Job 16

Então Jó respondeu, dizendo:
Därefter tog Job till orda och sade:
Tenho ouvido muitas coisas como essas; todos vós sois consoladores molestos.
 Över nog har jag fått höra av sådant;  usla tröstare ären I alla.
Não terão fim essas palavras de vento? Ou que é o que te provoca, para assim responderes?
 Är det nu slut på detta tal i vädret,  eller eggar dig ännu något till gensvar?
Eu também poderia falar como vós falais, se vós estivésseis em meu lugar; eu poderia amontoar palavras contra vós, e contra vós menear a minha cabeça;
 Jag kunde väl ock tala, jag såsom I;  ja, jag ville att I voren i mitt ställe!  Då kunde jag hopsätta ord mot eder  och skaka mot eder mitt huvud till hån.
poderia fortalecer-vos com a minha boca, e a consolação dos meus lábios poderia mitigar a vossa dor.
 Med munnen kunde jag då styrka eder  och med läpparnas ömkan bereda eder lindring.
Ainda que eu fale, a minha dor naõ se mitiga; e embora me cale, qual é o meu alívio?
 Om jag nu talar, så lindras därav ej min plåga;  och tiger jag, icke släpper den mig ändå.
Mas agora, ó Deus, me deixaste exausto; assolaste toda a minha companhia.
 Nej, nu har all min kraft blivit tömd;  du har ju förött hela mitt hus.
Tu me emagreceste, e isso constitui uma testemunha contra mim; contra mim se levanta a minha magreza, e o meu rosto testifica contra mim.
 Och att du har hemsökt mig, det gäller såsom vittnesbörd;  min sjukdom får träda upp och tala mot mig.
Na sua ira ele me despedaçou, e me perseguiu; rangeu os dentes contra mim; o meu adversário aguça os seus olhos contra mim.
 I vrede söndersliter och ansätter man mig,  man biter sina tänder samman emot mig;  ja, min ovän vässer mot mig sina blickar.
Os homens abrem contra mim a boca; com desprezo me ferem nas faces, e contra mim se ajuntam à uma.
 Man iar upp munnen mot mig,  smädligt slår man mig på mina kinder;  alla rota sig tillsammans emot mig.
Deus me entrega ao ímpio, nas mãos dos iníquos me faz cair.
 Gud giver mig till pris åt orättfärdiga människor  och kastar mig i de ogudaktigas händer.
Descansado estava eu, e ele me quebrantou; e pegou-me pelo pescoço, e me despedaçou; colocou-me por seu alvo;
 Jag satt i god ro, då krossade han mig;  han grep mig i nacken och slog mig i smulor.  Han satte mig upp till ett mål för sina skott;
cercam-me os seus flecheiros. Atravessa-me os rins, e não me poupa; derrama o meu fel pela terra.
 från alla sidor träffa mig hans pilar,  han genomborrar mina njurar utan förskoning,  min galla gjuter han ut på jorden.
Quebranta-me com golpe sobre golpe; arremete contra mim como um guerreiro.
 Han bryter ned mig med stöt på stöt,  han stormar emot mig såsom en kämpe.
Sobre a minha pele cosi saco, e deitei a minha glória no pó.
 Säcktyg bär jag hopfäst över min hud,  och i stoftet har jag måst sänka mitt horn,
O meu rosto todo está inflamado de chorar, e há sombras escuras sobre as minhas pálpebras,
 Mitt anlete är glödande rött av gråt,  och på mina ögonlock är dödsskugga lägrad.
embora não haja violência nas minhas mãos, e seja pura a minha oração.
 Och detta, fastän våld ej finnes i mina händer,  och fastän min bön är ren!
Ó terra, não cubras o meu sangue, e não haja lugar em que seja abafado o meu clamor!
 Du jord, överskyl icke mitt blod,  och låt för mitt rop ingen vilostad finnas.
Eis que agora mesmo a minha testemunha está no céu, e o meu fiador nas alturas.
 Se, redan nu har jag i himmelen mitt vittne,  och i höjden den som skall tala för mig.
Os meus amigos zombam de mim; mas os meus olhos se desfazem em lágrimas diante de Deus,
 Mina vänner hava mig nu till sitt åtlöje,  därför skådar mitt öga med tårar till Gud,
para que ele defenda o direito que o homem tem diante de Deus e o que o filho do homem tem perante, o seu proximo.
 Ja, må han här skaffa rätt åt en man mot Gud  och åt ett människobarn mot dess nästa.
Pois quando houver decorrido poucos anos, eu seguirei o caminho por onde não tornarei.
 Ty få äro de år som skola upprinna,  innan jag vandrar den väg där jag ej mer kommer åter.