Isaiah 58

 Ropa med full hals utan återhåll,  häv upp din röst såsom en basun  och förkunna för mitt folk deras överträdelse,  för Jakobs hus deras synder.
«نَادِ بِصَوْتٍ عَال. لاَ تُمْسِكْ. اِرْفَعْ صَوْتَكَ كَبُوق وَأَخْبِرْ شَعْبِي بِتَعَدِّيهِمْ، وَبَيْتَ يَعْقُوبَ بِخَطَايَاهُمْ.
 Väl söka de mig dag ut och dag in  och vilja hava kunskap om mina vägar.  Såsom vore de ett folk, som övade rättfärdighet  och icke övergåve sin Guds rätt,  så fråga de mig om rättfärdighetens rätter  och vilja, att Gud skall komma till dem:
وَإِيَّايَ يَطْلُبُونَ يَوْمًا فَيَوْمًا، وَيُسَرُّونَ بِمَعْرِفَةِ طُرُقِي كَأُمَّةٍ عَمِلَتْ بِرًّا، وَلَمْ تَتْرُكْ قَضَاءَ إِلهِهَا. يَسْأَلُونَنِي عَنْ أَحْكَامِ الْبِرِّ. يُسَرُّونَ بِالتَّقَرُّبِ إِلَى اللهِ.
 »Vartill gagnar det, att vi fasta, när du icke ser det,  vartill, att vi späka oss, när du icke märker det?»  Men se, på edra fastedagar sköten I edra sysslor,  och alla edra arbetare driven I blott på.
يَقُولُونَ: لِمَاذَا صُمْنَا وَلَمْ تَنْظُرْ، ذَلَّلْنَا أَنْفُسَنَا وَلَمْ تُلاَحِظْ؟ هَا إِنَّكُمْ فِي يَوْمِ صَوْمِكُمْ تُوجِدُونَ مَسَرَّةً، وَبِكُلِّ أَشْغَالِكُمْ تُسَخِّرُونَ.
 Och se, I hållen eder fasta med kiv och split,  med hugg och slag av gudlösa nävar.  I hållen icke mer fasta på sådant sätt,  att I kunnen göra eder röst hörd i höjden.
هَا إِنَّكُمْ لِلْخُصُومَةِ وَالنِّزَاعِ تَصُومُونَ، وَلِتَضْرِبُوا بِلَكْمَةِ الشَّرِّ. لَسْتُمْ تَصُومُونَ كَمَا الْيَوْمَ لِتَسْمِيعِ صَوْتِكُمْ فِي الْعَلاَءِ.
 Skulle detta vara en fasta, sådan som jag vill hava?  Skulle detta vara en rätt späkningsdag?  Att man hänger med huvudet såsom ett sävstrå  och sätter sig i säck och aska,  vill du kalla sådant att hålla fasta,  att fira en dag till HERRENS behag?
أَمِثْلُ هذَا يَكُونُ صَوْمٌ أَخْتَارُهُ؟ يَوْمًا يُذَلِّلُ الإِنْسَانُ فِيهِ نَفْسَهُ، يُحْنِي كَالأَسَلَةِ رَأْسَهُ، وَيْفْرُشُ تَحْتَهُ مِسْحًا وَرَمَادًا. هَلْ تُسَمِّي هذَا صَوْمًا وَيَوْمًا مَقْبُولاً لِلرَّبِّ؟
 Nej, detta är den fasta, som jag vill hava:  att I lossen orättfärdiga bojor  och lösen okets band,  att I given de förtryckta fria  och krossen sönder alla ok,
أَلَيْسَ هذَا صَوْمًا أَخْتَارُهُ: حَلَّ قُيُودِ الشَّرِّ. فَكَّ عُقَدِ النِّيرِ، وَإِطْلاَقَ الْمَسْحُوقِينَ أَحْرَارًا، وَقَطْعَ كُلِّ نِيرٍ.
 ja, att du bryter ditt bröd åt den hungrige  och skaffar de fattiga och husvilla härbärge  att du kläder den nakne, var du ser honom,  och ej drager dig undan för den som är ditt kött och blod.
أَلَيْسَ أَنْ تَكْسِرَ لِلْجَائِعِ خُبْزَكَ، وَأَنْ تُدْخِلَ الْمَسَاكِينَ التَّائِهِينَ إِلَى بَيْتِكَ؟ إِذَا رَأَيْتَ عُرْيَانًا أَنْ تَكْسُوهُ، وَأَنْ لاَ تَتَغَاضَى عَنْ لَحْمِكَ.
 Då skall ljus bryta fram för dig såsom en morgonrodnad,  och dina sår skola läkas med hast,  och din rätt skall då gå framför dig  och HERRENS härlighet följa dina spår.
«حِينَئِذٍ يَنْفَجِرُ مِثْلَ الصُّبْحِ نُورُكَ، وَتَنْبُتُ صِحَّتُكَ سَرِيعًا، وَيَسِيرُ بِرُّكَ أَمَامَكَ، وَمَجْدُ الرَّبِّ يَجْمَعُ سَاقَتَكَ.
 Då skall HERREN svara, när du åkallar honom;  när du ropar, skall han säga: »Se, här är jag.»  Om hos dig icke får finnas någon som pålägger ok  och pekar finger och talar, vad fördärvligt är,
حِينَئِذٍ تَدْعُو فَيُجِيبُ الرَّبُّ. تَسْتَغِيثُ فَيَقُولُ: هأَنَذَا. إِنْ نَزَعْتَ مِنْ وَسَطِكَ النِّيرَ وَالإِيمَاءَ بِالأصْبُعِ وَكَلاَمَ الإِثْمِ
 om du delar med dig av din nödtorft åt den hungrige  och mättar den som är i betryck,  då skall ljus gå upp för dig i mörkret,  och din natt skall bliva lik middagens sken.
وَأَنْفَقْتَ نَفْسَكَ لِلْجَائِعِ، وَأَشْبَعْتَ النَّفْسَ الذَّلِيلَةَ، يُشْرِقُ فِي الظُّلْمَةِ نُورُكَ، وَيَكُونُ ظَلاَمُكَ الدَّامِسُ مِثْلَ الظُّهْرِ.
 Och HERREN skall leda dig beständigt;  han skall mätta dig mitt i ödemarken  och giva styrka åt benen i din kropp.  Och du skall vara lik en vattenrik trädgård  och likna ett källsprång,  vars vatten aldrig tryter.
وَيَقُودُكَ الرَّبُّ عَلَى الدَّوَامِ، وَيُشْبعُ فِي الْجَدُوبِ نَفْسَكَ، وَيُنَشِّطُ عِظَامَكَ فَتَصِيرُ كَجَنَّةٍ رَيَّا وَكَنَبْعِ مِيَاهٍ لاَ تَنْقَطِعُ مِيَاهُهُ.
 Och dina avkomlingar skola bygga upp de gamla ruinerna,  du skall åter upprätta grundvalar ifrån forna släkten;  och du skall kallas »han som murar igen revor»,  »han som återställer stigar, så att man kan bo i landet.»
وَمِنْكَ تُبْنَى الْخِرَبُ الْقَدِيمَةُ. تُقِيمُ أَسَاسَاتِ دَوْرٍ فَدَوْرٍ، فَيُسَمُّونَكَ: مُرَمِّمَ الثُّغْرَةِ، مُرْجعَ الْمَسَالِكِ لِلسُّكْنَى.
 Om du är varsam med din fot på sabbaten,  så att du icke på min heliga dag utför dina sysslor;  om du kallar sabbaten din lust  och HERRENS helgdag en äredag,  ja, om du ärar den, så att du icke går dina egna vägar  eller sköter dina sysslor eller talar tomma ord,
«إِنْ رَدَدْتَ عَنِ السَّبْتِ رِجْلَكَ، عَنْ عَمَلِ مَسَرَّتِكَ يَوْمَ قُدْسِي، وَدَعَوْتَ السَّبْتَ لَذَّةً، وَمُقَدَّسَ الرَّبِّ مُكَرَّمًا، وَأَكْرَمْتَهُ عَنْ عَمَلِ طُرُقِكَ وَعَنْ إِيجَادِ مَسَرَّتِكَ وَالتَّكَلُّمِ بِكَلاَمِكَ،
 då skall du finna din lust i HERREN,  och jag skall föra dig fram över landets höjder  och giva dig till näring din fader Jakobs arvedel.  Ja, så har HERRENS mun talat.
فَإِنَّكَ حِينَئِذٍ تَتَلَذَّذُ بِالرَّبِّ، وَأُرَكِّبُكَ عَلَى مُرْتَفَعَاتِ الأَرْضِ، وَأُطْعِمُكَ مِيرَاثَ يَعْقُوبَ أَبِيكَ، لأَنَّ فَمَ الرَّبِّ تَكَلَّمَ».