrátím tě jistotně v poušť jako města, v nichž se bydliti nemůže.

Ty så säger HERREN om Juda konungs hus:  Väl är du för mig såsom ett Gilead,      såsom Libanons topp;  men jag skall sannerligen göra dig till en öken,  till obebodda städer.

A přistrojím na tebe zhoubce, jednoho každého se zbrojí jeho, kteřížto zpodtínají nejvýbornější cedry tvé, a vmecí na oheň.

 Och jag skall inviga fördärvare till att komma över dig,      var och en med sina vapen,  och de skola hugga ned dina väldiga cedrar      och kasta dem i elden

A když půjdou národové mnozí mimo město toto, a řekne jeden druhému: Proč tak učinil Hospodin městu tomuto velikému?

Och många folk skola gå fram vid denna stad, och man skall fråga varandra: »Varför har HERREN gjort så mot denna stora stad?»5 Mos, 29,24. 1 Kon. 9,8 f.

Tedy řeknou: Proto že opustili smlouvu Hospodina Boha svého, a klaněli se bohům cizím a sloužili jim.

Och man skall då svara Därför att de övergåvo HERREN sin Guds, förbund och tillbådo andra gudar och tjänade dem.»

Neplačtež mrtvého, aniž ho litujte, ale ustavičně plačte příčinou toho, kterýž odchází; neboť se nenavrátí více, aby pohleděl na zemi, v níž se narodil.

 Gråten icke över en död man,      och ömken honom icke;  men gråten bitterligen över honom som har måst vandra bort,      ty han skall icke mer komma tillbaka  och återse sitt fädernesland.

Nebo takto praví Hospodin o Sallumovi synu Joziáše, krále Judského, kterýž kraluje místo Joziáše otce svého: Když vyjde z místa tohoto, nenavrátí se sem více.

Ty så säger HERREN om Sallum, Josias son, Juda konung, som blev konung efter sin fader Josia, och som har dragit bort ifrån denna plats: Han skall icke mer komma hit tillbaka,2 Kon. 23,30.

Ale tam v tom místě, kamž jej zastěhují, umře, a tak země této neuzří více.

utan på den ort dit han har blivit bortförd i fångenskap, där skall han dö; detta land skall han icke mer få återse.

Běda tomu, kdož staví dům svůj s útiskem, a paláce své s křivdou, kterýž bližního svého v službu podrobuje darmo, mzdy pak jeho nedává jemu;

 Ve dig, du som bygger ditt hus med orättfärdighet      och dina salar med orätt,  du som låter din nästa arbeta för intet      och icke giver honom hans lön,3 Mos. 19,13. 5 Mos. 21,14 f. Hab. 2,9. Jak. 5,4.

Kterýž říká: Vystavím sobě dům veliký a paláce prostranné, kterýž prolamuje sobě okna, a tafluje cedrovím, a maluje barvou.

 du som säger: »Jag vill bygga mig ett stort hus      med rymliga salar»,  och så gör åt dig vida fönster      och belägger huset med cederträ      och målar det rött med dyrbar färg!

Zdaliž kralovati budeš, že se pleteš v to cedrové stavení? Otec tvůj zdaliž nejídal a nepíjel? Když konal soud a spravedlnost, tedy dobře bylo jemu.

 Kallar du det att vara konung,      att du ävlas med att bygga cederhus?  Din fader åt ju och drack,  dock övade han rätt och rättfärdighet;      och då gick det honom väl.2 Kon. 22,2.

Když soudíval při chudého a nuzného, tedy dobře bylo. Zdaliž mně to není známé? dí Hospodin.

 Han skaffade den betryckte och fattige rätt;      och då gick det väl.  Är icke detta att känna mig?      säger HERREN.

Ale oči tvé i srdce tvé nehledí než lakomství tvého, a abys krev nevinnou proléval, a nátisk a křivdu činil.

 Men dina ögon och ditt hjärta      stå allenast efter vinning  och efter att utgjuta den oskyldiges blod      och att öva förtryck och våld.

Protož takto praví Hospodin o Joakimovi synu Joziáše, krále Judského: Nebudouť ho kvíliti: Ach, bratře můj, aneb ach, sestro. Nebudou ho kvíliti: Ach, pane, aneb ach, kdež důstojnost jeho?

Därför säger HERREN så om Jojakim, Josias son, Juda konung:  Man skall ej hålla dödsklagan efter honom och ropa:      »Ack ve, min broder!  Ack ve, syster!»  Man skall ej hålla dödsklagan efter honom och ropa:  »Ack ve, herre!  Ack ve, huru härlig han var!»

Pohřbem osličím pohřben bude, vyvlečen a vyvržen jsa za brány Jeruzalémské.

 Såsom man begraver en åsna, så skall han begravas;      han skall släpas ut och kastas bort,  långt utanför Jerusalems portar.Jer. 36,30.

Vstup na Libán a křič, i na hoře Bázan vydej hlas svůj; křič také přes brody, když potříni budou všickni milovníci tvoji.

 Stig upp på Libanon och ropa,  häv upp din röst i Basan,  och ropa från Abarim,  ty alla dina älskare äro krossade.

Mluvíval jsem s tebou v největším štěstí tvém, říkávalas: Nebuduť poslouchati. Tať jest cesta tvá od dětinství tvého; neuposlechlas zajisté hlasu mého.

 Jag talade till dig, när det gick dig väl,  men du sade: »Jag vill icke höra.»  Sådan har din väg varit allt ifrån din ungdom,  att du icke har velat höra min röst.

Všecky pastýře tvé zpase vítr, a milovníci tvoji v zajetí půjdou. Tehdáž jistě hanbiti a styděti se budeš za všelikou nešlechetnost svou.

 Alla dina herdar skola nu få en stormvind till sin herde,  och dina älskare måste gå i fångenskap.  Ja, då skall du komma på skam och få blygas      för all din ondskas skull.

Ó ty, kteráž jsi usadila se na Libánu, jenž se hnízdíš na cedroví, jak milostná budeš, když na tě přijdou svírání a bolest jako rodičky!

 Du som bor på Libanon,      du som har ditt näste i cedrarna,  huru skall du icke jämra dig,      när vånda kommer över dig,      ångest lik en barnaföderskas!

Živť jsem já, dí Hospodin, že byť pak byl Koniáš syn Joakima, krále Judského, prstenem pečetním na mé ruce pravé, však tě i odtud strhnu.

Så sant jag lever, säger HERREN, om du, Konja, Jojakims son, Juda konung, än vore en signetring på min högra hand, så skulle jag dock rycka dig därifrån.Höga V. 8,6. Hagg. 2,24.

A vydám tě v ruku těch, kteříž hledají bezživotí tvého, a v ruku těch, jejichž ty se oblíčeje lekáš, totiž v ruku Nabuchodonozora krále Babylonského, a v ruku Kaldejských.

Och jag skall giva dig i de mäns hand, som stå efter ditt liv, och i de mäns hans som du fruktar för, nämligen i Nebukadressars, den babyloniske konungens, hand och i kaldéernas hand.Jer. 21,7.

A hodím tebou i matkou tvou, kteráž tě porodila, do země cizí, tam, kdež jste se nezrodili, a tam zemřete.

Och dig och din moder, den som har fött dig, skall jag slunga bort till ett annat land, där I icke ären födda; och där skolen I dö.2 Kon. 24,15.

Do země pak, po níž toužiti budete, abyste se navrátili tam, tam se nenavrátíte.

Till det land dit deras själ längtar att återvända, dit skola de icke få vända åter.

Zdaliž modlou ničemnou, kteráž roztřískána bývá, bude muž tento Koniáš? Zdali nádobou, v níž není žádné líbosti? Proč by vyházíni byli on i símě jeho, a uvrženi do země, o níž nevědí?

Är då han, denne Konja, ett föraktligt, krossat beläte eller ett värdelöst kärl? Eller varför hava de blivit bortslungade, han och hans avkomlingar, och kastade bort till ett land som de icke hava känt?

Ó země, země, země, slyš slovo Hospodinovo.

O land, land, land, hör HERRENS ord!

Takto praví Hospodin: Zapište to, že muž tento bez dětí bude, a že se jemu nepovede šťastně za dnů jeho. Anobrž nepovede se šťastně i tomu muži, kterýž by z semene jeho seděl na stolici Davidově, a panoval ještě nad Judou.

Så säger HERREN: Tecknen upp denne man såsom barnlös, såsom en man som ingen lycka har haft i sina livsdagar. Ty ingen av hans avkomlingar skall vara så lyckosam att han får sitta på Davids tron och i framtiden råda över Juda.