Proverbs 9

Înţelepciunea şi -a zidit casa, şi -a tăiat cei şapte stîlpi.
 Visheten har byggt sig ett hus,  hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.
Şi -a junghiat vitele, şi -a amestecat vinul, şi -a pus masa.
 Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin,  hon har jämväl dukat sitt bord
Şi -a trimes slujnicele, şi strigă, de pe... vîrful înălţimilor cetăţii:
 Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning  uppe på stadens översta höjder:
,,Cine este prost, să vină încoace!`` Celor lipsiţi de pricepere le zice:
 »Den som är fåkunnig, han komme hit.»  Ja, till den oförståndige säger hon så:
,,Veniţi de mîncaţi din pînea mea, şi beţi din vinul pe care l-am amestecat!
 »Kommen och äten av mitt bröd,  och dricken av vinet som jag har blandat.
Lăsaţi prostia, şi veţi trăi, şi umblaţi pe calea priceperii!``
 Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva,  och gån fram på förståndets väg.
Celce mustră pe un batjocoritor îşi trage dispreţ, şi celce caută să îndrepte pe cel rău se alege cu ocară.
 (Den som varnar en bespottare, han får skam igen,  och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.Matt. 7,6.
Nu mustra pe cel batjocoritor, ca să nu te urască; mustră pe cel înţelept, şi el te va iubi!
 Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig;  tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.Ords. 23,9. 28,23.
Dă înţeleptului, şi se va face şi mai înţelept; învaţă pe cel neprihănit, şi va învăţa şi mai mult!
 Giv åt den vise, så bliver han ännu visare;  undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.Matt. 13,12.
Începutul înţelepciunii este frica de Domnul; şi ştiinţa sfinţilor, este priceperea.
 HERRENS fruktan är vishetens begynnelse,  och att känna den Helige är förstånd.)Job 28,28. Ps. 111,10. Ords. 1,7. Syr. 1,14.
Prin mine ţi se vor înmulţi zilele, şi ţi se vor mări anii vieţii tale.
 Ty genom mig skola dina dagar bliva många  och levnadsår givas dig i förökat mått.Ords. 3,16. 4,10. 8,35.
Dacă eşti înţelept, pentru tine eşti înţelept; dacă eşti batjocoritor, tu singur vei suferi.
 Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn,  och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena.»
Nebunia este o femeie gălăgioasă, proastă şi care nu ştie nimic.
 En dåraktig, yster kvinna  är fåkunnigheten, och intet förstå hon.
Ea şade totuş la uşa casei sale, pe un scaun, pe înălţimile cetăţii,
 Hon har satt sig vid ingången till sitt hus,  på sin stol, högt uppe i staden,
ca să strige la trecătorii, cari merg pe calea cea dreaptă:
 för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen,  dem som där vandra sin stig rätt fram:
,,Cine este prost, să vină aici!`` Iar celui fără minte îi zice:
 »Den som är fåkunnig, han komme hit.»  Ja, till den oförståndige säger hon så:
,,Apele furate sînt dulci, şi pînea luată pe ascuns este plăcută!``
 »Stulet vatten är sött,  bröd i lönndom smakar ljuvligt.»Ords. 5,16. 20,17.
El nu ştie că acolo sînt morţii, şi că oaspeţii ei sînt în văile locuinţei morţilor.
 han vet icke att det bär till skuggornas boning,  hennes gäster hamna i dödsrikets djup.Ords. 2,18. 7,27.               ----