Luke 18

Y PROPÚSOLES también una parábola sobre que es necesario orar siempre, y no desmayar,

Och han framställde för dem en liknelse, för att lära dem att de alltid borde bedja, utan att förtröttas.

Diciendo: Había un juez en una ciudad, el cual ni temía á Dios, ni respetaba á hombre.

Han sade: »I en stad fanns en domare som icke fruktade Gud och ej heller hade försyn för någon människa.

Había también en aquella ciudad una viuda, la cual venía á él diciendo: Hazme justicia de mi adversario.

I samma stad fanns ock en änka som åter och åter kom till honom och sade: 'Skaffa mig rätt av min motpart.'

Pero él no quiso por algún tiempo; mas después de esto dijo dentro de sí: Aunque ni temo á Dios, ni tengo respeto á hombre,

Till en tid ville han icke. Men omsider sade han vid sig själv: 'Det må nu vara, att jag icke fruktar Gud och ej heller har försyn för någon människa;

Todavía, porque esta viuda me es molesta, le haré justicia, porque al fin no venga y me muela.

likväl, eftersom denna änka är mig så besvärlig, vill jag ändå skaffa henne rätt, för att hon icke med sina ideliga besök skall alldeles pina ut mig.'»

Y dijo el Señor: Oíd lo que dice el juez injusto.

Och Herren tillade: »Hören vad den orättfärdige domaren här säger.

¿Y Dios no hará justicia á sus escogidos, que claman á él día y noche, aunque sea longánime acerca de ellos?

Skulle då Gud icke skaffa rätt åt sina utvalda, som ropa till honom dag och natt, och skulle han icke hava tålamod med dem?

Os digo que los defenderá presto. Empero cuando el Hijo del hombre viniere, ¿hallará fe en la tierra?

Jag säger eder: Han skall snart skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna tro här på jorden?»

Y dijo también á unos que confiaban de sí como justos, y menospreciaban á los otros, esta parábola:

Ytterligare framställde han denna liknelse för somliga som förtröstade på sig själva och menade sig vara rättfärdiga, under det att de föraktade andra:

Dos hombres subieron al templo á orar: el uno Fariseo, el otro publicano.

»Två män gingo upp i helgedomen för att bedja; den ene var en farisé och den andre en publikan.

El Fariseo, en pie, oraba consigo de esta manera: Dios, te doy gracias, que no soy como los otros hombres, ladrones, injustos, adúlteros, ni aun como este publicano;

Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: 'Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.

Ayuno dos veces á la semana, doy diezmos de todo lo que poseo.

Jag fastar två gånger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag förvärvar.'

Mas el publicano estando lejos no quería ni aun alzar los ojos al cielo, sino que hería su pecho, diciendo: Dios, sé propició á mí pecador.

Men publikanen stod långt borta och ville icke ens lyfta sina ögon upp mot himmelen, utan slog sig för sitt bröst och sade: 'Gud, misskunda dig över mig syndare.' --

Os digo que éste descendió á su casa justificado antes que el otro; porque cualquiera que se ensalza, será humillado; y el que se humilla, será ensalzado.

Jag säger eder: Denne gick hem igen rättfärdig mer an den andre. Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, men den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.»

Y traían á él los niños para que los tocase; lo cual viendo los discípulos les reñían.

Man bar fram till honom också späda barn, för att han skulle röra vid dem; men när hans lärjungar sågo detta, visade de bort dem.

Mas Jesús llamándolos, dijo: Dejad los niños venir á mí, y no los impidáis; porque de tales es el reino de Dios.

Då kallade Jesus barnen till sig, i det han sade: »Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.

De cierto os digo, que cualquiera que no recibiere el reino de Dios como un niño, no entrará en él.

Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.»

Y preguntóle un príncipe, diciendo: Maestro bueno, ¿qué haré para poseer la vida eterna?

Och en överhetsperson frågade honom och sade: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?»

Y Jesús le dijo: ¿Por qué me llamas bueno? ninguno hay bueno sino sólo Dios.

Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.

Los mandamientos sabes: No matarás: No adulterarás: No hurtarás: No dirás falso testimonio: Honra á tu padre y á tu madre.

Buden känner du: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Hedra din fader och din moder.'»

Y él dijo: Todas estas cosas he guardado desde mi juventud.

Då svarade han: »Allt detta har jag hållit från min ungdom.»

Y Jesús, oído esto, le dijo: Aun te falta una cosa: vende todo lo que tienes, y da á los pobres, y tendrás tesoro en el cielo; y ven, sígueme.

När Jesus hörde detta, sade han till honom: »Ett återstår dig ännu: sälj allt vad du äger och dela ut åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»

Entonces él, oídas estas cosas, se puso muy triste, porque era muy rico.

Men när han hörde detta, blev han djupt bedrövad, ty han var mycket rik.

Y viendo Jesús que se había entristecido mucho, dijo: ¡Cuán dificultosamente entrarán en el reino de Dios los que tienen riquezas!

Då nu Jesus såg huru det var med honom, sade han: »Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!

Porque más fácil cosa es entrar un camello por el ojo de una aguja, que un rico entrar en el reino de Dios.

Ja, det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»

Y los que lo oían, dijeron: ¿Y quién podrá ser salvo?

Då sade de som hörde detta: »Vem kan då bliva frälst?»

Y él les dijo: Lo que es imposible para con los hombres, posible es para Dios.

Men han svarade: »Vad som är omöjligt för människor, det är möjligt för Gud.»

Entonces Pedro dijo: He aquí, nosotros hemos dejado las posesiones nuestras, y te hemos seguido.

Då sade Petrus: »Se, vi hava övergivit allt som var vårt och hava följt dig.»

Y él les dijo: De cierto os digo, que nadie hay que haya dejado casa, padres, ó hermanos, ó mujer, ó hijos, por el reino de Dios,

Han svarade dem: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för Guds rikes skull har övergivit hus, eller hustru, eller bröder, eller föräldrar eller barn,

Que no haya de recibir mucho más en este tiempo, y en el siglo venidero la vida eterna.

ingen sådan finnes, som icke skall mångfaldigt igen redan här i tiden, och i den tillkommande tidsåldern evigt liv.»

Y Jesús, tomando á los doce, les dijo: He aquí subimos á Jerusalem, y serán cumplidas todas las cosas que fueron escritas por los profetas, del Hijo del hombre.

Och han tog till sig de tolv och sade till dem: »Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och allt skall fullbordas, som genom profeterna är skrivet om Människosonen.

Porque será entregado á las gentes, y será escarnecido, é injuriado, y escupido.

Ty han skall bliva överlämnad åt hedningarna och bliva begabbad och skymfad och bespottad,

Y después que le hubieren azotado, le matarán: mas al tercer día resucitará.

och de skola gissla honom och döda honom; men på tredje dagen skall han uppstå igen.»

Pero ellos nada de estas cosas entendían, y esta palabra les era encubierta, y no entendían lo que se decía.

Och de förstodo intet härav; ja, detta som han talade var dem så fördolt, att de icke fattade vad som sades.

Y aconteció que acercándose él á Jericó, un ciego estaba sentado junto al camino mendigando;

Då han nu nalkades Jeriko, hände sig att en blind man satt vid vägen och tiggde.

El cual como oyó la gente que pasaba, preguntó qué era aquello.

När denne hörde en hop människor gå där fram, frågade han vad det var.

Y dijéronle que pasaba Jesús Nazareno.

Och man omtalade för honom att det var Jesus från Nasaret som kom på vägen.

Entonces dió voces, diciendo: Jesús, Hijo de David, ten misericordia de mí.

Då ropade han och sade: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.»

Y los que iban delante, le reñían que callase; mas él clamaba mucho más: Hijo de David, ten misericordia de mí.

Och de som gingo framför tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.»

Jesús entonces parándose, mandó traerle á sí: y como él llegó, le preguntó,

Då stannade Jesus och bjöd att mannen skulle ledas fram till honom. Och när han hade kommit fram, frågade han honom:

Diciendo: ¿Qué quieres que te haga? Y él dijo: Señor, que vea.

»Vad vill du att jag skall göra dig?» Han svarade: »Herre, låt mig få min syn.»

Y Jesús le dijo: Ve, tu fe te ha hecho salvo.

Jesus sade till honom: »Hav din syn; din tro har hjälpt dig.»

Y luego vió, y le seguía, glorificando á Dios: y todo el pueblo como lo vió, dió á Dios alabanza.

Och strax fick han sin syn och följde honom och prisade Gud. Och allt folket som såg detta lovade Gud.