Psalms 88

Ó Senhor, Deus da minha salvação, dia e noite clamo diante de ti.

En sång, en psalm av Koras söner; för sångmästaren, till Mahalat-leannót; en sång av esraiten Heman.

Chegue à tua presença a minha oração, inclina os teus ouvidos ao meu clamor;

 HERRE, min frälsnings Gud,  dag och natt ropar jag inför dig.

porque a minha alma está cheia de angústias, e a minha vida se aproxima do sepulcro.

 Låt min bön komma inför ditt ansikte,  böj ditt öra till mitt rop.

Já estou contado com os que descem à cova; estou como homem sem forças,

 Ty min själ är mättad med lidanden,  och mitt liv har kommit nära dödsriket.

atirado entre os finados; como os mortos que jazem na sepultura, dos quais já não te lembras, e que são desamparados da tua mão.

 Jag är aktad lik dem som hava farit ned i graven,  jag är såsom en man utan livskraft.

Puseste-me na cova mais profunda, em lugares escuros, nas profundezas.

 Jag är övergiven bland de döda,  lik de slagna som ligga i graven,  dem på vilka du icke mer tänker,  och som äro avskilda från din hand.

Sobre mim pesa a tua cólera; tu me esmagaste com todas as tuas ondas.

 Ja, du har sänkt mig ned underst i graven,  ned i mörkret, ned i djupet.

Apartaste de mim os meus conhecidos, fizeste-me abominável para eles; estou encerrado e não posso sair.

 Den vrede vilar tung på mig,  och alla dina böljors svall låter du gå över mig.  Sela.

Os meus olhos desfalecem por causa da aflição. Clamo a ti todo dia, Senhor, estendendo-te as minhas mãos.

 Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig;  du har gjort mig till en styggelse för dem;  jag ligger fången och kan icke komma ut.

Mostrarás tu maravilhas aos mortos? Ou levantam-se os mortos para te louvar?

 Mitt öga förtvinar av lidande;  HERRE, jag åkallar dig dagligen,  jag uträcker mina händer till dig.

Será anunciada a tua benignidade na sepultura, ou a tua fidelidade no Abadom?

 Gör du väl under för de döda,  eller kunna skuggorna stå upp och tacka dig?  Sela.

Serão conhecidas nas trevas as tuas maravilhas, e a tua justiça na terra do esquecimento?

 Förtäljer man i graven om din nåd,  i avgrunden om din trofasthet?

Eu, porém, Senhor, clamo a ti; de madrugada a minha oração chega à tua presença.

 Känner man i mörkret dina under,  och din rättfärdighet i glömskans land?

Senhor, por que me rejeitas? Por que escondes de mim a tua face?

 Men jag ropar till dig, HERRE,  och bittida kommer min bön dig till mötes.

Estou aflito, e prestes a morrer desde a minha mocidade; sofro os teus terrores, estou desamparado.

 Varför förkastar du, HERRE, min själ,  varför döljer du ditt ansikte för mig?

Sobre mim tem passado a tua ardente indignação; os teus terrores deram cabo de mim.

 Betryckt är jag och döende allt ifrån min ungdom;  jag måste bära dina förskräckelser, så att jag är nära att förtvivla.

Como águas me rodeiam todo o dia; cercam-me todos juntos.

 Din vredes lågor gå över mig,  dina fasor förgöra mig.

Aparte de mim amigos e companheiros; os meus conhecidos se acham nas trevas.

 De omgiva mig beständigt såsom vatten,  de kringränna mig allasammans. [ (Psalms 88:19)  Du har drivit vän och frände långt bort ifrån mig;  i mina förtrognas ställe har jag nu mörkret. ]