Ecclesiastes 10

Muştele moarte strică şi acresc untdelemnul negustorului de unsori; tot aşa, puţină nebunie biruie înţelepciunea şi slava.
 Giftflugor vålla stank och jäsning i salvoberedarens salva;  så uppväger ett grand av dårskap både vishet och ära.
Inima înţeleptului este la dreapta lui, iar inima nebunului la stînga lui.
 Den vise har sitt hjärta åt höger,  men dåren har sitt hjärta åt vänster.
Şi pe orice drum ar merge nebunul, peste tot îi lipseşte mintea, şi spune tuturor că este un nebun!
 Ja, varhelst dåren går kommer hans förstånd till korta,  och till alla säger han ifrån, att han är en dåre.
Cînd izbucneşte împotriva ta mînia celuice stăpîneşte, nu-ţi părăsi locul, căci sîngele rece te păzeşte de mari păcate.
 Om hos en furste vrede uppstår mot dig, så  håll dig dock stilla,  ty saktmod gör stora synder ogjorda.
Este un rău pe care l-am văzut supt soare, ca o greşală, care vine dela celce cîrmuieşte:
 Ett elände gives, som jag har sett under solen,  ett fel som beror av den som har makten:
nebunia este pusă în dregătorii înalte, iar bogaţii stau în locuri de jos.
 att dårskap sättes på höga platser,  medan förnämliga män få sitta i förnedring.
Am văzut robi călări, şi voivozi mergînd pe jos ca nişte robi.
 Jag har sett trälar färdas till häst  och hövdingar få gå till fots såsom trälar.
Cine sapă groapa altuia, cade el în ea, şi cine surpă un zid, va fi muşcat de un sarpe.
 Den som gräver en grop, han faller själv däri,  och den som bryter ned en mur, honom stinger ormen.
Cine sfarmă pietre, este rănit de ele, şi cine despică lemne este în primejdie.
 Den som vältrar bort stenar bliver skadad av dem,  den som hugger ved kommer i fara därvid.
Cînd se toceşte ferul, şi rămîne neascuţit, trebuie să-ţi îndoieşti puterile; de aceea la izbîndă ajungi prin înţelepciune.
 Om man icke slipar eggen,  när ett järn har blivit slött,  så måste man anstränga krafterna dess mer;  och vishet är att göra allt på bästa sätt.
Cînd muşcă şarpele, fiindcă n'a fost vrăjit, vrăjitorul n'are niciun cîştig din meşteşugul lui.
 Om ormen får stinga, innan han har blivit tjusad,  så har besvärjaren intet gagn av sin konst.
Cuvintele unui înţelept sînt plăcute, dar buzele nebunului îi aduc pieirea.
 Med sin muns ord förvärvar den vise ynnest,  men dårens läppar fördärva honom själv.
Cel dintîi cuvînt care -i iese din gură este nebunie, şi cel din urmă este o nebunie şi mai rea.
 Begynnelsen på hans muns ord är dårskap,  och änden på hans tal är uselt oförnuft.
Nebunul spune o mulţime de vorbe, măcarcă omul nu ştie ce se va întîmpla, şi cine -i va spune ce va fi după el?
 Och dåren är rik på ord;  dock vet ingen människa vad som skall ske;  vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske?
Truda nebunului oboseşte pe celce nu cunoaşte drumul spre cetate.
 Dårens möda bliver honom tung,  ty icke ens till staden hittar han fram.
Vai de tine, ţară, al cărei împărat este un copil, şi ai cărei voivozi benchetuiesc de dimineaţă!
 Ve dig, du land vars konung är ett barn,  och vars furstar hålla måltid redan på morgonen!
Ferice de tine ţară, al cărei împărat este de neam mare, şi ai cărei voivozi mănîncă la vremea potrivită, ca să-şi întărească puterile, nu ca să se dedea la beţie!
 Väl dig, du land vars konung är en ädling,  och vars furstar hålla måltid i tillbörlig tid,  med måttlighet, och icke för att överlasta sig!
Cînd mînile sînt leneşe, se lasă grinda, şi cînd se lenevesc mînile, plouă în casă.
 Genom lättja förfalla husets bjälkar,  och genom försumlighet dryper det in i huset.
Ospeţele se fac pentru petrecere, vinul înveseleşte viaţa, iar argintul le dă pe toate.
 Till sin förlustelse håller man gästabud,  och vinet gör livet glatt;  men penningen är det som förlänar alltsammans.
Nu blestema pe împărat, nici chiar în gînd, şi nu blestema pe cel bogat în odaia în care te culci; căci s'ar putea întîmpla ca pasărea cerului să-ţi ducă vorba, şi un sol înaripat să-ţi dea pe faţă vorbele.
 Uttala ej ens i din tanke förbannelser över en konung,  och ej ens i din sovkammare förbannelser över en rik man;  ty himmelens fåglar böra fram ditt tal,  och de bevingade förkunna vad du har sagt.