Jeremiah 15

Men HERREN sade till mig; Om än Mose och Samuel trädde inför mig, så skulle min själ dock icke vända sig till detta folk. Driv dem bort ifrån mitt ansikte och låt dem gå.2 Mos. 32,11 f. 4 Mos 14,13 f. 1 Sam. 7,9 f. Ps. 99,6.Hes. 14,14, 16.

Og Herren sa til mig: Om så Moses og Samuel stod for mitt åsyn, skulde min sjel dog ikke vende sig til dette folk. Driv dem bort fra mitt åsyn, la dem fare!

Och om de fråga dig: »Vart skola vi gå?», så skall du svara dem: Så säger HERREN: I pestens våld den som hör pesten till, i svärdets våld den som hör svärdet till, i hungerns våld den som hör hungern till, i fångenskapens våld den som hör fångenskapen till.Jer. 43,11. Sak. 11,9.

Og når de sier til dig: Hvor skal vi gå hen? - da skal du svare dem: Så sier Herren: Den som hører døden til, til døden, og den som hører sverdet til, til sverdet, og den som hører hungeren til, til hungeren, og den som hører fangenskapet til, til fangenskapet.

Fyra slags hemsökelser skall jag låta komma över dem, säger HERREN: svärdet, som skall dräpa dem, hundarna, som skola släpa bort dem, himmelens fåglar och vilddjuren på marken, som skola äta upp och fördärva dem.3 Mos. 26,16. 5 Mos. 28,26.

Og jeg vil hjemsøke dem med fire slags ting, sier Herren: sverdet til å drepe dem og hundene til å slepe dem bort og himmelens fugler og jordens dyr til å ete og ødelegge dem.

Och jag skall göra dem till en varnagel för alla riken på jorden, till straff för det som Manasse, Hiskias son, Juda konung, har gjort i Jerusalem.5 Mos. 28,25. 2 Kon. 21,11. 23,26. 24,3. 2 Krön. 29,8. 33,19.Jer. 24,9.

Og jeg vil la dem bli mishandlet av alle jordens riker for det som Judas konge Manasse, Esekias' sønn, gjorde i Jerusalem.

 Ty vem kan hava misskund med dig, Jerusalem,      och vem kan ömka dig,  och vem kan vilja komma för att fråga      om det står väl till med dig?

For hvem vil ynkes over dig, Jerusalem, og hvem vil ha medlidenhet med dig, og hvem vil komme til dig og spørre om det går dig vel?

 Du själv försköt mig, säger HERREN;      du gick din väg bort.  Därför uträckte jag mot dig min hand och fördärvade dig;      jag hade tröttnat att förbarma mig.

Du har forlatt mig, sier Herren, du gikk bort fra mig; så rekker jeg da min hånd ut mot dig og ødelegger dig; jeg er trett av å ynkes.

 Ja, jag kastade dem med kastskovel      vid landets portar,  jag gjorde föräldrarna barnlösa, jag förgjorde mitt folk,      då de ej ville vända om från sina vägar.

Og jeg kaster dem med kasteskovl ut igjennem landets porter, jeg gjør mitt folk barnløst, jeg ødelegger det, fordi det ikke vendte om fra sine veier.

 Deras änkor blevo genom mig      talrikare än sanden i havet;  över mödrarna till deras unga      lät jag förhärjare komma      mitt på ljusa dagen;  plötsligt lät jag ångest och förskräckelse      falla över dem.

Deres enker blir tallrikere enn havets sand; over mødrene til deres unge menn lar jeg en ødelegger komme ved høilys dag; jeg lar angst og forferdelse falle brått over dem.

 Om en moder än hade sju söner,      måste hon dock giva upp andan i sorg;  hennes sol gick ned, medan det ännu var dag,      hon måste bliva till skam och blygd.  Och vad som är kvar av dem skall      jag giva till pris  åt deras fienders svärd, säger HERREN

Selv den mor som har født syv sønner, vansmekter og utånder sin sjel; hennes sol går ned mens det ennu er dag; hun blir til spott og skam. Og resten av dem vil jeg overgi til deres fienders sverd, sier Herren.

 »Ve mig, min moder, att du har fött mig,  mig som är till kiv och träta för hela landet!  Jag har icke drivit ocker,  ej heller har någon behövt ockra på mig;  likväl förbanna de mig alla.»Job 3,1 f. 10,18. Jer. 20,1 f., 14. 26,7 f. 38,6.

Ve mig, min mor, at du fødte mig, mig som alle i landet strider og tretter med! Jeg har ikke lånt dem noget, og de har ikke lånt mig noget, og enda forbanner hver mann mig.

Men HERREN svarade: »Sannerligen, jag skall styrka dig och låta det gå dig väl. Sannerligen, jag skall så göra, att dina fiender komma och bönfalla inför dig i olyckans och nödens tid.Jer. 21,1 f. 37,3. 42,1 f.

Herren sa: Visselig, jeg vil fri dig ut, så det går dig vel; visselig, jeg vil la dine fiender bønnfalle dig i ulykkens og nødens tid.

Kan man bryta sönder järn, järn från norden, eller koppar?» --

Kan vel jern brytes, jern fra Norden, og kobber?

Ditt gods och dina skatter skall jag lämna till plundring, och det utan betalning, till straff för allt vad du har syndat i hela ditt land.Ps. 44,13. Jes. 52,3. Jer. 17,3 f.

Ditt gods og dine skatter vil jeg overgi til plyndring - uten betaling, og det for alle dine synders skyld, i hele ditt land.

Och jag skall låta dina fiender föra dig in i ett land som du icke känner. Ty min vredes eld är upptänd; mot eder skall det brinna.5 Mos. 32,22 f.

Så vil jeg la dine fiender dra over til et land som du ikke kjenner; for en ild er optendt i min vrede, mot eder skal den brenne.

 HERRE, du vet det.  Tänk på mig och låt dig vårda om mig,  och skaffa mig hämnd på mina förföljare;  tag mig icke bort, du som är långmodig.  Betänk huru jag bär smälek för din skull

Du vet det, Herre! Kom mig i hu og se til mig og la mig få hevn over mine forfølgere! Rykk mig ikke bort i din langmodighet mot dem! Tenk på at jeg blir hånet for din skyld!

 När jag fick dina ord, blevo de min spis,  ja, dina ord blevo för mig  mitt hjärtas fröjd och glädje;  ty jag är uppkallad efter ditt namn,  HERRE, härskarornas Gud.

Jeg fant dine ord, og jeg åt dem, og dine ord var til fryd for mig og til glede for mitt hjerte; for jeg er kalt med ditt navn, Herre, hærskarenes Gud!

 Jag har icke suttit i gycklares samkväm      och förlustat mig där;  för din hands skull har jag måst sitta ensam,      ty du har uppfyllt mig med förgrymmelse.Jes. 8,11. Jer. 6,11. Hes. 3,14.

Jeg har ikke sittet i de lystiges lag og jublet; grepet av din hånd har jeg sittet ensom; for du fylte mig med harme.

 Varför skall jag då plågas så oavlåtligt,      och varför är mitt sår så ohelbart?      Det vill ju icke läkas.  Ja, du bliver för mig såsom en försinande bäck,      så som ett vatten som ingen kan lita på.

Hvorfor er min smerte evig, og mitt sår ulægelig? Det vil ikke la sig læge. Du er jo blitt for mig som en sviktende bekk, som vann en ikke kan lite på.

 Därför säger HERREN så:  Om du vänder åter, så vill jag låta dig komma åter      och bliva min tjänare.  Och om du frambär ädel metall utan slagg,      så skall du få tjäna mig såsom mun.  Dessa skola då vända åter till dig,      men du skall icke vända åter till dem.

Derfor sier Herren så: Hvis du vender om, så vil jeg la dig komme tilbake og stå for mitt åsyn, og hvis du skiller det edle ut fra det uedle, skal du være som min munn; de skal igjen vende om til dig, men du skal ikke vende om til dem.

 Och jag skall göra dig inför detta folk  till en fast kopparmur,  så att de icke skola bliva dig övermäktiga,  om de vilja strida mot dig;  ty jag är med dig och vill frälsa dig  och vill hjälpa dig, säger HERREN.Jer. 1,18. 6,27. 20,11.

Og jeg vil gjøre dig til en fast kobbermur mot dette folk; de skal stride mot dig, men ikke få overhånd over dig; for jeg er med dig og vil frelse dig og redde dig, sier Herren.

 Jag skall hjälpa dig ut ur de ondas våld  och skall förlossa dig ur våldsverkarnas hand.

Jeg vil redde dig av de ondes hånd, og jeg vil løse dig ut av voldsmenns hånd.