II Chronicles 1

Salomo, Davids son, befäste sig nu i sin konungamakt, i det att HERREN, hans Gud, var med honom och gjorde honom övermåttan stor.1 Kon. 2,12, 46. 10,23 f. 1 Krön. 29,25.

Na kua u a Horomona tama a Rawiri ki tona rangatiratanga; i a ia ano a Ihowa, tona Atua, a whakanuia rawatia ana ia e ia.

Och sedan Salomo hade låtit kallelse utgå till hela Israel, till över- och underhövitsmännen, till domarna och till alla hövdingar i hela Israel, huvudmännen för familjerna,

Katahi a Horomona ka korero ki a Iharaira katoa, ki nga rangatira o nga mano, o nga rau, ki nga kaiwhakawa, ki nga kawana katoa o Iharaira katoa, ki nga upoko hoki o nga whare o nga matua.

begav han sig med hela denna församling till offerhöjden i Gibeon, ty där stod Guds uppenbarelsetält, som HERRENS tjänare Mose hade gjort i öknen.2 Mos. 27,21. 36,8 f. 1 Kon. 3,4. 1 Krön. 16,39 f. 21,29.

Heoi haere ana a Horomona ratou ko te whakaminenga katoa ki te wahi tiketike i Kipeono; i reira hoki te tapenakara o te whakaminenga a te Atua, i hanga nei e Mohi pononga a te Atua ki te koraha.

Guds ark däremot hade David hämtat från Kirjat-Jearim upp till den plats som David hade berett åt den, ty han hade åt den slagit upp ett tält i Jerusalem.2 Sam. 6,17. 1 Krön. 13,6. 15,1.

Ko te aaka ia a te Atua, i mauria mai tera e Rawiri i Kiriata Tearimi, ki te wahi i whakapaia e Rawiri: kua whakaturia hoki e ia he teneti mo taua aaka ki Hiruharama.

Men kopparaltaret, som Besalel, son till Uri, son till Hur, hade gjort, det hade man ställt upp framför HERRENS tabernakel; och Salomo och församlingen gingo dit för att fråga honom.2 Mos. 38,1 f.

Ko te aata parahi ano hoki i hanga e Petareere tama a Uri, tama a Huru, i reira tera i mua i te tapenakara o Ihowa: a rapua ana he tikanga i reira e Horomona ratou ko te whakaminenga.

Där offrade nu Salomo inför HERRENS ansikte på kopparaltaret, som stod vid uppenbarelsetältet; han offrade på det tusen brännoffer.

Na haere ana a Horomona ki reira ki te aata parahi i te aroaro o Ihowa, ki tera i te tapenakara o te whakaminenga, a whakaekea ana e ia ki reira kotahi mano nga tahunga tinana.

Och om natten uppenbarade sig Gud för Salomo; han sade till honom: »Bed mig om vad du vill att jag skall giva dig.»1 Kon. 3,5 f.

I taua po ka puta te Atua ki a Horomona, a ka mea ki a ia, Inoi mai ki ahau ko te aha kia hoatu e ahau ki a koe.

Salomo svarade Gud: »Du har gjort stor nåd med min fader David och har låtit mig bliva konung efter honom.1 Krön. 28,5.

Na ka mea a Horomona ki te Atua, Nui atu te aroha i whakaputaina e koe ki toku papa, ki a Rawiri; a meinga ana ahau e koe hei kingi i muri i a ia.

Så låt nu, HERRE Gud, ditt ord till min fader David visa sig vara sant; ty du har själv gjort mig till konung över ett folk som är så talrikt som stoftet på jorden.1 Mos. 13,16.

Heoi, e Ihowa, e te Atua, whakamana tau kupu ki toku papa, ki a a Rawiri; kua meinga nei hoki ahau e koe hei kingi mo te iwi e rite ano ki te onepu o te whenua te tini.

Giv mig nu vishet och förstånd till att vara detta folks ledare och anförare; ty vem skulle eljest kunna vara domare för detta ditt stora folk?»

Na homai ki ahau he ngakau mahara, he mohio, mo toku haere atu, haere mai, i te aroaro o tenei iwi: ko wai hoki hei whakarite mo tenei iwi nui au?

Då sade Gud till Salomo: »Eftersom du är så till sinnes, och icke har bett om rikedom, skatter och ära eller om dina ovänners liv, och ej heller bett om långt liv, utan har bett om vishet och förstånd, så att du kan vara domare för mitt folk, över vilket jag har gjort dig till konung,

Ano ra ko te Atua ki a Horomona, Na, i te mea ko ta tou ngakau tenei, kihai hoki koe i tono ki te taonga mou, ki te rawa, ki te kororia, ki ou hoariri ranei kia mate, kihai hoki koe i tono kia maha ou ra; heoi tau i tono ai, he ngakau mahara, he mohio, kia whakarite ai koe mo taku iwi, kua oti na koe te mea e ahau hei kingi mo ratou:

därför vare vishet och förstånd dig givna; därtill vill jag ock giva dig rikedom och skatter och ära, så att ingen konung före dig har haft och ej heller någon efter dig skall hava så mycket därav.»1 Kon. 4,31 f. 2 Krön. 9,22 f. Vish. 7,11. Matt. 6,33.

Tenei ka hoatu nei ki a koe he ngakau mahara, he mohio; a ka hoatu e ahau ki a koe he taonga, he rawa, he kororia, kahore i rite o nga kingi i mua i a koe, e kore ano e rite i muri i a koe.

Sedan nu Salomo hade varit vid offerhöjden i Gibeon, begav han sig från uppenbarelsetältet till Jerusalem och regerade där över Israel.

Heoi ka tae a Horomona i tana haere ki te wahi tiketike i Kipeono, i mua te te tapenakara o te whakaminenga, ki Hiruharama, a kingi ana ki a Iharaira.

Och Salomo samlade vagnar och ridhästar, så att han hade ett tusen fyra hundra vagnar och tolv tusen ridhästar; dem förlade han dels i vagnsstäderna, dels i Jerusalem, hos konungen själv.1 Kon. 4,26. 10,26 f. 2 Krön. 9,25 f.

Na ka huihuia he hariata e Horomona, he kaieke hoiho; kotahi mano e wha rau ana hariata, kotahi tekau ma rua mano ana kaieke hoiho, waiho iho e ia ki nga pa hariata, ki te kingi ano ki Hiruharama.

Och konungen styrde så, att silver och guld blev lika vanligt i Jerusalem som stenar, och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet.

Na ka meinga e te kingi te hiriwa me te koura o Hiruharama kia rite ki te kohatu, i meinga ano e ia nga hita kia rite ki te hikamora i te raorao; te tini.

Och hästarna som Salomo lät anskaffa infördes från Egypten; ett antal kungliga uppköpare hämtade ett visst antal av dem till bestämt pris.

Ko nga hoiho i a Horomona he mea mau ake i Ihipa; i riro ropu mai i nga kaihoko a te kingi, he ropu me tona utu.

Var vagn som de hämtade upp från Egypten och införde kostade sex hundra siklar silver, och var häst ett hundra femtio. Sammalunda infördes ock genom deras försorg sådana till hetiternas alla konungar och till konungarna i Aram.

Na e ono rau nga hekere hiriwa i riro mai ai te hariata, i puta mai ai i Ihipa, kotahi rau e rima tekau i riro ai te hoiho. Ko ratou ano hei kawe hoiho mo nga kingi katoa o nga Hiti mo nga kingi ano o Hiria.