Proverbs 14

Toda mulher sábia edifica a sua casa; a insensata, porém, derruba-a com as suas mãos.

 Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt,  men oförnuft river ned det med egna händer.Ords. 12,4. 19,14. 31,10 f.

Quem anda na sua retidão teme ao Senhor; mas aquele que é perverso nos seus caminhos despreza-o.

 Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet,  men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.

Na boca do tolo está a vara da soberba, mas os lábios do sábio preservá-lo-ão.

 I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod,  men de visa bevaras genom sina läppar.

Onde não há bois, a manjedoura está vazia; mas pela força do boi há abundância de colheitas.

 Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom,  men riklig vinning får man genom oxars kraft.

A testemunha verdadeira não mentirá; a testemunha falsa, porém, se desboca em mentiras.

 Ett sannfärdigt vittne ljuger icke,  men ett falskt vittne främjar lögn.Ords. 6,19. 12,17. 14,25.

O escarnecedor busca sabedoria, e não a encontra; mas para o prudente o conhecimento é fácil.

 Bespottaren söker vishet och finner ingen,  men för den förståndige är kunskap lätt.

Vai-te da presença do homem insensato, pois nele não acharás palavras de ciência.

 Gå bort ifrån den man som är dåraktig;  aldrig fann du på hans läppar något förstånd.

A sabedoria do prudente é entender o seu caminho; porém a estultícia dos tolos é enganar.

 Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg,  men det är dårars oförnuft, att de öva svek.Ef. 5,15.

A culpa zomba dos insensatos; mas os retos têm o favor de Deus.

De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.3 Mos. 6,1 f. Ords. 21,27.

O coração conhece a sua própria amargura; e o estranho não participa da sua alegria.

Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.

A casa dos ímpios se desfará; porém a tenda dos retos florescerá.

 De ogudaktigas hus förödes,  men de rättsinnigas hydda blomstrar.Ords. 10,33. 11,28. 12,7, 21.

Há um caminho que ao homem parece direito, mas o fim dele conduz à morte.

 Mången håller sin väg för den i rätta,  men på sistone leder den dock till döden.Ords. 16,25.

Até no riso terá dor o coração; e o fim da alegria é tristeza.

 Mitt under löjet kan hjärtat sörja,  och slutet på glädjen bliver bedrövelse.Pred. 7,4.

Dos seus próprios caminhos se fartará o infiel de coração, como também o homem bom se contentará dos seus.

 Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad,  och den gode bliver upphöjd över honom.Ords. 1,31.

O simples dá crédito a tudo; mas o prudente atenta para os seus passos.

 Den fåkunnige tror vart ord,  men den kloke aktar på sina steg.

O sábio teme e desvia-se do mal, mas o tolo é arrogante e dá-se por seguro.

 Den vise tager sig till vara och flyr det onda,  men dåren är övermodig och sorglös.Job 1,1. Ords. 28,14.

Quem facilmente se ira fará doidices; mas o homem discreto é paciente;

 Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är,  och en ränkfull man bliver hatad.Ords. 12,16. 16,32. Jak. 1,20.

Os simples herdam a estultícia; mas os prudentes se coroam de conhecimento.

 De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel,  men de kloka bliva krönta med kunskap.

Os maus inclinam-se perante os bons; e os ímpios diante das portas dos justos.

 De onda måste falla ned inför de goda,  och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.Upp. 3,9.

O pobre é odiado até pelo seu vizinho; mas os amigos dos ricos são muitos.

 Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad,  men den rike har många vänner.Ords. 19,4, 7.

O que despreza ao seu vizinho peca; mas feliz é aquele que se compadece dos pobres.

 Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd,  men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.Ords. 11,12.

Porventura não erram os que maquinam o mal? Mas há beneficência e fidelidade para os que planejam o bem.

 De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse,  men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.Ps. 7,15 f. 2 Tim. 1,16 f.

Em todo trabalho há proveito; meras palavras, porém, só encaminham para a penúria.

 Av all möda kommer någon vinning,  men tomt tal är ren förlust.Ords. 21,5.

A coroa dos sábios é a sua riqueza; porém a estultícia dos tolos não passa de estultícia.

 De visas rikedom är för dem en krona  men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.

A testemunha verdadeira livra as almas; mas o que fala mentiras é traidor.

 Ett sannfärdigt vittne räddar liv,  men den som främjar lögn, han är full av svek.

No temor do Senhor há firme confiança; e os seus filhos terão um lugar de refúgio.

 Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste,  och hans barn få där en tillflykt.

O temor do Senhor é uma fonte de vida, para o homem se desviar dos laços da morte.

 I HERRENS fruktan är en livets källa  genom dem undviker man dödens snarorOrds. 13,14.

Na multidão do povo está a glória do rei; mas na falta de povo está a ruína do príncipe.

 Att hava många undersåtar är en konungs härlighet,  men brist på folk är en furstes olycka.

Quem é tardio em irar-se é grande em entendimento; mas o que é de ânimo precipitado exalta a loucura.

 Den som är tålmodig visar gott förstånd,  men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.

O coração tranquilo é a vida da carne; a inveja, porém, é a podridão dos ossos.

 Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv,  men bittert sinne är röta i benen.Pred. 10,4.

O que oprime ao pobre insulta ao seu Criador; mas honra-o aquele que se compadece do necessitado.

 Den som förtrycker den arme smädar hans skapare,  men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.Ords. 17,5. 22,2.

O ímpio é derrubado pela sua malícia; mas o justo até na sua morte acha refúgio.

 Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall,  men den rättfärdige är frimodig in i döden.

No coração do prudente repousa a sabedoria; mas no coração dos tolos não é conhecida.

 I den förståndiges hjärta bor visheten,  och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.

A justiça exalta as nações; mas o pecado é o opróbrio dos povos.

 Rättfärdighet upphöjer ett folk  men synd är folkens vanära.

O favor do rei é concedido ao servo que procede sabiamente; mas sobre o que procede indignamente cairá o seu furor.

 En förståndig tjänare behaga konungen väl,  men över en vanartig skall han vrede komma.