Job 28

Argintul are o mină de unde se scoate, şi aurul are un loc de unde este scos ca să fie curăţit.
 Silvret har ju sin gruva,  sin fyndort har guldet, som man renar;
Ferul se scoate din pămînt, şi piatra se topeşte ca să dea arama.
 järn hämtas upp ur jorden,  och stenar smältas till koppar.
Omul pune capăt întunerecului, cercetează, pînă în ţinuturile cele mai adînci, pietrele ascunse în negura şi în umbra morţii.
 Man sätter då gränser för mörkret,  och rannsakar ned till yttersta djupet,
Sapă o fîntînă departe de locurile locuite; picioarele nu -i mai sînt de ajutor, stă atîrnat şi se clatină, departe de locuinţele omeneşti.
 Där spränger man schakt långt under markens bebyggare,  där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot,  där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.
Pămîntul, de unde iese pînea, este răscolit în lăuntrul lui ca de foc,
 Ovan ur jorden uppväxer bröd,  men därnere omvälves den såsom av eld.
pietrele lui cuprind safir, şi în el se găseşte pulbere de aur.
 Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste,  guldmalm hämtar man ock där.
Pasărea de pradă nu -i cunoaşte cărarea. Ochiul vulturului n'a zărit -o,
 Stigen ditned är ej känd av örnen,  och falkens öga har ej utspanat den;
cele mai trufaşe dobitoace n'au călcat pe ea, şi leul n'a trecut niciodată pe ea.
 den har ej blivit trampad av stolta vilddjur,  intet lejon har gått därfram.
Omul îşi pune mîna pe stînca de cremene, şi răstoarnă munţii din rădăcină.
 Ja, där bär man hand på hårda stenen;  bergen omvälvas ända ifrån rötterna.
Sapă şanţuri în stînci, şi ochiul lui priveşte tot ce este de preţ în ele.
 In i klipporna bryter man sig gångar,  där ögat får se allt vad härligt är.
Opreşte curgerea apelor, şi scoate la lumină ce este ascuns.
 Vattenådror täppas till och hindras att gråta.  Så dragas dolda skatter fram i ljuset.
Dar înţelepciunea unde se găseşte? Unde este locuinţa priceperii?
 Men visheten, var finnes hon,  och var har förståndet sin boning?
Omul nu -i cunoaşte preţul, ea nu se găseşte în pămîntul celor vii.
 Priset för henne känner ingen människa;  hon står ej att finna i de levandes land.
Adîncul zice: ,Nu este în mine`, şi marea zice: ,Nu este la mine.`;
 Djupet säger: »Hon är icke här»,  och havet säger: »Hos mig är hon icke.»
Ea nu se dă în schimbul aurului curat, nu se cumpără cîntărindu-se cu argint;
 Hon köper icke för ädlaste metall,  med silver gäldas ej hennes värde.
nu se cîntăreşte pe aurul din Ofir, nici pe onixul cel scump, nici pe safir.
 Hon väges icke upp med guld från Ofir,  ej med dyrbar onyx och safir.
Nu se poate asemăna cu aurul, nici cu diamantul, nu se poate schimba cu un vas de aur ales.
 Guld och glas kunna ej liknas vid henne;  hon får ej i byte mot gyllene klenoder.
Mărgeanul şi cristalul nu sînt nimic pe lîngă ea: înţelepciunea preţuieşte mai mult decît mărgăritarele.
 Koraller och kristall må icke ens nämnas;  svårare är förvärva vishet än pärlor.
Topazul din Etiopia nu este ca ea, şi aurul curat nu se cumpăneşte cu ea.
 Etiopisk topas kan ej liknas vid henne;  hon väges icke upp med renaste guld.
De unde vine atunci înţelepciunea? Unde este locuinţa priceperii?
 Ja, visheten, varifrån kommer väl hon,  och var har förståndet sin boning?
Este ascunsă de ochii tuturor celor vii, este ascunsă de păsările cerului.
 Förborgad är hon för alla levandes ögon,  för himmelens fåglar är hon fördold;
Adîncul şi moartea zic: ,Noi am auzit vorbindu-se de ea.`
 avgrunden och döden giva till känna;  »Blott hörsägner om henne förnummo våra öron.»
Dumnezeu îi ştie drumul, El îi cunoaşte locuinţa.
 Gud, han är den som känner vägen till henne,  han är den som vet var hon har sin boning.
Căci El vede pînă la marginile pămîntului, zăreşte totul subt ceruri.
 Ty han förmår skåda till jordens ändar,  allt vad som finnes under himmelen ser han.
Cînd a rînduit greutatea vîntului, şi cînd a hotărît măsura apelor,
 När han mätte ut åt vinden dess styrka  och avvägde vattnen efter mått,
cînd a dat legi ploii, şi cînd a însemnat drumul fulgerului şi tunetului,
 när han stadgade en lag för regnet  och en väg för tordönets stråle,
atunci a văzut înţelepciunea şi a arătat -o, i -a pus temeliile şi a pus -o la încercare.
 då såg han och uppenbarade henne,  då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.
Apoi a zis omului: ,Iată, frica de Domnul, aceasta este înţelepciunea; depărtarea de rău, este pricepere.`
 Och till människorna sade han så:  »Se Herrens fruktan, det är vishet,  och att fly det onda är förstånd.»