Mark 15

Sedan nu översteprästerna, tillsammans med de äldste och de skriftlärde, hela Stora rådet, på morgonen hade fattat sitt beslut, läto de strax binda Jesus och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus.
Då frågade Pilatus honom: »Är du judarnas konung?» Han svarade honom och sade: »Du säger det själv.»
Och översteprästerna framställde många anklagelser mot honom.
Pilatus frågade honom då åter och sade: »Svarar du intet? Du hör ju huru mycket det är som de anklaga dig för.»
Men Jesus svarade intet mer, så att Pilatus förundrade sig.
Nu plägade han vid högtiden giva dem en fånge lös, den som de begärde.
Och där fanns då en man, han som kallades Barabbas, vilken satt fängslad jämte de andra som hade gjort upplopp och under upploppet begått dråp.
Folket kom ditupp och begynte begära att han skulle göra åt dem såsom han plägade göra.
Pilatus svarade dem och sade: »Viljen I att jag skall giva eder 'judarnas konung' lös?»
Han förstod nämligen att det var av avund som översteprästerna hade dragit Jesus inför rätta.
Men översteprästerna uppeggade folket till att begära att han hellre skulle giva dem Barabbas lös.
När alltså Pilatus åter tog till orda och frågade dem: »Vad skall jag då göra med den som I kallen 'judarnas konung'?»,
så skriade de åter: »Korsfäst honom!»
Men Pilatus frågade dem: »Vad ont har han då gjort?» Då skriade de ännu ivrigare: »Korsfäst honom!»
Och eftersom Pilatus ville göra folket till viljes, gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
Och krigsmännen förde honom in i palatset, eller pretoriet, och kallade tillhopa hela den romerska vakten.
Och de klädde på honom en purpurfärgad mantel och vredo samman en krona av törnen och satte den på honom.
Sedan begynte de hälsa honom: »Hell dig, judarnas konung!»
Och de slogo honom i huvudet med ett rör och spottade på honom; därvid böjde de knä och gåvo honom sin hyllning.
Och när de hade begabbat honom, klädde de av honom den purpurfärgade manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom ut för att korsfästa honom.
Och en man som kom utifrån marken gick där fram, Simon från Cyrene, Alexanders och Rufus' fader; honom tvingade de att gå med och bära hans kors.
Och de förde honom till Golgataplatsen (det betyder huvudskalleplatsen).
Och de räckte honom vin, blandat med myrra, men han tog icke emot det.
Och de korsfäste honom och delade sedan hans kläder mellan sig, genom att kasta lott om vad var och en skulle få.
Och det var vid tredje timmen som de korsfäste honom.
Och den överskrift som man hade satt upp över honom, för att angiva vad han var anklagad för, hade denna lydelse: »Judarnas konung.»
Och de korsfäste med honom två rövare, den ene på hans högra sida och den andre på hans vänstra.