Job 24

Por que o Todo-Poderoso não designa tempos? E por que os que o conhecem não veem os seus dias?

 Varför har den Allsmäktige inga räfstetider i förvar?  varför få hans vänner ej skåda hans hämndedagar?

Há os que removem os limites; roubam os rebanhos, e os apascentam.

 Se, råmärken flyttar man undan,  rövade hjordar driver man i bet;

Levam o jumento do órfão, tomam em penhor o boi da viúva.

 de faderlösas åsna för man bort  och tager änkans ko i pant.

Desviam do caminho os necessitados; e os oprimidos da terra juntos se escondem.

 Man tränger de fattiga undan från vägen,  de betryckta i landet måste gömma sig med varandra.

Eis que, como jumentos monteses no deserto, saem eles ao seu trabalho, procurando no ermo a presa que lhes sirva de sustento para seus filhos.

 Ja, såsom vildåsnor måste de leva i öknen;  dit gå de och möda sig och söka något till täring;  hedmarken är det bröd de hava åt sina barn.

No campo segam o seu pasto, e vindimam a vinha do ímpio.

 På fältet få de till skörd vad boskap plägar äta,  de hämta upp det sista i den ogudaktiges vingård.

Passam a noite nus, sem roupa, não tendo coberta contra o frio.

 Nakna ligga de om natten, berövade sina kläder;  de hava intet att skyla sig med i kölden.

Pelas chuvas das montanhas são molhados e, por falta de abrigo, abraçam-se com as rochas.

 Av störtskurar från bergen genomdränkas de;  de famna klippan, ty de äga ej annan tillflykt.

Há os que arrancam do peito o órfão, e tomam o penhor do pobre;

 Den faderlöse slites från sin moders bröst,  och den betryckte drabbas av utpantning.

fazem que estes andem nus, sem roupa, e, embora famintos, carreguem os molhos.

 Nakna måste de gå omkring, berövade sina kläder,  hungrande nödgas de bära på kärvar.

Espremem o azeite dentro dos muros daqueles homens; pisam os seus lagares, e ainda têm sede.

 Inom sina förtryckares murar måste de bereda olja,  de få trampa vinpressar och därvid lida törst.

Dentro das cidades gemem os moribundos, e a alma dos feridos clama; e contudo Deus não considera o seu clamor.

 Utstötta ur människors samfund jämra de sig,  ja, från dödsslagnas själar uppstiger ett rop.  Men Gud aktar ej på vad förvänt som sker.

Há os que se revoltam contra a luz; não conhecem os caminhos dela, e não permanecem nas suas veredas.

 Andra hava blivit fiender till ljuset;  de känna icke dess vägar  och hålla sig ej på dess stigar.

O homicida se levanta de madrugada, mata o pobre e o necessitado, e de noite torna-se ladrão.

 Vid dagningen står mördaren upp  för att dräpa den betryckte och fattige;  och om natten gör han sig till tjuvars like.

Também os olhos do adúltero aguardam o crepúsculo, dizendo: Ninguém me verá; e disfarça o rosto.

 Äktenskapsbrytarens öga spejar efter skymningen,  han tänker: »Intet öga får känna igen mig»,  och sätter så ett täckelse framför sitt ansikte.

Nas trevas minam as casas; de dia se conservam encerrados; não conhecem a luz.

 När det är mörkt, bryta sådana sig in i husen,  men under dagen stänga de sig inne;  ljuset vilja de icke veta av.

Pois para eles a profunda escuridão é a sua manhã; porque são amigos das trevas espessas.

 Ty det svarta mörkret räknas av dem alla såsom morgon,  med mörkrets förskräckelser äro de ju förtrogna.

São levados ligeiramente sobre a face das águas; maldita é a sua porção sobre a terra; não tornam pelo caminho das vinhas.

 »Men hastigt», menen I, »ryckes en sådan bort av strömmen,  förbannad bliver hans del i landet;  till vingårdarna får han ej mer styra sina steg.

A sequidão e o calor desfazem as águas da neve; assim faz a cova aos que pecaram.

 Såsom snövatten förtäres av torka och hetta,  så förtär dödsriket den som har syndat.

A madre se esquecerá dele; os vermes o comerão gostosamente; não será mais lembrado; e a iniquidade se quebrará como árvore.

 Hans moders liv förgäter honom,  maskar frossa på honom,  ingen finnes, som bevarar hans minne;  såsom ett träd brytes orättfärdigheten av.

Ele despoja a estéril que não dá à luz, e não faz bem à viúva.

 Så går det, när någon plundrar den ofruktsamma, som intet föder,  och när någon icke gör gott mot änkan.»

Todavia Deus prolonga a vida dos valentes com a sua força; levantam-se quando haviam desesperado da vida.

 Ja, men han uppehåller ock våldsmännen genom sin kraft,  de få stå upp, när de redan hade förlorat hoppet om livet;

Se ele lhes dá descanso, estribam-se, nisso; e os seus olhos estão sobre os caminhos deles.

 han giver dem trygghet, så att de få vila,  och hans ögon vaka över deras vägar.

Eles se exaltam, mas logo desaparecem; são abatidos, colhidos como os demais, e cortados como as espigas do trigo.

 När de hava stigit till sin höjd, beskäres dem en snar hädanfärd,  de sjunka då ned och dö som alla andra;  likasom axens toppar vissna de bort.

Se não é assim, quem me desmentirá e desfará as minhas palavras?

 Är det ej så, vem vill då vederlägga mig,  vem kan göra mina ord om intet?