Jeremiah 20

Als Pashur, de zoon van Immer, de priester (deze nu was bestelde voorganger in het huis des HEEREN), Jeremia hoorde, diezelve woorden profeterende,
Då nu Pashur, Immers son, prästen, som var överuppsyningsman i HERRENS hus, hörde Jeremia profetera detta,Jer. 38,1.
Zo sloeg Pashur den profeet Jeremia, en hij stelde hem in de gevangenis, dewelke is in de bovenste poort van Benjamin, die aan het huis des HEEREN is.
lät han hudflänga profeten Jeremia och satte honom i stocken i Övre Benjaminsporten till HERRENS hus.Jer. 29,26 . 37,15.
Maar het geschiedde des anderen daags, dat Pashur Jeremia uit de gevangenis voortbracht; toen zeide Jeremia tot hem: De HEERE noemt uw naam niet Pashur, maar Magor-missabib.
Men när Pashur dagen därefter släppte Jeremia lös ur stocken, sade Jeremia till honom: »Pashur är icke det namn varmed HERREN benämner dig, utan Magor-Missabib;
Want zo zegt de HEERE: Zie, Ik stel u tot een schrik voor uzelven en voor al uw liefhebbers; die zullen vallen door het zwaard hunner vijanden, dat het uw ogen aanzien; en Ik zal gans Juda geven in de hand des konings van Babel, die hen naar Babel gevankelijk zal wegvoeren, en slaan hen met het zwaard.
ty så säger HERREN: Se, jag skall göra dig till skräck såväl för dig själv som för alla dina vänner; och de skola falla för sina fienders svärd, i din egen åsyn. Och hela Juda skall jag giva i den babyloniske konungens hand, och han skall föra dem bort till Babel och dräpa dem med svärd.
Ook zal Ik geven al het vermogen dezer stad, en al haar arbeid, en al haar kostelijkheid, en alle schatten der koningen van Juda, Ik zal ze geven in de hand hunner vijanden, die zullen ze roven, zullen ze nemen, en zullen ze brengen naar Babel.
Och jag skall giva denna stads alla rikedomar, allt dess gods och alla dyrbarheter däri, ja, Juda konungars alla skatter skall jag giva i deras fienders hand; och de skola göra det till sitt byte och taga det och föra det till Babel.2 Kon. 20,17. Jes. 39,6. Jer. 15,13. 17,8.
En gij, Pashur, en alle inwoners van uw huis! gijlieden zult gaan in de gevangenis; en gij zult te Babel komen, en aldaar sterven, en aldaar begraven worden, gij en al uw vrienden, denwelken gij valselijk geprofeteerd hebt.
Och du själv, Pashur, skall gå i fångenskap, med alla som bo i ditt hus. Du skall komma till Babel; där skall du dö, och där skall du begravas, Sjungen till HERRENS ära, jämte alla dina vänner, för vilka du har profeterat lögn.»
HEERE! Gij hebt mij overreed, en ik ben overreed geworden; Gij zijt mij te sterk geweest, en hebt overmocht; ik ben den gansen dag tot een belachen, een ieder van hen bespot mij.
 Du, HERRE, övertalade mig, och jag lät mig övertalas;      du grep mig och blev mig övermäktig.  Så har jag blivit ett ständigt åtlöje;      var man bespottar mig.Jer. 1,6 f.
Want sinds ik spreke, roep ik uit, ik roep geweld en verstoring; omdat mij des HEEREN woord den gansen dag tot smaad en tot schimp is.
 Ty' så ofta jag talar, måste jag klaga;  jag måste ropa över våld och förtryck,  ty HERRENS ord har blivit mig  till smälek och hån beständigt.
Dies zeide ik: Ik zal Zijner niet gedenken, en niet meer in Zijn Naam spreken; maar het werd in mijn hart als een brandend vuur, besloten in mijn beenderen; en ik bemoeide mij om te verdragen, maar konde niet.
 Men när jag sade: »Jag vill icke tänka på honom  eller vidare tala i hans namn»,  då blev det i mitt hjärta såsom brunne där en eld,      instängd i mitt innersta;  jag mödade mig med att uthärda den,      men jag kunde det icke.
Want ik heb gehoord de naspraak van velen, van Magor-missabib, zeggende: Geef ons te kennen, en wij zullen het te kennen geven; al mijn vredegenoten nemen acht op mijn hinking; zij zeggen: Misschien zal hij overreed worden, dan zullen wij hem overmogen, en onze wraak van hem nemen.
 Ty jag hör mig förtalas av många;      skräck från alla sidor!  »Anklagen honom!» »Ja, vi vilja anklaga honom!»  Alla som hava varit mina vänner      vakta på att jag skall falla:  »Kanhända skall han låta locka sig,      så att vi bliva honom övermäktiga  och få taga hämnd på honom.»Ps. 31,14.
Maar de HEERE is met mij als een verschrikkelijk Held; daarom zullen mijn vervolgers struikelen, en niets vermogen; zij zijn zeer beschaamd geworden, omdat zij niet verstandiglijk gehandeld hebben; het zal een eeuwige schande zijn, zij zal niet vergeten worden.
 Men HERREN är med mig      såsom en väldig hjälte;  därför skola mina förföljare komma på fall      och intet förmå.  Ja, de skola storligen komma på skam,      därför att de ej hade förstånd;  de skola drabbas av en evig blygd,      som icke skall varda förgätenJer. 15,20. 17,18. 23,40.
Gij dan, o HEERE der heirscharen, Die den rechtvaardige proeft, Die de nieren en het hart ziet, laat mij Uw wraak van hen zien, want ik heb U mijn twistzaak ontdekt.
 Ty HERREN Sebaot prövar med rättfärdighet,  han ser njurar och hjärta.  Så skall jag då få se din hämnd på dem,  ty för dig har jag lagt fram min sak.1 Sam. 16,7. Ps. 7,10. Jer. 11,20. 17,10.
Zingt den HEERE, prijst den HEERE; want Hij heeft de ziel des nooddruftigen uit de hand der boosdoeners verlost.
 Sjungen till HERRENS ära,      loven HERREN;  ty han räddar den fattiges själv      ur de ondas hand.
Vervloekt zij de dag, op welken ik geboren ben; de dag, op welken mijn moeder mij gebaard heeft, zij niet gezegend!
 Förbannad vare den dag      på vilken jag föddes;  utan välsignelse blive den dag      då min moder födde mig.Job 3,1 f. 10,18. Jer. 15,10.
Vervloekt zij de man, die mijn vader geboodschapt heeft, zeggende: U is een jonge zoon geboren, verblijdende hem grotelijks!
 Förbannad vare den man      som förkunnade för min fader: »Ett  gossebarn är dig fött»,      och så gjorde honom stor glädje.
Ja, dezelve man zij, als de steden, die de HEERE heeft omgekeerd, en het heeft Hem niet berouwd; en hij hore in den morgenstond een geroep, en op den middagtijd een geschrei.
 Gånge det den mannen såsom det gick de städer  som HERREN omstörtade utan förbarmande.  Må han få höra klagorop om morgonen  och härskri om middagen.1 Mos. 19,24 f. Jes. 13,19. Jer. 50,40. Hes. 16,49 f.Hos. 11,8. Am. 4,11. Luk. 17,29. Judas v. 7.
Dat Hij mij niet gedood heeft van de baarmoeder af! Of mijn moeder mijn graf geweest is, of haar baarmoeder als van een, die eeuwiglijk zwanger is!
 därför att han icke dräpte mig strax i moderlivet,  så att min moder fick bliva min grav  och hennes liv vara havande för evigt.
Waarom ben ik toch uit de baarmoeder voortgekomen, om moeite en droefenis te zien, en dat mijn dagen in beschaamdheid vergaan?
 Varför kom jag ut ur moderlivet  och fick se olycka och bedrövelse,  så att mina dagar måste försvinna i skam?