Psalms 14

För sångmästaren; av David.  Dårarna säga i sina hjärtan:      »Det finnes ingen Gud.»  Fördärv och styggelse är deras verk;      ingen finnes, som gör vad gott är.

Davidin Psalmi, edelläveisaajalle. Tyhmät sanovat sydämessänsä: ei Jumalaa olekaan; ei he mitään kelpaa, ja ovat ilkiät menoissansa; ei ole joka hyvää tekee.

 HERREN skådar ned från himmelen      på människors barn,  för att se om det finnes någon förståndig,      någon som söker Gud.

Herra katsoi taivaasta ihmisten lapsia, nähdäksensä, jos joku ymmärtäis eli etsis Jumalaa.

 Nej, alla äro de avfälliga,      allasammans äro de fördärvade;  ingen finnes, som gör vad gott är,      det finnes icke en enda.

Mutta he ovat kaikki poikenneet pois, ja kaikki ovat kelvottomat: ei ole yksikään, joka hyvää tekee, ei ainoakaan.

 Hava de då intet fått förnimma,      alla dessa ogärningsmän,  dessa som uppäta mitt folk,      likasom åte de bröd,  och som icke åkalla HERREN?

Eikö siis kenkään pahointekiöistä sitä havaitse? jotka minun kansaani syövät niinkuin he söisivät leipää; vaan ei he rukoile Herraa.

 Jo, där överföll dem förskräckelse --  ty Gud är hos de rättfärdigas släkte.

Siellä he kovin pelkäsivät; sillä Jumala on läsnä vanhurskasten sukua.

 Den betrycktes rådslag mån I söka bringa på skam,      HERREN är ju ändå hans tillflykt.

Te häpäisette köyhän neuvon; mutta Jumala on hänen turvansa.

 Ack att från Sion      komme frälsning för Israel!  När HERREN vill åter      upprätta sitt folk,  då skall Jakob fröjda sig,      då skall Israel vara glad.

Oi jos apu tulis Israelille Zionista! sillä koska Herra päästää vangitun kansansa, niin Jakob iloitsee ja Israel riemuitsee.