Job 22

Temanlı Elifaz şöyle yanıtladı:

Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:

[] “İnsan Tanrı’ya yararlı olabilir mi? Bilge kişinin bile O’na yararı dokunabilir mi?

 Kan en man bereda Gud något gagn,  så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?

Doğruluğun Her Şeye Gücü Yeten’e ne zevk verebilir, Kusursuz yaşamın O’na ne kazanç sağlayabilir?

 Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig,  eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?

Seni azarlaması, dava etmesi O’ndan korktuğun için mi?

 Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig,  och som han går med dig till doms?

Kötülüğün büyük, Günahların sonsuz değil mi?

 Har då icke din ondska varit stor,  och voro ej dina missgärningar utan ände?

Çünkü kardeşlerinden nedensiz rehin alıyor, Onları soyuyordun.

 Jo, du tog pant av din broder utan sak,  du plundrade de utblottade på deras kläder.

Yorguna su içirmedin, Açtan ekmeği esirgedin;

 Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka,  och den hungrige nekade du bröd.

Ülkeye bileğinle sahip oldun, Saygın biri olarak orada yaşadın.

 För den väldige ville du upplåta landet,  och den myndige skulle få bo däri,

Dul kadınları eli boş çevirdin, Öksüzlerin kolunu kanadını kırdın.

 men änkor lät du gå med tomma händer,  och de faderlösas armar blevo krossade.

Bu yüzden her yanın tuzaklarla çevrili, Ansızın gelen korkuyla yılıyorsun,

 Därför omgives du nu av snaror  och förfäras av plötslig skräck.

Her şey kararıyor, göremez oluyorsun, Seller altına alıyor seni.

 ja, av ett mörker där du intet ser,  och av vattenflöden som övertäcka dig.

“Tanrı göklerin yükseklerinde değil mi? Yıldızlara bak, ne kadar yüksekteler!

 I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning,  och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;

Sen ise, ‘Tanrı ne bilir?’ diyorsun, ‘Zifiri karanlığın içinden yargılayabilir mi?

 därför tänker du: »Vad kan Gud veta?  Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?

Koyu bulutlar O’na engeldir, göremez, Gökkubbenin üzerinde dolaşır.’

 Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser;  och på himlarunden är det han har sin gång.»

Kötülerin yürüdüğü Eski yolu mu tutacaksın?

 Vill du då hålla dig på forntidens väg,  där fördärvets män gingo fram,

Onlar ki, vakitleri gelmeden çekilip alındılar, Temellerini sel bastı.

 de män som bortrycktes, innan deras tid var ute,  och såsom en ström flöt deras grundval bort,

Tanrı’ya, ‘Bizden uzak dur!’ dediler, ‘Her Şeye Gücü Yeten bize ne yapabilir?’

 de män som sade till Gud: »Vik ifrån oss»,  ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?

Ama onların evlerini iyilikle dolduran O’ydu. Bunun için kötülerin öğüdü benden uzak olsun.

 Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda.  De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!

“Doğrular onların yıkımını görüp sevinir, Suçsuzlar şöyle diyerek eğlenir:

 De rättfärdiga skola se det och glädja sig,  och den oskyldige skall få bespotta dem:

‘Düşmanlarımız yok edildi, Malları yanıp kül oldu.’

 »Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade,  och deras överflöd har elden förtärt.»

“Tanrı’yla dost ol, barış ki, Bolluğa eresin.

 Men sök nu förlikning och frid med honom;  därigenom skall lycka falla dig till.

Ağzından çıkan öğretiyi benimse, Sözlerini yüreğinde tut.

 Tag emot undervisning av hans mun,  och förvara hans ord i ditt hjärta.

Her Şeye Gücü Yeten’e dönersen, eski haline kavuşursun. Kötülüğü çadırından uzak tutar,

 Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad;  men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.

Altınını yere, Ofir altınını vadideki çakılların arasına atarsan,

 Ja kasta din gyllene skatt i stoftet  och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,

Her Şeye Gücü Yeten senin altının, Değerli gümüşün olur.

 så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt,  det ädlaste silver varder han för dig.

O zaman Her Şeye Gücü Yeten’den zevk alır, Yüzünü Tanrı’ya kaldırırsın.

 Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige  och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.

O’na dua edersin, dinler seni, Adaklarını yerine getirirsin.

 När du då beder till honom, skall han höra dig,  och de löften du gör skall du få infria.

Neye karar verirsen yapılır, Yollarını ışık aydınlatır.

 Allt vad du besluter skall då lyckas för dig,  och ljus skall skina på dina vägar.

İnsanlar seni alçaltınca, güvenini yitirme, Çünkü Tanrı alçakgönüllüleri kurtarır.

 Om de leda mot djupet och du då beder: »Uppåt!»,  så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.

O suçsuz olmayanı bile kurtarır, Senin ellerinin temizliği sayesinde kurtulur suçlu.”

 Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld;  genom dina händers renhet räddas en sådan.