Isaiah 17

Et Udsagn om Damaskus. Se, Damaskus går ud af Byernes Tal og bliver til Sten og Grus;

Utsaga om Damaskus.  Se, Damaskus skall upphöra att vara en stad;  det skall falla och bliva en stenhop.

dets Stæder forlades for evigt og bliver Hjordes Eje; de lejrer sig uden at skræmmes.

 Aroers städer varda övergivna;      de bliva tillhåll för hjordar,      som lägra sig där ostörda.

Det er ude med Efraims Værn, Damaskus's Kongedømme, Arams Rest; det går dem som Israels Sønners Herlighed, lyder det fra Hærskarers HERRE.

 Det är förbi med Efraims värn,      med Damaskus' konungadöme      och med kvarlevan av Aram.  Det skall gå med dem såsom med Israels barns härlighet,      säger HERREN Sebaot.

Og det skal ske på hin Dag: Ringe bliver Jakobs Herlighed, Huldet på hans Krop svinder hen;

 Och det skall ske på den tiden  att Jakobs härlighet vändes i armod,  och att hans feta kropp bliver mager.

det skal gå som når Høstkarlen griber om Korn og hans Arm skærer Aksene af, det skal gå, som når Aksene samles i Refaims Dal.

 Det går, såsom när skördemannen samlar ihop säden  och med sin arm skördar axen;  det går, såsom när man plockar ax  i Refaims-dalen:

En Efterslæt levnes deraf, som når Olietræets Frugt slås ned, to tre Bær øverst i Kronen, fire fem på Frugttræets Grene, så lyder det fra HERREN, Israels Gud.

 en ringa efterskörd lämnas kvar där,      såsom när man slår ned oliver,  två eller tre bär lämnas kvar      högst uppe i toppen,  fyra eller fem      på trädets kvistar,  säger HERREN, Israels Gud.

På hin Dag skal Menneskene se hen til deres Skaber, og deres Øjne skal skue hen til Israels Hellige;

 På den tiden skola människorna      blicka upp till sin Skapare  och deras ögon se upp      till Israels Helige.

og de skal ikke se hen til Altrene, deres Hænders Værk, eller skue hen til, hvad deres Fingre har lavet, hverken til Asjerastøtterne eller Solstøtterne.

 Människorna skola ej vända sin blick till de altaren      som deras händer hava gjort;  på sina fingrars verk      skola de icke se,      icke på Aserorna eller på solstoderna.

På hin Dag ligger dine Byer forladt som de Tomter, Hivviter og Amoriter forlod for Israels Børn; og Landet skal blive en Ørk.

På den tiden skola deras fasta städer bliva lika de övergivna fästen i skogarna och på bergstopparna, som övergåvos, när Israels barn drogo in; allt skall bliva ödelagt.

Thi du glemte din Frelses Gud, slog din Tilflugtsklippe af Tanke. Derfor planter du yndige Plantninger og sætter fremmede Skud;

 Ty du har förgätit din frälsnings Gud,  och du tänker icke på din fasta klippa.  Därför planterar du ljuvliga planteringar  och sätter i dem främmande vinträd.

hver Dag får du din Plantning i Vækst, hver Morgen dit Skud i Blomst - indtil Høsten på Sotens, den ulægelige Smertes Dag.

 Och väl får du dem att växa högt samma dag du planterar dem,  och morgonen därefter får du dina plantor att blomma,  men skörden försvinner på hemsökelsens dag,  då plågan bliver olidlig.

Hør Bulder af mange Folkeslag! De buldrer som Havets Bulder. Drøn af Folkefærd! De drøner som vældige Vandes Drøn.

 Hör, det brusar av många folk,  det brusar, såsom havet brusar.  Det dånar av folkslag,  det dånar, såsom väldiga vatten dåna.

Folkefærdene drøner som Drønet af mange Vande. Men truer han ad dem, flygter de bort, vejres hen som Avner på Bjerge for Vinden, som hvirvlende Løv for Stormen.

 Ja, det dånar av folkslag,  såsom stora vatten dåna.  Men han näpser dem, och de fly bort i fjärran;  de jagas bort såsom agnar för vinden, uppe på bergen,  och såsom virvlande löv för stormen.

Ved Aftenstid kommer Rædsel; før Morgen gryr, er de borte. Det er vore Plyndreres Del, det er vore Ransmænds Lov

 När aftonen är inne, se, då kommer förskräckelsen,  och förrän morgonen gryr, äro de sin kos.  Detta bliver våra skövlares del,  våra plundrares lott.