Genesis 47

约瑟进去告诉法老说：「我的父亲和我的弟兄带著羊群牛群，并一切所有的，从迦南地来了，如今在歌珊地。」

Och Josef kom och berättade för Farao och sade: »Min fader och mina bröder hava kommit från Kanaans land med sina får och fäkreatur och allt vad de äga; och de äro nu i landet Gosen.»

约瑟从他弟兄中挑出五个人来，引他们去见法老。

Och han hade bland sina bröder tagit ut fem män; dem ställde han fram inför Farao.

法老问约瑟的弟兄说：「你们以何事为业？」他们对法老说：「你仆人是牧羊的，连我们的祖宗也是牧羊的。」

Då frågade Farao hans bröder: »Vad är edert yrke?» De svarade Farao: »Dina tjänare äro fårherdar, såsom ock våra fäder hava varit.»

他们又对法老说：「迦南地的饥荒甚大，仆人的羊群没有草吃，所以我们来到这地寄居。现在求你容仆人住在歌珊地。」

Och de sade ytterligare till Farao: »Vi hava kommit för att bo någon tid här i landet; ty dina tjänare hade intet bete för sina får, eftersom hungersnöden är så svår i Kanaans land. Så låt nu dina tjänare bo i landet Gosen.»

法老对约瑟说：「你父亲和你弟兄到你这里来了，

Då sade Farao till Josef: »Din fader och dina bröder hava alltså nu kommit till dig.

埃及地都在你面前，只管叫你父亲和你弟兄住在国中最好的地；他们可以住在歌珊地。你若知道他们中间有什么能人，就派他们看管我的牲畜。」

Egyptens land ligger öppet för dig; i den bästa delen av landet må du låta din fader och dina bröder bo. Må de bo i landet Gosen, och ifall du vet om några bland dem att de äro dugande män, så sätt dessa till uppsyningsmän över min boskap.»

约瑟领他父亲雅各进到法老面前，雅各就给法老祝福。

Sedan hämtade Josef sin fader Jakob och förde honom fram inför Farao, och Jakob hälsade Farao.

法老问雅各说：「你平生的年日是多少呢？」

Men Farao frågade Jakob: »Huru hög är din ålder?»

雅各对法老说：「我寄居在世的年日是一百三十岁，我平生的年日又少又苦，不及我列祖在世寄居的年日。」

Jakob svarade Farao: »Min vandringstid har varat ett hundra trettio år. Få och onda hava mina levnadsår varit, de nå icke upp till antalet av mina fäders levnadsår under deras vandringstid.»

雅各又给法老祝福，就从法老面前出去了。

Och Jakob tog avsked av Farao och gick ut ifrån honom.

约瑟遵著法老的命，把埃及国最好的地，就是兰塞境内的地，给他父亲和弟兄居住，作为产业。

Men Josef lät sin fader och sina bröder bo i Egyptens land och gav dem besittning där, i den bästa delen av landet, i landet Rameses, såsom Farao hade bjudit.

约瑟用粮食奉养他父亲和他弟兄，并他父亲全家的眷属，都是照各家的人口奉养他们。

Och Josef försörjde sin fader och sina bröder och hela sin faders hus, och gav var och en underhåll efter antalet av hans barn.

饥荒甚大，全地都绝了粮，甚至埃及地和迦南地的人因那饥荒的缘故都饿昏了。

Men ingenstädes i landet fanns bröd, ty hungersnöden var mycket svår, så att Egyptens land och Kanaans land försmäktade av hunger.

约瑟收聚了埃及地和迦南地所有的银子，就是众人籴粮的银子，约瑟就把那银子带到法老的宫里。

Och för den säd som folket köpte samlade Josef till sig alla penningar som funnos i Egyptens land och i Kanaans land; och Josef lät föra penningarna in i Faraos hus.

埃及地和迦南地的银子都花尽了，埃及众人都来见约瑟，说：「我们的银子都用尽了，求你给我们粮食，我们为什么死在你面前呢？」

Men när penningarna togo slut i Egyptens land och i Kanaans land, kommo alla egyptier till Josef och sade: »Giv oss bröd; icke vill du väl att vi skola dö i din åsyn? Vi hava ju inga penningar mer.»

约瑟说：「若是银子用尽了，可以把你们的牲畜给我，我就为你们的牲畜给你们粮食。」

Josef svarade: »Fören hit eder boskap, så skall jag giva eder bröd i utbyte mot eder boskap, om I icke mer haven några penningar.»

于是他们把牲畜赶到约瑟那里，约瑟就拿粮食换了他们的牛、羊、驴、马；那一年因换他们一切的牲畜，就用粮食养活他们。

Då förde de sin boskap till Josef, och Josef gav dem bröd i utbyte mot deras hästar, får, fäkreatur och åsnor. Så underhöll han dem det året och gav dem bröd i utbyte mot all deras boskap.

那一年过去，第二年他们又来见约瑟，说：「我们不瞒我主，我们的银子都花尽了，牲畜也都归了我主。我们在我主眼前，除了我们的身体和田地之外，一无所剩。

Så gick detta år till ända. Men det följande året kommo de åter till honom och sade till honom: »Vi vilja icke dölja det för min herre: penningarna äro slut, och den boskap vi ägde har kommit i min herres ägo; intet annat finnes nu kvar att giva åt min herre än våra kroppar och vår jord.

你何忍见我们人死地荒呢？求你用粮食买我们和我们的地，我们和我们的地就要给法老效力。又求你给我们种子，使我们得以存活，不致死亡，地土也不致荒凉。」

Icke vill du att vi skola förgås inför dina ögon, vi med vår åkerjord? Köp oss och vår jord för bröd, så vilja vi med vår jord bliva Faraos trälar; giv oss allenast utsäde, för att vi må leva och icke dö, och för att jorden icke må läggas öde.»

于是，约瑟为法老买了埃及所有的地，埃及人因被饥荒所迫，各都卖了自己的田地；那地就都归了法老。

Då köpte Josef all jord i Egypten åt Farao; ty egyptierna sålde var och en sin åker, eftersom hungersnöden så svårt tryckte dem. Så blev jorden Faraos egendom.

至于百姓，约瑟叫他们，从埃及这边直到埃及那边，都各归各城。

Och folket förflyttade han till städerna, från den ena ändan av Egyptens område till den andra.

惟有祭司的地，约瑟没有买，因为祭司有从法老所得的常俸。他们吃法老所给的常俸，所以他们不卖自己的地。

Allenast prästernas jord köpte han icke, ty prästerna hade sitt bestämda underhåll av Farao, och de levde av det bestämda underhåll som Farao gav dem; därför behövde de icke sälja sin jord.

约瑟对百姓说：「我今日为法老买了你们和你们的地，看哪，这里有种子给你们，你们可以种地。

Och Josef sade till folket: »Se, jag har nu köpt eder och eder jord åt Farao. Där haven I utsäde; besån nu jorden.

后来打粮食的时候，你们要把五分之一纳给法老，四分可以归你们做地里的种子，也做你们和你们家口孩童的食物。」

Och när grödan kommer in, skolen I giva en femtedel åt Farao; men fyra femtedelar skolen I själva hava till utsäde på åkern och till föda för eder och dem som I haven i edra hus och till föda för edra barn.»

他们说：「你救了我们的性命。但愿我们在我主眼前蒙恩，我们就作法老的仆人。」

De svarade: »Du har behållit oss vid liv; låt oss finna nåd för min herres ögon, så vilja vi vara Faraos trälar.»

于是约瑟为埃及地定下常例，直到今日：法老必得五分之一，惟独祭司的地不归法老。

Så gjorde Josef det till en stadga, som ännu i dag gäller för Egyptens jord, att man skulle giva femtedelen åt Farao. Allenast prästernas jord blev icke Faraos egendom.

以色列人住在埃及的歌珊地。他们在那里置了产业，并且生育甚多。

Så bodde nu Israel i Egyptens land, i landet Gosen; och de fingo sina besittningar där och voro fruktsamma och förökade sig storligen.

雅各住在埃及地十七年，雅各平生的年日是一百四十七岁。

Och Jakob levde sjutton år i Egyptens land, så att hans levnadsålder blev ett hundra fyrtiosju år.

以色列的死期临近了，他就叫了他儿子约瑟来，说：「我若在你眼前蒙恩，请你把手放在我大腿底下，用慈爱和诚实待我，请你不要将我葬在埃及。

Då nu tiden närmade sig att Israel skulle dö, kallade han till sig sin son Josef och sade till honom: »Om jag har funnit nåd för dina ögon, så lägg din hand under min länd och lova att visa mig din kärlek och trofasthet därmed att du icke begraver mig i Egypten;

我与我祖我父同睡的时候，你要将我带出埃及，葬在他们所葬的地方。」约瑟说：「我必遵著你的命而行。」

fastmer, när jag har gått till vila hos mina fäder, skall du föra mig från Egypten och begrava mig i deras grav.» Han svarade: »Jag skall göra såsom du har sagt.»

雅各说：「你要向我起誓。」约瑟就向他起了誓，于是以色列在床头上【或作扶著杖头】敬拜　神。

Men han sade: »Giv mig din ed därpå.» Och han gav honom sin ed. Då tillbad Israel, böjd mot sängens huvudgärd.