Isaiah 17

Utsaga om Damaskus.  Se, Damaskus skall upphöra att vara en stad;  det skall falla och bliva en stenhop.
[] Şam’la ilgili bildiri: İşte Şam kent olmaktan çıkacak, Enkaz yığınına dönecek.
 Aroers städer varda övergivna;      de bliva tillhåll för hjordar,      som lägra sig där ostörda.
Aroer kentleri terk edilecek, Hayvan sürüleri orada yatacak, Onları ürküten olmayacak.
 Det är förbi med Efraims värn,      med Damaskus' konungadöme      och med kvarlevan av Aram.  Det skall gå med dem såsom med Israels barns härlighet,      säger HERREN Sebaot.
Efrayim’de surlu kent kalmayacak, Şam’ın egemenliği yok olacak. Sağ kalan Aramlılar’ın onuru İsrail’in onuru gibi kırılacak. Her Şeye Egemen RAB böyle diyor.
 Och det skall ske på den tiden  att Jakobs härlighet vändes i armod,  och att hans feta kropp bliver mager.
O gün Yakup soyunun görkemi sönecek, Hepsi bir deri bir kemik kalacak.
 Det går, såsom när skördemannen samlar ihop säden  och med sin arm skördar axen;  det går, såsom när man plockar ax  i Refaims-dalen:
İsrail, ekinin elle biçilip Başakların devşirildiği bir tarla, Refaim Vadisi’nde hasattan sonra Başakların toplandığı bir tarla gibi olacak.
 en ringa efterskörd lämnas kvar där,      såsom när man slår ned oliver,  två eller tre bär lämnas kvar      högst uppe i toppen,  fyra eller fem      på trädets kvistar,  säger HERREN, Israels Gud.
Çok az kişi kurtulacak. Artakalanların sayısı, dövüldükten sonra tepesinde iki üç, Dal uçlarında dört beş zeytin tanesi kalan Zeytin ağacı gibi olacak. İsrail’in Tanrısı RAB böyle diyor.
 På den tiden skola människorna      blicka upp till sin Skapare  och deras ögon se upp      till Israels Helige.
O gün insanlar kendilerini yaratana bakacaklar, gözleri İsrail’in Kutsalı’nı görecek.
 Människorna skola ej vända sin blick till de altaren      som deras händer hava gjort;  på sina fingrars verk      skola de icke se,      icke på Aserorna eller på solstoderna.
Elleriyle yaptıkları sunaklara, parmaklarıyla biçim verdikleri Aşera putlarına, buhur sunaklarına bakmayacaklar.
På den tiden skola deras fasta städer bliva lika de övergivna fästen i skogarna och på bergstopparna, som övergåvos, när Israels barn drogo in; allt skall bliva ödelagt.
O gün İsrail’in güçlü kentleri İsrailliler’den kaçan Amorlular’la Hivliler’in Terk ettiği kentler gibi ıssız olacak.
 Ty du har förgätit din frälsnings Gud,  och du tänker icke på din fasta klippa.  Därför planterar du ljuvliga planteringar  och sätter i dem främmande vinträd.
Çünkü, ey İsrail, seni kurtaran Tanrı’yı unuttun, Sığındığın Kaya’yı anmaz oldun. Bunun yerine, güzel fidanlar, ithal asmalar dikiyorsun.
 Och väl får du dem att växa högt samma dag du planterar dem,  och morgonen därefter får du dina plantor att blomma,  men skörden försvinner på hemsökelsens dag,  då plågan bliver olidlig.
Onlar diktiğin gün filizlenip Ertesi sabah tomurcuklanabilir. Ama hastalık ve dinmez acı gününde meyve vermeyecekler.
 Hör, det brusar av många folk,  det brusar, såsom havet brusar.  Det dånar av folkslag,  det dånar, såsom väldiga vatten dåna.
Eyvah, çok sayıda ulus kükrüyor, Azgın deniz gibi gürlüyorlar. Halklar güçlü sular gibi çağlıyor.
 Ja, det dånar av folkslag,  såsom stora vatten dåna.  Men han näpser dem, och de fly bort i fjärran;  de jagas bort såsom agnar för vinden, uppe på bergen,  och såsom virvlande löv för stormen.
Halklar kabaran sular gibi çağlayabilir, Ama Tanrı onları azarlayınca uzaklara kaçacaklar. Rüzgarın önünde dağdaki saman ufağı gibi, Kasırganın önünde diken yumağı gibi savrulacaklar.
 När aftonen är inne, se, då kommer förskräckelsen,  och förrän morgonen gryr, äro de sin kos.  Detta bliver våra skövlares del,  våra plundrares lott.
Akşam dehşet saçıyorlardı, Sabah olmadan yok olup gittiler. Bizi yağmalayanların, bizi soyanların sonu budur.