Song of Solomon 6

 »Min vän har gått ned till sin lustgård,      till sina välluktrika blomstersängar,  för att låta sin hjord beta i lustgårdarna      och för att plocka liljor.

Dov’è andato il tuo amico, o la più bella fra le donne? Da che parte s’è vòlto l’amico tuo? Noi lo cercheremo teco.

 Jag är min väns,      och min vän är min,      där han för sin hjord i bet ibland liljor.                  Höga Visan, 6 Kapitlet         Brudgummen beskriver bruden v.  3--6.  --         Brudgummen jämför sin brud med andra v.         7--8.  -- Brudgummen talar om bruden och                   sig själv v.  9--11.

Il mio amico è disceso nel suo giardino, nell’aie degli aromi a pasturare i greggi ne’ giardini, e coglier gigli.

 Du är skön såsom Tirsa, min älskade,      ljuvlig såsom Jerusalem,      överväldigande såsom en härskara.

Io sono dell’amico mio; e l’amico mio, che pastura il gregge fra i gigli, è mio.

 Vänd bort ifrån mig dina ögon,      ty de hava underkuvat mig.  Ditt hår är likt en hjord av getter      som strömma nedför Gilead.

Amica mia, tu sei bella come Tirtsa, vaga come Gerusalemme, tremenda come un esercito a bandiere spiegate.

 Dina tänder likna en hjord av tackor,      nyss uppkomna ur badet,  allasammans med tvillingar,      ofruktsam är ingen ibland dem.

Storna da me gli occhi tuoi, che mi turbano. I tuoi capelli son come una mandra di capre, sospese ai fianchi di Galaad.

 Lik ett brustet granatäpple är din kind,      där den skymtar genom din slöja.               ----

I tuoi denti son come un branco di pecore, che tornano dal lavatoio; tutte hanno de’ gemelli, non ve n’è alcuna che sia sterile;

 Sextio äro drottningarna,  och åttio bihustrurna,  och tärnorna en otalig skara.

le tue gote, dietro al tuo velo, son come un pezzo di melagrana.

 Men en enda är hon,      min duva, min fromma,  hon, sin moders endaste,      hon, sin fostrarinnas utkorade.  När jungfrur se henne, prisa de henne säll,  drottningar och bihustrur höja hennes lov.               ----

Ci son sessanta regine, ottanta concubine, e fanciulle senza numero;

 Vem är hon som där blickar fram lik en morgonrodnad,      skön såsom månen,  strålande såsom solen,      överväldigande såsom en härskara?

ma la mia colomba, la perfetta mia, è unica; è l’unica di sua madre, la prescelta di colei che l’ha partorita. Le fanciulle la vedono, e la proclaman beata; la vedon pure le regine e le concubine, e la lodano.

 Till valnötslunden gick jag ned,  för att glädja mig åt grönskan i dalen,  för att se om vinträden hade slagit ut,  om granatträden hade fått blommor.

Chi è colei che appare come l’alba, bella come la luna, pura come il sole, tremenda come un esercito a bandiere spiegate?

 Oförtänkt satte mig då min kärlek  upp på mitt furstefolks vagnar.                  Höga Visan, 7 Kapitlet         Den dansande bruden beskrives 6:12--7:5.         -- Brudgummen talar om sin kärlek och om            bruden v.  6--9a, bruden svarar v.            9b--10.  -- Bruden talar v.  11--13.

Io son discesa nel giardino de’ noci a vedere le piante verdi della valle, a veder se le viti mettevan le loro gemme, se i melagrani erano in fiore.

 »Vänd om, vänd om,  du brud från Sulem,  vänd om, vänd om, så att vi få se på dig.»  »Vad finnen I att se hos bruden från Sulem,      där hon rör sig såsom i vapendans?»

Io non so come, il mio desiderio m’ha resa simile ai carri d’Amminadab.

Torna, torna, o Sulamita, torna, torna, che ti miriamo. Perché mirate la Sulamita come una danza a due schiere?