Job 32

E aqueles três homens cessaram de responder a Jó; porque era justo aos seus próprios olhos.
De tre männen upphörde nu att svara Job, eftersom han höll sig själv för rättfärdig.
Então se acendeu a ira de Eliú, filho de Baraquel, o buzita, da família de Rão; acendeu-se a sua ira contra Jó, porque este se justificava a si mesmo, e não a Deus.
Då blev Elihu, Barakels son, från Bus, av Rams släkt, upptänd av vrede. Mot Job upptändes han av vrede, därför att denne menade sig hava rätt mot Gud;
Também contra os seus três amigos se acendeu a sua ira, porque não tinham achado o que responder, e contudo tinham condenado a Jó.
och mot hans tre vänner upptändes hans vrede, därför att de icke funno något svar varmed de kunde vederlägga Job.
Ora, Eliú havia esperado para falar a Jó, porque eles eram mais idosos do que ele.
Hittills hade Elihu dröjt att tala till Job, därför att de andra voro äldre till åren än han.
Quando, pois, Eliú viu que não havia resposta na boca daqueles três homens, acendeu-se-lhe a ira.
Men då nu Elihu såg att de tre männen icke mer hade något att svara, upptändes hans vrede.
Então respondeu Eliú, filho de Baraquel, o buzita, dizendo: Eu sou de pouca idade, e vós sois, idosos; arreceei-me e temi de vos declarar a minha opinião.
Så tog då Elihu, Barakels son, från Bus, till orda och sade;  Ung till åren är jag,  I däremot ären gamla.  Därför höll jag mig tillbaka och var försagd  och lade ej fram för eder min mening.
Dizia eu: Falem os dias, e a multidão dos anos ensine a sabedoria.
 Jag tänkte: »Må åldern tala,  och må årens mängd förkunna visdom.»
Há, porém, um espírito no homem, e o sopro do Todo-Poderoso o faz entendido.
 Dock, på anden i människorna kommer det an,  den Allsmäktiges livsfläkt giver dem förstånd.
Não são os velhos que são os sábios, nem os anciãos que entendem o que é reto.
 Icke de åldriga äro alltid visast,  icke de äldsta förstå bäst vad rätt är.
Pelo que digo: Ouvi-me, e também eu declararei a minha opinião.
 Därför säger jag nu: Hör mig;  jag vill lägga fram min mening, också jag.
Eis que aguardei as vossas palavras, escutei as vossas considerações, enquanto buscáveis o que dizer.
 Se, jag väntade på vad I skullen tala,  jag lyssnade efter förstånd ifrån eder,  efter skäl som I skullen draga fram.
Eu, pois, vos prestava toda a minha atenção, e eis que não houve entre vós quem convencesse a Jó, nem quem respondesse às suas palavras;
 Ja, noga aktade jag på eder.  Men se, ingen fanns, som vederlade Job,  ingen bland eder, som kunde svara på hans ord.
pelo que não digais: Achamos a sabedoria; Deus é que pode derrubá-lo, e não o homem.
 Nu mån I icke säga: »Vi möttes av vishet;  Gud, men ingen människa, kan nedslå denne.»
Ora ele não dirigiu contra mim palavra alguma, nem lhe responderei com as vossas palavras.
 Skäl mot min mening har han icke lagt fram,  ej heller skall jag bemöta honom med edra bevis.
Estão pasmados, não respondem mais; faltam-lhes as palavras.
 Se, nu stå de bestörta och svara ej mer,  målet i munnen hava de mist.
Hei de eu esperar, porque eles não falam, porque já pararam, e não respondem mais?
 Och jag skulle vänta, då de nu intet kunna säga,  då de stå där och ej mer hava något svar!
Eu também darei a minha resposta; eu também declararei a minha opinião.
 Nej, också jag vill svara i min ordning,  jag vill lägga fram min mening, också jag.
Pois estou cheio de palavras; o espírito dentro de mim me constrange.
 Ty, fullt upp har jag av skäl,  anden i mitt inre vill spränga mig sönder.
Eis que o meu peito é como o mosto, sem respiradouro, como odres novos que estão para arrebentar.
 Ja, mitt inre är såsom instängt vin,  likt en lägel med nytt vin är det nära att brista.
Falarei, para que ache alívio; abrirei os meus lábios e responderei:
 Så vill jag då tala och skaffa mig luft,  jag vill upplåta mina läppar och svara.
Que não faça eu acepção de pessoas, nem use de lisonjas para com o homem.
 Jag får ej hava anseende till personen,  och jag skall ej till någon tala inställsamma ord.
Porque não sei usar de lisonjas; do contrário, em breve me levaria o meu Criador.
 Nej, jag förstår ej att tala inställsamma ord;  huru lätt kunde ej eljest min skapare rycka mig bort!