Mark 4

Outra vez começou a ensinar à beira do mar. E reuniu-se a ele tão grande multidão que ele entrou num barco e sentou-se nele, sobre o mar; e todo o povo estava em terra junto do mar.

Och han begynte åter undervisa vid sjön. Och där församlade sig en stor hop folk omkring honom. Därför steg han i en båt; och han satt i den ute på sjön, under det att allt folket stod på land utmed sjön.

Então lhes ensinava muitas coisas por parábolas, e lhes dizia no seu ensino:

Och han undervisade dem mycket i liknelser och sade till dem i sin undervisning:

Ouvi: Eis que o semeador saiu a semear;

»Hören! En såningsman gick ut för att så.

e aconteceu que, quando semeava, uma parte da semente caiu à beira do caminho, e vieram as aves e a comeram.

Då hände sig, när han sådde, att somt föll vid vägen, och fåglarna kommo och åto upp det.

Outra caiu no solo pedregoso, onde não havia muita terra: e logo nasceu, porque não tinha terra profunda;

Och somt föll på stengrund, där det icke hade mycket jord, och det kom strax upp, eftersom det icke hade djup jord;

mas, saindo o sol, queimou-se; e, porque não tinha raiz, secou-se.

men när solen hade gått upp, förbrändes det, och eftersom det icke hade någon rot, torkade det bort.

E outra caiu entre espinhos; e cresceram os espinhos, e a sufocaram; e não deu fruto.

Och somt föll bland törnen, och törnena sköto upp och förkvävde det, så att det icke gav någon frukt.

Mas outra caiu em boa terra e deu fruto, o qual vingou e cresceu; e produziram uns a trinta, outros a sessenta, e outros a cem.

Men somt föll i god jord, och det sköt upp och växte och gav frukt och bar trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt.»

E disse-lhes: Quem tem ouvidos para ouvir, ouça.

Och han tillade: »Den som har öron till att höra, han höre.»

Quando se achou só, os que estavam ao redor dele, com os doze, interrogaram-no acerca da parábola.

När han sedan hade dragit sig undan ifrån folket, frågade honom de tolv, och med dem de andra som följde honom, om liknelserna.

E ele lhes disse: A vós é confiado o mistério do reino de Deus, mas aos de fora tudo se lhes diz por parábolas;

Då sade han till dem: »Åt eder är Guds rikes hemlighet given, men åt dem som stå utanför meddelas alltsammans i liknelser,

para que vendo, vejam, e não percebam; e ouvindo, ouçam, e não entendam; para que não se convertam e sejam perdoados.

för att de 'med seende ögon skola se, och dock intet förnimma, och med hörande öron höra, och dock intet förstå, så att de icke omvända sig och undfå förlåtelse'.»

Disse-lhes ainda: Não compreendeis esta parábola? Como pois entendereis todas as parábolas?

Sedan sade han till dem: »Förstån I icke denna liknelse, huru skolen I då kunna fatta alla de andra liknelserna? --

O semeador semeia a palavra.

Vad såningsmannen sår är ordet.

E os que estão junto do caminho são aqueles em quem a palavra é semeada; mas, ouvindo-a eles, vem logo Satanás e tira a palavra que lhes foi semeada no coração.

Och att säden såddes vid vägen, det är sagt om dem i vilka ordet väl bliver sått, men när de hava hört det, kommer strax Satan ock tager bort ordet som såddes i dem.

Do mesmo modo, aqueles que foram semeados nos lugares pedregosos são os que, ouvindo a palavra, imediatamente com alegria a recebem;

Sammalunda förhåller det sig med det som sås på stengrunden: det är sagt om dem, som när de få höra ordet, väl strax taga emot det med glädje,

mas não têm raiz em si mesmos, antes são de pouca duração; depois, sobrevindo tribulação ou perseguição por causa da palavra, logo se escandalizam.

men icke hava någon rot i sig, utan bliva beståndande allenast till en tid; när sedan bedrövelse eller förföljelse påkommer för ordets skull, då komma de strax på fall.

Outros ainda são aqueles que foram semeados entre os espinhos; estes são os que ouvem a palavra;

Annorlunda förhåller det sig med det som sås bland törnena: det är sagt om dem som väl höra ordet,

mas os cuidados do mundo, a sedução das riquezas e a cobiça doutras coisas, entrando, sufocam a palavra, e ela fica infrutífera.

men låta tidens omsorger och rikedomens bedrägliga lockelse, och begärelser efter andra ting, komma därin och förkväva ordet, så att det bliver utan frukt.

Aqueles outros que foram semeados em boa terra são os que ouvem a palavra e a recebem, e dão fruto, a trinta, a sessenta, e a cem, por um.

Men att det såddes i den goda jorden, det är sagt om dem som både höra ordet och taga emot det, och som bära frukt, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt.»

Disse-lhes mais: Traz-se porventura a lâmpada para ser posta debaixo do alqueire, ou debaixo da cama? Não é antes para ser posta no velador?

Och han sade till dem: »Icke tager man väl fram ett ljus, för att det skall sättas under skäppan eller under bänken; man gör det ju, för att det skall sättas på ljusstaken.

Porque nada está encoberto que não será manifesto; e nada foi escondido senão para vir à luz.

Ty intet är fördolt, utom för att det skall bliva uppenbarat; ej heller har något blivit undangömt, utom för att det skall komma i dagen.

Se alguém tem ouvidos para ouvir, ouça.

Om någon har öron till att höra, så höre han.»

Também lhes disse: Atentai no que estais ouvindo. Com a medida com que medis vos medirão a vós; e a vós, os que ouvis, ainda se vos acrescentará.

Och han sade till dem: »Akten på vad I hören. Med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder, och ännu mer skall bliva eder tilldelat.

Pois ao que tem, ser-lhe-á dado; e ao que não tem, até aquilo que tem ser-lhe-á tirado.

Ty den som har, åt honom skall varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.»

Disse também: O reino de Deus é assim como se um homem lançasse semente à terra,

Och han sade: »Så är det med Guds rike, som när en man sår säd i jorden;

e dormisse e se levantasse de noite e de dia, e a semente brotasse e crescesse, sem ele saber como.

och han sover, och han vaknar, och nätter och dagar gå, och säden skjuter upp och växer i höjden, han vet själv icke huru.

A terra por si mesma produz fruto, primeiro a erva, depois a espiga, e por último o grão cheio na espiga.

Av sig själv bär jorden frukt, först strå och sedan ax, och omsider finnes fullbildat vete i axet.

Mas assim que o fruto amadurecer, logo lhe mete a foice, porque é chegada a ceifa.

När så frukten är mogen, låter han strax lien gå, ty skördetiden är då inne.»

Disse ainda: A que assemelharemos o reino de Deus? Ou com que parábola o representaremos?

Och han sade: »Vad skola vi likna Guds rike vid, eller med vilken liknelse skola vi framställa det?

É como um grão de mostarda que, quando se semeia, é a menor de todas as sementes que há na terra;

Det är såsom ett senapskorn, som när det lägges ned i jorden, är minst av alla frön på jorden;

mas, tendo sido semeado, cresce e faz-se a maior de todas as hortaliças e cria grandes ramos, de tal modo que as aves do céu podem aninhar-se à sua sombra.

men sedan det är nedlagt, skjuter det upp och bliver störst bland alla kryddväxter och får så stora grenar, att himmelens fåglar kunna bygga sina nästen i dess skugga.»

E com muitas parábolas tais lhes dirigia a palavra, conforme podiam compreender.

I många sådana liknelser förkunnade han ordet för dem, efter deras förmåga att fatta det;

E sem parábola não lhes falava; mas em particular explicava tudo a seus discípulos.

och utan liknelse talade han icke till dem. Men för sina lärjungar uttydde han allt, när de voro allena.

Naquele dia, quando já era tarde, disse-lhes: Passemos para o outro lado.

Samma dag, om aftonen, sade han till dem: »Låt oss fara över till andra stranden.»

E eles, deixando a multidão, o levaram consigo, assim como estava, no barco; e havia com ele também outros barcos.

Så läto de folket gå och togo honom med i båten, där han redan förut var; och jämväl andra båtar följde med honom.

E se levantou grande tempestade de vento, e as ondas batiam dentro do barco, de modo que já se enchia.

Då kom en häftig stormvind, och vågorna slogo in i båten, så att båten redan begynte fyllas.

Ele, porém, estava na parte de trás, dormindo sobre o travesseiro. E despertando-o, perguntam-lhe: Mestre, não te importa que pereçamos?

Men han själv låg i bakstammen och sov, lutad mot huvudgärden. Då väckte de honom och sade till honom: »Mästare, frågar du icke efter att vi förgås?»

E ele, levantando-se, repreendeu o vento, e disse ao mar: Cala-te, aquieta-te. E cessou o vento, e fez-se grande bonança.

När han så hade vaknat, näpste han vinden och sade till sjön: »Tig, var stilla.» Och vinden lade sig, och det blev alldeles lugnt.

Então lhes perguntou: Por que sois tão medrosos? Como é que não tendes fé?

Därefter sade han till dem: »Varför rädens I? Haven I ännu ingen tro?»

E temeram grandemente, e diziam uns aos outros: Quem é este, que até o vento e o mar lhe obedecem?

Och de hade blivit mycket häpna och sade till varandra: »Vem är då denne, eftersom både vinden och sjön äro honom lydiga?»