Isaiah 49

[] Ey kıyı halkları, işitin beni, Uzaktaki halklar, iyi dinleyin. RAB beni ana rahmindeyken çağırdı, Annemin karnındayken adımı koydu.
 Hören på mig, I havsländer,  och akten härpå, I folk, som bon i fjärran.  HERREN kallade mig, när jag ännu var i moderlivet,  han nämnde mitt namn, medan jag låg i min moders sköte.
[] Ağzımı keskin kılıç yaptı, Elinin gölgesinde gizledi beni. Beni keskin bir ok yaptı, Kendi ok kılıfına sakladı.
 Och han gjorde min mun lik ett skarpt svärd  och gömde mig under sin hands skugga;  han gjorde mig till en vass pil  och dolde mig i sitt koger.
Bana, “Kulumsun, ey İsrail, Görkemimi senin aracılığınla göstereceğim” dedi.
 Och han sade till mig: »Du är min tjänare,  Israel, genom vilken jag vill förhärliga mig.»
Ama ben, “Boşuna emek verdim” dedim, “Gücümü boş yere, bir hiç için tükettim. RAB yine de hakkımı savunur, Tanrım yaptıklarımın karşılığını verir.”
 Men jag tänkte: »Förgäves har jag mödat mig,  fruktlöst och fåfängt har jag förtärt min kraft;  dock, min rätt är hos HERREN  och min lön hos min Gud.»
Kulu olmam için, Yakup soyunu kendisine geri getirmem, İsrail’i önünde toplamam için Rahimde beni biçimlendiren RAB şimdi şöyle diyor: –O’nun gözünde onurluyum, Tanrım bana güç kaynağı oldu.–
 Och nu säger HERREN,  han som danade mig till sin tjänare, när jag ännu var i moderlivet,  på det att jag måtte föra Jakob tillbaka till honom,  så att Israel icke rycktes bort  -- ty jag är ärad i HERRENS ögon,  och min Gud har blivit min starkhet --
[] [] “Yakup’un oymaklarını canlandırmak, Sağ kalan İsrailliler’i geri getirmek için Kulum olman yeterli değil. Seni uluslara ışık yapacağım. Öyle ki, kurtarışım yeryüzünün dört bucağına ulaşsın.”
 han säger: Det är för litet för dig, då du är min tjänare,  att allenast upprätta Jakobs stammar  och föra tillbaka de bevarade av Israel;  jag vill sätta dig till ett ljus för hednafolken,  för att min frälsning må nå till jordens ända.
İnsanların hor gördüğüne, Ulusların iğrendiğine, Egemenlerin kulu olana İsrail’in Kurtarıcısı ve Kutsalı RAB diyor ki, “Seni seçmiş olan İsrail’in Kutsalı sadık RAB’den ötürü Krallar seni görünce ayağa kalkacak, Önderler yere kapanacak.”
 Så säger HERREN,  Israels förlossare, hans Helige,  till den djupt föraktade som är en styggelse för människor,  en träl under tyranner:  Konungar skola se det och stå upp,  furstar skola se det och buga sig  för HERRENS skull, som har bevisat sig trofast,  för Israels Heliges skull, som har utvalt dig.
[] RAB şöyle diyor: “Lütuf zamanında seni yanıtlayacağım, Kurtuluş günü sana yardım edecek, Seni koruyacağım. Seni halka antlaşma olarak vereceğim. Öyle ki, yıkık ülkeyi yeniden kurasın, Mülk olarak yeni sahiplerine veresin.
 Så säger HERREN:  Jag bönhör dig i behaglig tid,  och jag hjälper dig på frälsningens dag;  jag skall bevara dig och fullborda i dig förbundet med folket,  så att du skall upprätta landet  och utskifta de förödda arvslotterna
Tutsaklara, ‘Çıkın’, Karanlıktakilere, ‘Dışarı çıkın’ diyeceksin. Yol boyunca beslenecek, Her çıplak tepede otlak bulacaklar.
 och säga till de fångna: »Dragen ut»,  till dem som sitta i mörkret: »Kommen fram.»  De skola finna bete utmed vägarna,  ja, betesplatser på alla kala höjder;
[] Acıkmayacak, susamayacaklar, Kavurucu sıcak ve güneş çarpmayacak onları. Çünkü onlara merhamet eden kendilerine yol gösterecek Ve onları pınarlara götürecek.
 de skola varken hungra eller törsta,  ökenhettan och solen skola icke skada dem,  ty deras förbarmare skall leda dem  och skall föra dem till vattenkällor.
Bütün dağlarımı yola dönüştüreceğim, Anayollarım yükseltilecek.
 Och jag skall göra alla mina berg till öppna vägar,  och mina farvägar skola byggas höga.
İşte halkım ta uzaklardan, Kimi kuzeyden, kimi batıdan, kimi de Sinim’den gelecek.”
 Se, där komma de fjärran ifrån,  ja, somliga från norr och andra från väster,  somliga ock från sinéernas land.
Ey gökler, sevinçle haykırın, Neşeyle coş, ey yeryüzü! Ey dağlar, sevinç çığlıklarına katılın, Çünkü RAB halkını avutacak, Ezilene merhamet gösterecek.
 Jublen, I himlar, och fröjda dig, du jord,  och bristen ut i jubel, I berg;  ty HERREN tröstar sitt folk  och förbarmar sig över sina betryckta.
Oysa Siyon, “RAB beni terk etti, Rab beni unuttu” diyordu.
 Men Sion säger: »HERREN har övergivit mig,  Herren har förgätit mig.»
Ama RAB, “Kadın emzikteki çocuğunu unutabilir mi?” diyor, “Rahminden çıkan çocuktan sevecenliği esirger mi? Kadın unutabilir, Ama ben seni asla unutmam.
 Kan då en moder förgäta sitt barn,  så att hon icke har förbarmande med sin livsfrukt?  Och om hon än kunde förgäta sitt barn,  så skulle dock jag icke förgäta dig.
Bak, adını avuçlarıma kazıdım, Duvarlarını gözlüyorum sürekli.
 Se, på mina händer har jag upptecknat dig;  dina murar stå alltid inför mina ögon.
Oğulların koşar adım geliyor, Seni yıkıp viran edenlerse çıkıp gidecek.
 Redan hasta dina söner fram,  under det dina förstörare och härjare draga bort ifrån dig.
Başını kaldır da çevrene bir bak: Hepsi toplanmış sana geliyor. Ben RAB, varlığım hakkı için diyorum ki, Onların hepsi senin süsün olacak, Bir gelin gibi takınacaksın onları.
 Lyft upp dina ögon och se dig omkring:  alla komma församlade till dig.  Så sant jag lever, säger HERREN,  du skall få ikläda dig dem alla såsom en skrud  och lik en brud omgjorda dig med dem.
“Çünkü yıkılmış, viraneye dönmüştün, Ülken yerle bir olmuştu. Ama şimdi halkına dar geleceksin, Seni harap etmiş olanlar senden uzak duracaklar.
 Ty om du förut låg i ruiner och var ödelagd,      ja, om ock ditt land var förhärjat,  så skall du nu i stället bliva för trång för dina inbyggare,      och dina fördärvare skola vara långt borta.
Yitirdiğini sandığın çocuklarının sesini yine duyacaksın: ‘Burası bize dar geliyor, Yaşayacak bir yer ver bize’ diyecekler.
 Den tid stundar, då du skall få höra sägas av barnen      som föddes under din barnlöshet:  »Platsen är mig för trång,      giv rum, så att jag kan bo här.»
O zaman içinden, ‘Kim doğurdu bunları bana?’ diyeceksin, ‘Çocuklarımı yitirmiştim, doğuramıyordum. Sürgüne gönderilmiş, dışlanmıştım. Öyleyse bunları kim büyüttü? Yapayalnız kalmıştım, Nereden çıkıp geldi bunlar?’ ”
 Då skall du säga i ditt hjärta:      »Vem har fött dessa åt mig?  Jag var ju barnlös och ofruktsam,      landsflyktig och fördriven;      vem har då fostrat dessa?  Se, jag var lämnad ensam kvar;      varifrån komma då dessa?»
Egemen RAB diyor ki, “Bakın, uluslara elimle işaret verdiğimde, Sancağımı yükselttiğimde halklara, Senin oğullarını kucaklarında getirecek, Kızlarını omuzlarında taşıyacaklar.
 Så säger Herren, HERREN:  Se, jag skall upplyfta min hand till tecken åt folken  och resa upp mitt baner till tecken åt folkslagen;  då skola de bära dina söner hit i sin famn  och föra dina döttrar fram på sina axlar.
Krallar size babalık, Prensesler sütannelik yapacak, Yüzüstü yere kapanıp Ayaklarının tozunu yalayacaklar. O zaman benim RAB olduğumu anlayacaksın. Bana umut bağlayan utandırılmayacak.”
 Och konungar skola vara dina barns vårdare  och furstinnor deras ammor,  de skola falla ned inför dig med ansiktet mot jorden  och slicka dina fötters stoft.  Och du skall förnimma, att jag är HERREN  och att de som förbida mig icke komma på skam.
Güçlünün ganimeti elinden alınabilir mi? Zorbanın elindeki tutsak kurtulabilir mi?
 Kan man taga ifrån hjälten hans byte  eller rycka fångarna ifrån den som har segerns rätt?
Ama RAB diyor ki, “Evet, güçlünün elindeki tutsaklar alınacak, Zorbanın aldığı ganimet de kurtarılacak. Seninle çekişenle ben çekişeceğim, Senin çocuklarını ben kurtaracağım.
 Och om än så vore, säger HERREN,  om man än kunde taga ifrån hjälten hans fångar  och rycka bytet ur den väldiges hand,  så skulle jag dock själv stå emot dina motståndare,  och själv skulle jag frälsa dina barn.
Sana zulmedenlere kendi etlerini yedireceğim, Tatlı şarap içmiş gibi kendi kanlarıyla sarhoş olacaklar. Böylece bütün insanlar bilecek ki Seni kurtaran RAB benim; Kurtarıcın, Yakup’un Güçlüsü benim.”
 Ja, jag skall tvinga dina förtryckare att äta sitt eget kött,  och av sitt eget blod skola de bliva druckna såsom av druvsaft.  Och allt kött skall då förnimma, att jag, HERREN, är din frälsare  och att den Starke i Jakob är din förlossare.