Matthew 22

Y RESPONDIENDO Jesús, les volvió á hablar en parábolas, diciendo:

Och Jesus begynte åter tala till dem i liknelser och sade:

El reino de los cielos es semejante á un hombre rey, que hizo bodas á su hijo;

»Med himmelriket är det, såsom när en konung gjorde bröllop åt sin son.

Y envió sus siervos para que llamasen los llamados á las bodas; mas no quisieron venir.

Han sände ut sina tjänare för att kalla till bröllopet dem som voro bjudna; men de ville icke komma.

Volvió á enviar otros siervos, diciendo: Decid á los llamados: He aquí, mi comida he aparejado; mis toros y animales engordados son muertos, y todo está prevenido: venid á las bodas.

Åter sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till dem som voro bjudna: 'Jag har nu tillrett min måltid, mina oxar och min gödboskap äro slaktade, och allt är redo; kommen till bröllopet.'

Mas ellos no se cuidaron, y se fueron, uno á su labranza, y otro á sus negocios;

Men de aktade icke därpå, utan gingo bort, den ene till sitt jordagods, den andre till sin köpenskap.

Y otros, tomando á sus siervos, los afrentaron y los mataron.

Och de övriga grepo hans tjänare och misshandlade och dräpte dem.

Y el rey, oyendo esto, se enojó; y enviando sus ejércitos, destruyó á aquellos homicidas, y puso fuego á su ciudad.

Då blev konungen vred och sände ut sitt krigsfolk och förgjorde dråparna och brände upp deras stad.

Entonces dice á sus siervos: Las bodas á la verdad están aparejadas; mas los que eran llamados no eran dignos.

Därefter sade han till sina tjänare: 'Bröllopet är tillrett, men de som voro bjudna voro icke värdiga.

Id pues á las salidas de los caminos, y llamad á las bodas á cuantos hallareis.

Gån därför ut till vägskälen och bjuden till bröllopet alla som I träffen på.'

Y saliendo los siervos por los caminos, juntaron á todos los que hallaron, juntamente malos y buenos: y las bodas fueron llenas de convidados.

Och tjänarna gingo ut på vägarna och samlade tillhopa alla som de träffade på, både onda och goda, och bröllopssalen blev full av bordsgäster.

Y entró el rey para ver los convidados, y vió allí un hombre no vestido de boda.

Men när konungen nu kom in för att se på gästerna, fick han där se en man som icke var klädd i bröllopskläder.

Y le dijo: Amigo, ¿cómo entraste aquí no teniendo vestido de boda? Mas él cerró la boca.

Då sade han till honom: 'Min vän, huru har du kommit hitin, då du icke bär bröllopskläder?' Och han kunde intet svara.

Entonces el rey dijo á los que servían: Atado de pies y de manos tomadle, y echadle en las tinieblas de afuera: allí será el lloro y el crujir de dientes.

Då sade konungen till tjänarna: 'Gripen honom vid händer och fötter, och kasten honom ut i mörkret härutanför.' Där skall vara gråt och tandagnisslan.

Porque muchos son llamados, y pocos escogidos.

Ty många äro kallade, men få utvalda.»

Entonces, idos los Fariseos, consultaron cómo le tomarían en alguna palabra.

Därefter gingo fariséerna bort och fattade det beslutet att de skulle söka snärja honom genom något hans ord.

Y envían á él los discípulos de ellos, con los Herodianos, diciendo: Maestro, sabemos que eres amador de la verdad, y que enseñas con verdad el camino de Dios, y que no te curas de nadie, porque no tienes acepción de persona de hombres.

Och de sände till honom sina lärjungar, tillika med herodianerna, och läto dem säga: »Mästare, vi veta att du är sannfärdig och lär om Guds väg vad sant är, utan att fråga efter någon; ty du ser icke till personen.

Dinos pues, ¿qué te parece? ¿es lícito dar tributo á César, ó no?

Så säg oss då: Vad synes dig? Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?»

Mas Jesús, entendida la malicia de ellos, les dice: ¿Por qué me tentáis, hipócritas?

Men Jesus märkte deras ondska och sade: »Varför söken I att snärja mig, I skrymtare?

Mostradme la moneda del tributo. Y ellos le presentaron un denario.

Låten mig se skattepenningen.» Då lämnade de fram till honom en penning.

Entonces les dice: ¿Cúya es esta figura, y lo que está encima escrito?

Därefter frågade han dem: »Vems bild och överskrift är detta?»

Dícenle: De César. Y díceles: Pagad pues á César lo que es de César, y á Dios lo que es de Dios.

De svarade: »Kejsarens.» Då sade han till dem: »Så given då kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör.»

Y oyendo esto, se maravillaron, y dejándole se fueron.

När de hörde detta, förundrade de sig. Och de lämnade honom och gingo sin väg.

Aquel día llegaron á él los Saduceos, que dicen no haber resurrección, y le preguntaron,

Samma dag trädde några sadducéer fram till honom och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse; de frågade honom

Diciendo: Maestro, Moisés dijo: Si alguno muriere sin hijos, su hermano se casará con su mujer, y despertará simiente á su hermano.

och sade: »Mästare, Moses har sagt: 'Om någon dör barnlös, så skall hans broder i hans ställe äkta hans hustru och skaffa avkomma åt sin broder.'

Fueron pues, entre nosotros siete hermanos: y el primero tomó mujer, y murió; y no teniendo generación, dejó su mujer á su hermano.

Nu voro hos oss sju bröder. Den förste tog sig hustru och dog, och eftersom han icke hade någon avkomma, lämnade han sin hustru efter sig åt sin broder.

De la misma manera también el segundo, y el tercero, hasta los siete.

Sammalunda ock den andre och den tredje, allt intill den sjunde.

Y después de todos murió también la mujer.

Sist av alla dog hustrun.

En la resurrección pues, ¿de cuál de los siete será ella mujer? porque todos la tuvieron.

Vilken av de sju skall då vid uppståndelsen få henne till hustru? De hade ju alla äktat henne.»

Entonces respondiendo Jesús, les dijo: Erráis ignorando las Escrituras, y el poder de Dios.

Jesus svarade och sade till dem: »I faren vilse, ty I förstån icke skrifterna, ej heller Guds kraft.

Porque en la resurrección, ni los hombres tomarán mujeres, ni las mujeres marido; mas son como los ángeles de Dios en el cielo.

Vid uppståndelsen taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen.

Y de la resurrección de los muertos, ¿no habéis leído lo que os es dicho por Dios, que dice:

Men vad nu angår de dödas uppståndelse, haven I icke läst vad eder är sagt av Gud:

Yo soy el Dios de Abraham, y el Dios de Isaac, y el Dios de Jacob? Dios no es Dios de muertos, sino de vivos.

'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'? Han är en Gud icke för döda, utan för levande.»

Y oyendo esto las gentes, estaban atónitas de su doctrina.

När folket hörde detta, häpnade de över hans undervisning.

Entonces los Fariseos, oyendo que había cerrado la boca á los Saduceos, se juntaron á una.

Men när fariséerna fingo höra att han hade stoppat munnen till på sadducéerna, samlade de sig tillhopa;

Y preguntó uno de ellos, intérprete de la ley, tentándole y diciendo:

och en av dem, som var lagklok, ville snärja honom och frågade:

Maestro, ¿cuál es el mandamiento grande en la ley?

»Mästare, vilket är det yppersta budet i lagen?»

Y Jesús le dijo: Amarás al Señor tu Dios de todo tu corazón, y de toda tu alma, y de toda tu mente.

Då svarade han honom: »'Du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd.'

Éste es el primero y el grande mandamiento.

Detta är det yppersta och förnämsta budet.

Y el segundo es semejante á éste: Amarás á tu prójimo como á ti mismo.

Därnäst kommer ett som är detta likt: 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'

De estos dos mandamientos depende toda la ley y los profetas.

På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.»

Y estando juntos los Fariseos, Jesús les preguntó,

Men då nu fariséerna voro församlade, frågade Jesus dem

Diciendo: ¿Qué os parece del Cristo? ¿de quién es Hijo? Dícenle: De David.

och sade: »Vad synes eder om Messias, vems son är han?» De svarade honom: »Davids.»

Él les dice: ¿Pues cómo David en Espíritu le llama Señor, diciendo:

Då sade han till dem: »Huru kan då David, genom andeingivelse, kalla honom 'herre'? Han säger ju:

Dijo el Señor á mi Señor: Siéntate á mi diestra, Entre tanto que pongo tus enemigos por estrado de tus pies?

 'Herren sade till min herre:  Sätt dig på min högra sida,  till dess jag har lagt dina fiender  under dina fötter.'

Pues si David le llama Señor, ¿cómo es su Hijo?

Om nu David kallar honom 'herre', huru kan han då vara hans son?»

Y nadie le podía responder palabra; ni osó alguno desde aquel día preguntarle más.

Och ingen förmådde svara honom ett ord. Ej heller dristade sig någon från den dagen att vidare ställa någon fråga till honom.