Psalms 109

Til sangmesteren; av David; en salme. Min lovsangs Gud, ti ikke!

För sångmästaren; av David; en psalm.  Min lovsångs Gud, tig icke.

For ugudelighets munn og falskhets munn har de oplatt imot mig, de har talt med mig med løgnens tunge.

 Ty sin ogudaktiga mun,      sin falska mun      hava de upplåtit mot mig,  de hava talat mot mig      med lögnaktig tunga.

Og med hatets ord har de omgitt mig og stridt imot mig uten årsak.

 Med hätska ord      hava de omgivit mig,  de hava begynt strid      mot mig utan sak.

Til lønn for min kjærlighet stod de mig imot, enda jeg er bare bønn.

 Till lön för min kärlek      stå de mig emot,  men jag beder allenast.

Og de la ondt på mig til lønn for godt og hat til lønn for min kjærlighet.

 De hava bevisat mig      ont för gott  och hat för min kärlek.

Sett en ugudelig over ham, og la en anklager stå ved hans høire hånd!

 Låt en ogudaktig man träda upp emot honom,  och låt en åklagare stå på hans högra sida.

Når han dømmes, da la ham gå ut som skyldig, og la hans bønn bli til synd!

 När han kommer inför rätta, må han dömas skyldig,  och hans bön vare synd.

La hans dager bli få, la en annen få hans embede!

 Blive hans dagar få,  hans ämbete tage en annan.

La hans barn bli farløse og hans hustru enke,

 Varde hans barn faderlösa  och hans hustru änka.

og la hans barn flakke omkring og tigge, og la dem gå som tiggere fra sine ødelagte hjem!

 Må hans barn alltid      gå husvilla och tigga  och söka sitt bröd fjärran ifrån ödelagda hem.

La ågerkaren kaste garn ut efter alt det han har, og fremmede røve frukten av hans arbeid!

 Må ockraren få i sin snara      allt vad han äger,  och må främmande plundra hans gods.

La ham ikke finne nogen som bevarer miskunnhet imot ham og la ingen forbarme sig over hans farløse barn!

 Må ingen finnas,      som hyser misskund med honom,  och ingen, som förbarmar sig      över hans faderlösa.

La hans fremtid bli avskåret, deres navn bli utslettet i det annet ættledd!

 Hans framtid varde avskuren,  i nästa led vare sådanas      namn utplånat.

Hans fedres misgjerning bli ihukommet hos Herren, og hans mors synd bli ikke utslettet!

 Hans fäders missgärning      varde ihågkommen inför HERREN,  och hans moders synd      varde icke utplånad.

De være alltid for Herrens øine, og han utrydde deres minne av jorden,

 Må den alltid stå      inför HERRENS ögon;  ja, sådana mäns åminnelse      må utrotas från jorden.

fordi han ikke kom i hu å gjøre barmhjertighet, men forfulgte en mann som var fattig og elendig og bedrøvet i hjertet, og vilde drepe ham.

 Ty han tänkte ju icke      på att öva misskund,  utan förföljde den      som var betryckt och fattig  och den vilkens hjärta var bedrövat,      för att döda dem.

Han elsket forbannelse, og den kom over ham; han hadde ikke lyst til velsignelse, og den blev langt borte fra ham;

 Han älskade förbannelse,      och den kom över honom;  han hade icke behag till välsignelse,      och den blev fjärran ifrån honom.

han klædde sig i forbannelse som sin klædning, og den trengte som vann inn i hans liv og som olje i hans ben.

 Han klädde sig i förbannelse såsom i en klädnad,  och såsom vatten trängde den in i hans liv  och såsom olja in i hans ben.

La den være ham som et klædebon som han dekker sig med, og som et belte som han alltid omgjorder sig med!

 Den varde honom såsom en mantel att hölja sig i,  och såsom en gördel att alltid omgjorda sig med.

Dette være mine motstanderes lønn fra Herren, og deres som taler ondt imot min sjel!

 Detta vare mina motståndares      lön från HERREN,  och deras som tala ont mot min själ.

Og du, Herre, Herre, gjør vel imot mig for ditt navns skyld! Fordi din miskunnhet er god, så redde du mig!

 Men du, HERRE, Herre,  stå mig bi för ditt namn skull;  god är ju din nåd, så må du då rädda mig.

For jeg er elendig og fattig, og mitt hjerte er gjennemboret i mitt indre.

 Ty jag är betryckt och fattig,  och mitt hjärta är genomborrat i mitt bröst.

Som en skygge, når den heller, farer jeg avsted; jeg blir jaget bort som en gresshoppe.

 Såsom skuggan, när den förlänges, går jag bort;  jag ryckes bort såsom en gräshoppssvärm.

Mine knær vakler av faste, og mitt kjød svinner og er uten fedme.

 Mina knän äro vacklande av fasta,  och min kropp förlorar sitt hull.

Og jeg er blitt til spott for dem; de ser mig og ryster på hodet.

 Till smälek har jag blivit inför dem;  när de se mig, skaka de huvudet.

Hjelp mig, Herre min Gud, frels mig efter din miskunnhet,

 Hjälp mig, HERRE, min Gud;  fräls mig efter din nåd;

så de må kjenne at dette er din hånd, at du, Herre, har gjort det!

 och må de förnimma att det är din hand,  att du, HERRE, har gjort det.

De forbanner, men du velsigner; de reiser sig og blir til skamme, men din tjener gleder sig.

 Om de förbanna,      så välsigna du;  om de resa sig upp,      så komme de på skam,  men må din tjänare få glädja sig.

Mine motstandere skal klæ sig i vanære og svøpe sig i sin skam som i en kappe.

 Mina motståndare varde klädda i blygd  och höljda i skam såsom i en mantel.

Jeg vil storlig prise Herren med min munn, og midt iblandt mange vil jeg love ham;

 Min mun skall storligen  tacka HERREN;  mitt ibland många vill jag lova honom.

for han står ved den fattiges høire hånd for å frelse ham fra dem som dømmer hans sjel.

 Ty han står på den fattiges högra sida  för att frälsa honom från dem som fördöma hans själ.