Isaiah 53

 Men vem trodde, vad som predikades för oss,  och för vem var HERRENS arm uppenbar?
Хто нашій спасенній тій звістці повірив, і над ким відкривалось рамено Господнє?
 Han sköt upp såsom en ringa telning inför honom,  såsom ett rotskott ur förtorkad jord.  Han hade ingen gestalt eller fägring;  när vi sågo på honom, kunde hans utseende ej behaga oss.
Бо Він виріс перед Ним, мов галузка, і мов корінь з сухої землі, не мав Він принади й не мав пишноти; і ми Його бачили, та краси не було, щоб Його пожадати!
 Föraktat var han och övergiven av människor,  en smärtornas man och förtrogen med krankhet;  han var såsom en, för vilken man skyler sitt ansikte,  så föraktat, att vi höllo honom för intet.
Він погорджений був, Його люди покинули, страдник, знайомий з хоробами, і від Якого обличчя ховали, погорджений, і ми не цінували Його...
 Men det var våra krankheter han bar,  våra smärtor, dem lade han på sig,  medan vi höllo honom för att vara hemsökt,  tuktad av Gud och pinad.
Направду ж Він немочі наші узяв і наші болі поніс, а ми уважали Його за пораненого, ніби Бог Його вдарив поразами й мучив...
 Ja, han var sargad för våra överträdelsers skull  och slagen för våra missgärningars skull;  näpsten var lagd på honom, för att vi skulle få frid,  och genom hans sår bliva vi helade.
А Він був ранений за наші гріхи, за наші провини Він мучений був, кара на Ньому була за наш мир, Його ж ранами нас уздоровлено!
 Vi gingo alla vilse såsom får,  var och en av oss ville vandra sin egen väg,  men HERREN lät allas vår missgärning drabba honom.
Усі ми блудили, немов ті овечки, розпорошились кожен на власну дорогу, і на Нього Господь поклав гріх усіх нас!
 Han blev plågad, fastän han ödmjukade sig  och icke öppnade sin mun,  lik ett lamm, som föres bort att slaktas,  och lik ett får, som är tyst inför dem som klippa det  ja, han öppnade icke sin mun.
Він гноблений був та понижуваний, але уст Своїх не відкривав. Як ягня був проваджений Він на заколення, й як овечка перед стрижіями своїми мовчить, так і Він не відкривав Своїх уст...
 Undan våld och dom blev han borttagen,  men vem i hans släkte betänker detta?  Ja, han rycktes bort ifrån de levandes land,  och för mitt folks överträdelses skull kom plåga över honom.
Від утиску й суду Він забраний був, і хто збагне Його рід? Бо з краю живих Він відірваний був, за провини Мого народу на смерть Його дано...
 Och bland de ogudaktiga fick hans in grav  bland de rika kom han först, när han var död  fastän han ingen orätt hade gjort  och fastän svek icke fanns i hans mun.
І з злочинцями визначили Йому гроба Його, та Його поховали в багатого, хоч провини Він не учинив, і не було в Його устах омани...
 Det behagade HERREN att slå honom med krankhet:  om hans liv så bleve ett skuldoffer,  då skulle han få se avkomlingar och länge leva,  och HERRENS vilja skulle genom honom hava framgång.
Та зволив Господь, щоб побити Його, щоб муки завдано Йому. Якщо ж душу Свою покладе Він як жертву за гріх, то побачить насіння, і житиме довгії дні, і замір Господній рукою Його буде мати поводження!
 Ja, av den vedermöda hans själ har utstått  skall han se frukt och så bliva mättad;  genom sin kunskap skall han göra många rättfärdiga,  han, den rättfärdige, min tjänare,  i det han bär deras missgärningar.
Він через муки Своєї душі буде бачити плід, та й насититься. Справедливий, Мій Отрок, оправдає пізнанням Своїм багатьох, і їхні гріхи понесе.
 Därför skall jag tillskifta honom hans lott bland de många,  och med talrika skaror skall han få utskifta byte,  eftersom han utgav sitt liv i döden  och blev räknad bland överträdare,  han som bar mångas synder  och bad för överträdarna.
Тому то дам уділ Йому між великими, і з потужними буде ділити здобич за те, що на смерть віддав душу Свою, і з злочинцями був порахований, хоч гріх багатьох Сам носив і заступавсь за злочинців!