Isaiah 52

[] Uyan, ey Siyon, uyan, kudretini kuşan. Ey Yeruşalim, kutsal kent, güzel giysilerini giy. Çünkü sünnetsizlerle murdarlar Kapılarından asla içeri girmeyecek artık.

 Vakna upp, vakna upp, ikläd dig      din makt, o Sion;  ikläd dig din högtidsskrud, Jerusalem,      du heliga stad;  ty ingen oomskuren eller oren skall vidare      komma in i dig.

Üzerindeki tozu silk! Kalk, ey Yeruşalim, tahtına otur, Boynundaki zinciri çöz, Ey Siyon, tutsak kız.

 Skaka stoftet av dig, stå upp      och intag din plats, Jerusalem;  lös banden från din hals,      du fångna dotter Sion.

RAB diyor ki, “Karşılıksız satılmıştınız, Parasız kurtulacaksınız.”

Ty så säger HERREN: I haven blivit sålda för intet; så skolen I ock utan penningar bliva lösköpta.

Egemen RAB diyor ki, “Halkım gurbette yaşamak için önce Mısır’a inmişti. Şimdi de Asurlular onları ezdi.

Ja, så säger Herren, HERREN: Mitt folk drog i forna dagar ned till Egypten och bodde där såsom främlingar; sedan förtryckte Assur dem utan all rätt.

[] Halkım boş yere alınıp götürüldü, Benim burayla ne ilgim kaldı?” diyor RAB, “Yöneticileri feryat ediyor, Adıma günboyu sövülüyor” diyor RAB.

Och vad skall jag nu göra här, säger HERREN, nu då man har fört bort mitt folk utan sak, nu då dess tyranner så skräna, säger HERREN, och mitt namn beständigt, dagen igenom, varder smädat?

“Bundan ötürü halkım adımı bilecek, O gün, ‘İşte ben’ diyenin ben olduğumu anlayacak.”

Jo, just därför skall mitt folk få lära känna mitt namn, just därför skall det förnimma på den dagen, att jag är den som talar; ja, se här är jag.

[] Dağları aşıp gelen müjdecinin ayakları ne güzeldir! O müjdeci ki, esenlik duyuruyor. İyilik müjdesi getiriyor, kurtuluş haberi veriyor. Siyon halkına, “Tanrınız egemenlik sürüyor!” diye ilan ediyor.

 Huru ljuvliga äro icke glädjebudbärarens fotsteg,      när han kommer över bergen  för att förkunna frid och frambära gott budskap      och förkunna frälsning,  i det han säger till Sion:      »Din Gud är nu konung!»

Dinleyin! Bekçileriniz seslerini yükseltiyor, Hep birlikte sevinçle haykırıyorlar. Çünkü RAB’bin Siyon’a dönüşünü gözleriyle görmekteler!

 Hör, huru dina väktare upphäva sin röst      och jubla allasammans,  ty de se för sina ögon, huru HERREN      vänder tillbaka till Sion.

Ey Yeruşalim yıkıntıları, Hep birlikte sevinçle haykırıp bağırın! Çünkü RAB halkını avuttu, Yeruşalim’i kurtardı.

 Ja, bristen ut i jubel tillsammans,      I Jerusalems ruiner;  ty HERREN tröstar sitt folk,      han förlossar Israel.

Bütün ulusların gözü önünde Kutsal kolunu sıvadı, Dünyanın dört bucağı Tanrımız’ın kurtarışını görecek.

 HERREN blottar sin heliga      arm inför alla hedningars ögon,  och alla jordens ändar få se      vår Guds frälsning.

[] Çekilin, çekilin, oradan çıkın, Murdara dokunmayın. Oradan çıkıp temizlenin, Ey RAB’be tapınma araçlarını taşıyan sizler!

 Bort, bort, dragen ut därifrån,  kommen icke vid det orent är;  dragen ut ifrån henne, renen eder,  I som bären HERRENS kärl.

Aceleyle çıkmayacak, Kaçıp gitmeyeceksiniz; Çünkü RAB önünüzden gidecek, İsrail’in Tanrısı artçınız olacak.

 Se, I behöven icke draga ut med hast,  icke vandra bort såsom flyktingar,  ty HERREN går framför eder,  och Israels Gud slutar edert tåg.                   Jesaja, 53 Kapitlet               Herrens tjänares lidande och                      förhärligande.

Bakın, kulum başarılı olacak; Üstün olacak, el üstünde tutulup alabildiğine yüceltilecek.

 Se, min tjänare skall hava framgång;  han skall bliva upphöjd och stor och högt uppsatt.

Birçokları onun karşısında dehşete düşüyor; Biçimi, görünüşü öyle bozuldu ki, İnsana benzer yanı kalmadı;

 Såsom många häpnade över honom,  därför att hans utseende var vanställt mer än andra människors  och hans gestalt oansenligare än andra människobarns,

[] Pek çok ulus ona şaşacak, Onun önünde kralların ağızları kapanacak. Çünkü kendilerine anlatılmamış olanı görecek, Duymadıklarını anlayacaklar.

 så skall han ock väcka förundran hos många folk;  ja, konungar skola förstummas i förundran över honom.  Ty vad aldrig har varit förtäljt för dem, det få de se,  och vad de aldrig hava hört, det få de förnimma.