Isaiah 59

 Se, HERRENS arm är icke för kort,      så att han ej kan frälsa,  och hans öra är icke tillslutet,      så att han ej kan höra.
Se, for kort til at frelse er ej HERRENs Arm, Hans Øre er ikke for sløvt til at høre.
 Nej, det är edra missgärningar, som skilja      eder och eder Gud från varandra,  och edra synder dölja hans ansikte för eder,      så att han icke hör eder.
Eders Brøde er det, der skiller mellem eder og eders Gud, eders Synder skjuler hans Åsyn for jer, så han ikke hører.
 Ty edra händer äro fläckade av blod  och edra fingrar av missgärning,  edra läppar tala lögn,  och eder tunga frambär orättfärdighet.
Eders Hænder er jo sølet at Blod, eders Fingre sølet af Brøde; Læberne farer med Løgn, Tungen taler, hvad ondt er.
 Ingen höjer sin röst i rättfärdighetens namn,  och ingen visar redlighet i vad till rätten hör.  De förtrösta på idel tomhet,      de tala falskhet,  de gå havande med olycka      och föda fördärv.
Med Ret stævner ingen til Doms eller fører ærligt sin Sag. Man stoler på tomt, taler falsk, man undfanger Kval, føder Uret.
 De kläcka ut basiliskägg  och väva spindelnät.  Om någon äter av deras ägg, så dör han,  och trampas ett sådant sönder, så kommer en huggorm ut.
Slangeæg ruger de ud, og Spindelvæv er, hvad de væver. Man dør, hvis man spiser et Æg, en Øgle kommer frem, hvis det knuses.
 Deras spindelnät duga icke till kläder,  och de kunna ej skyla sig med vad de hava tillverkat;  deras verk äro fördärvliga verk,  och våldsgärningar öva deras händer.
Deres Spind kan ej bruges til Klæder, ingen hyller sig i, hvad de laver; deres Værk er Ulykkesværk, og i deres Hænder er Vold;
 Deras fötter hasta till vad ont är  och äro snara, när det gäller att utgjuta oskyldigt blod;  deras tankar äro fördärvliga tankar,  förödelse och förstöring är på deras vägar.
deres Fødder haster til ondt, til at udgyde skyldfrit Blod; deres Tanker er Ulykkestanker; hvor de færdes, er Vold og Våde;
 Fridens väg känna de icke,  och rätten följer ej i deras spår;  de gå krokiga stigar,  och ingen som vandrar så vet, vad frid är.
de kender ej Fredens Veje, der er ingen Ret i deres Spor; de gør sig krogede Stier; Fred kender ingen, som træder dem.
 Därför är rätten fjärran ifrån oss,  och rättfärdighet tillfaller oss icke;  vi bida efter ljus, men se, mörker råder,  efter solsken, men vi få vandra i djupaste natt.
Derfor er Ret os fjern, og Retfærd når os ikke; vi bier på Lys se, Mørke, på Dagning, men vandrer i Mulm;
 Vi måste famla utefter väggen såsom blinda,  famla, såsom hade vi inga ögon;  vi stappla mitt på dagen, såsom vore det skymning,  mitt i vår fulla kraft äro vi såsom döda.
vi famler langs Væggen som blinde, famler, som savnede vi Øjne, vi snubler ved Middag som i Skumring, er som døde i vor kraftigste Alder;
 Vi brumma allasammans såsom björnar  och sucka alltjämt såsom duvor;  vi bida efter rätten, men den kommer icke,  efter frälsningen, men den är fjärran ifrån oss.
vi brummer alle som Bjørne, kurrer vemodigt som Duer; vi bier forgæves på Ret, på Frelse, den er os fjern.
 Ty många äro våra överträdelser inför dig,  och våra synder vittna emot oss;  ja, våra överträdelser hava vi för våra ögon,  och våra missgärningar känna vi.
Thi du ser; vore Synder er mange, vor Brøde vidner imod os: ja, vi har vore Synder for Øje, vi kender såvel vor Skyld:
 Genom överträdelse och förnekelse hava vi felat mot HERREN,  vi hava vikit bort ifrån vår Gud;  vi hava talat förtryck och avfällighet,  lögnläror hava vi förkunnat och hämtat fram ur våra hjärtan.
Vi faldt fra og fornægtede HERREN, veg langt bort fra vor Gud, vor Tale var Vold og Frafald, og vi fremførte Løgne fra Hjertet.
 Rätten tränges tillbaka,  och rättfärdigheten står långt borta,  ja, sanningen vacklar på torget,  och vad rätt är kan ej komma fram.
Retten trænges tilbage, Retfærd står i det fjerne, thi Sandhed snubler på Gaden, Ærlighed har ingen Gænge;
 Så måste sanningen hålla sig undan,  och den som vände sig ifrån det onda blev plundrad.  Detta såg HERREN, och det misshagade honom,  att det icke fanns någon rätt.
Sandhedens Plads står tom, og skyr man det onde, flås man. Og HERREN så til med Harme, fordi der ikke var Ret;
 Och han såg, att ingen trädde fram;  han förundrade sig över att ingen grep in.  Då hjälpte honom hans egen arm,  och hans rättfärdighet understödde honom.
han så, at der ingen var, og det undrede ham, at ingen greb ind. Da kom hans Arm ham til Hjælp, hans Retfærd, den stod ham bi;
 Och han klädde sig i rättfärdighet såsom i ett pansar  och satte frälsningens hjälm på sitt huvud;  han klädde sig i hämndens dräkt såsom i en livklädnad  och höljde sig i nitälskan såsom i en mantel.
han tog Retfærds Brynje på, satte Frelsens Hjelm på sit Hoved, tog Hævnens Kjortel på og hylled sig i Nidkærheds Kappe.
 Efter deras gärningar skall han nu vedergälla dem;  vrede skall han låta komma över sina ovänner  och över sina fiender lönen för vad de hava gjort;  ja, havsländerna skall han vedergälla, vad de hava gjort.
Han gengælder efter Fortjeneste, Vrede mod Uvenner, Gengæld mod Fjender, mod fjerne Strande gør han Gengæld,
 Så skall HERRENS namn bliva fruktat i väster  och hans härlighet, där solen går upp.  När fienden bryter fram lik en ström,  skall HERRENS andedräkt förjaga honom.
så HERRENs Navn frygtes i Vest, hans Herlighed, hvor Sol står op. Thi han kommer som en indestængt Flom, der drives af HERRENs Ånde.
 Men såsom en förlossare kommer HERREN för Sion  och för dem i Jakob, som omvända sig från sin överträdelse,                                          säger HERREN.
En Genløser kommer fra Zion og fjerner Frafald i Jakob, lyder det fra HERREN.
Och detta är det förbund, som jag å min sida gör med dem, säger HERREN: min Ande, som är över dig, och orden, som jag har lagt i din mun, de skola icke vika ur din mun, ej heller ur dina barns eller barnbarns mun från nu och till evig tid, säger HERREN.
Dette er min Pagt med dem, siger HERREN: Min Ånd, som er over dig, og mine Ord, som jeg har lagt i din Mund, skal ikke vige fra din eller dit Afkoms eller dit Afkoms Afkoms Mund, siger HERREN, fra nu og til evig Tid.