Hosea 1

Riječ Jahvina koja dođe Hošei, sinu Beerijevu, u dane Uzije, Jotama, Ahaza i Ezekije, kraljeva judejskih, u dane Jeroboama, sina Joaševa, kralja izraelskog.
Detta är HERRENS ord som kom till Hosea, Beeris son, i Ussias, Jotams, Ahas' och Hiskias, Juda konungars, tid, och i Jerobeams, Joas' sons, Israels konungs, tid.
Početak riječi Jahvinih Hošei. Jahve reče Hošei: "Idi, oženi se bludnicom i izrodi djecu bludničku, jer se zemlja bludu odala, odmetnuvši se od Jahve!"
När HERREN först begynte tala genom Hosea, sade HERREN till honom: »Gå åstad och skaffa dig en trolös hustru och barn -- av en trolös moder; ty i trolös avfällighet löper landet bort ifrån HERREN.Dom. 8,33. Ps. 73,27. Hes. 16,15 f.
I on ode, uze Gomeru, kćer Diblajimovu, koja zače i rodi mu sina.
Då gick han åstad och tog Gomer, Diblaims dotter; och hon blev havande och födde honom en son.
Jahve mu reče: "Nadjeni mu ime Jizreel, jer još samo malo i kaznit ću pokolje jizreelske na domu Jehuovu i dokončat ću kraljevstvo doma Izraelova.
Och HERREN sade till honom: »Giv denne namnet Jisreel; ty när ännu en liten tid har förgått, skall jag hemsöka Jisreels blodskulder på Jehus hus och göra slut på konungadömet i Israels hus.1 Kon. 21,1 f. 2 Kon. 9,8 f.
I u taj dan slomit ću luk Izraelov u Dolini jizreelskoj."
Och det skall ske på den dagen att jag skall bryta sönder Israels båge i Jisreels dal.»
I ona opet zače i rodi kćer. I reče mu Jahve: "Nadjeni joj ime Nemila, jer mi odsad neće biti mila kuća Izraelova, od nje ću se povući;
Och hon blev åter havande och födde en dotter. Då sade han till honom: »Giv denna namnet Lo-Ruhama; ty jag vill icke vidare förbarma mig över Israels hus, så att jag förlåter dem.
a omiljet će mi kuća Judina, spasit ću je Jahvom, Bogom njihovim, a neću je spasiti lukom, mačem ni kopljem, ni konjima ni konjanicima."
Men över Juda hus vill jag förbarma mig, och jag skall giva dem frälsning genom HERREN, deras Gud; icke genom båge och svärd och vad till kriget hör skall jag frälsa dem, icke genom hästar och ryttare.Ps. 20,8. 33,16 f. 76,4. Jes. 30,15 f.
Kad odoji Nemilu, zače opet i rodi sina.
Och när hon hade avvant Lo-Ruhama, blev hon åter havande och födde en son.
I reče Jahve: "Nadjeni mu ime Ne-narod-moj, jer više niste narod moj i ja vama nisam više Onaj koji jest."
Då sade han: »Giv denne namnet Lo-Ammi; ty I ären icke mitt folk, ej heller vill jag höra eder till.»
 Men antalet av Israels barn skall bliva      såsom havets sand,  som man icke kan mäta,      ej heller räkna;  och det skall ske, att i stället för att det sades till dem:      »I ären icke mitt folk»,  skola de kallas »den levande Gudens barn».1 Mos. 32,12. Hos. 2,23. Rom. 9,25 f. 1 Petr. 2,10.
 Och Juda barn och Israels barn      skola samla sig tillhopa,  och skola sätta över sig      ett gemensamt huvud,  och skola draga upp ur landet;      ty stor skall Jisreels dag vara.Jer. 3,18. Hes 34,23 f. 37,22. Joh. 10,16. Ef. 1,22.