Proverbs 26

Som sne om sommeren og som regn i høsttiden, slik høver ære for en dåre.

 Såsom snö icke hör till sommaren och regn icke till skördetiden,  så höves det ej heller att dåren får ära.Ords. 17,16. 19,10.

Som spurven i fart, som svalen i flukt, slik er det med en uforskyldt forbannelse - den rammer ikke.

 Såsom sparven far sin kos, och såsom svalan flyger bort,  så far en oförtjänt förbannelse förbi.

Svepe for hesten, tømme for asenet, og kjepp for dårers rygg!

 Piskan för hästen, betslet för åsnan  och riset för dårarnas rygg!Ps. 32,9. Ords. 1O,13.

Svar ikke dåren efter hans dårskap, forat du ikke selv skal bli ham lik!

 Svara icke dåren efter hans oförnuft,  så att du icke själv bliver honom lik.

Svar dåren efter hans dårskap, forat han ikke skal bli vis i egne øine!

 Svara dåren efter hans oförnuft,  för att han icke må tycka sig vara vis.

Den som sender bud med en dåre, han hugger føttene av sig, han må tåle slem medfart.

 Den som sänder bud med en dåre,  han hugger själv av sig fötterna, och får olycka till dryck.Ords. 25,13.

Visne henger benene på den lamme og likeså ordsprog i munnen på dårer.

 Lika den lames ben, som hänga kraftlösa ned,  äro ordspråk i dårars mun.

Lik den som legger sten i slyngen, er den som gir en dåre ære.

 Såsom att binda slungstenen fast vid slungan,  så är det att giva ära åt en dåre.

Som en torn i en drukken manns hånd, slik er et ordsprog i dårers munn.

 Såsom när en törntagg kommer i en drucken mans hand,  så är det med ordspråk i dårars mun.

En mester får alt i stand, men den som leier en dåre, er lik den som leier en som går forbi.

 En mästare gör själv allt,  men dåren lejer, och lejer vem som kommer.

Lik hunden som vender tilbake til sitt eget spy, er en dåre som kommer igjen med sin dårskap.

 Lik en hund som vänder åter till i sina spyor  dåre som på nytt begynner sitt oförnuft.2 Petr. 2,22.

Ser du en mann som er vis i egne øine - det er mere håp for dåren enn for ham.

 Ser du en man som tycker sig själv vara vis,  det är mer hopp om en dåre än om honom.Ords. 3,7. 29,20.

Den late sier: Det er en løve på veien, en løve i gatene.

 Den late säger: »Ett vilddjur är på vägen,  ja, ett lejon är på gatorna.Ords. 22,13.

Døren dreier sig på sitt hengsel, og den late snur sig på sitt leie.

 Dörren vänder sig på sitt gångjärn,  och den late vänder sig i sin säng.

Den late stikker sin hånd fatet; han gider ikke føre den tilbake til sin munn.

 Den late sticker sin hand i fatet,  men finner det mödosamt att föra den åter till munnen.Ords. 19,21.

Den late er visere i egne øine enn syv som svarer med forstand.

 Den late tycker sig vara vis,  mer än sju som giva förståndiga svar.

Lik den som tar fatt i øret på en hund som løper forbi, er den som lar sig egge til vrede over en trette som ikke kommer ham ved.

 Lik en som griper en hund i öronen  är den som förivrar sig vid andras kiv, där han går fram.

Lik en gal mann som kaster ut brandpiler og skyter og dreper,

 Lik en rasande, som slungar ut brandpilar  och skjuter och dödar,

er en mann som har sveket sin venn og så sier: Jeg spøker jo bare!

 är en man som bedrager sin nästa  och sedan säger: »Jag gjorde det ju på skämt.»

Når det er forbi med veden, slukner ilden, og når det ingen øretuter er, stilles trette.

 När veden tager slut, slocknar elden.  och när örontasslaren är borta, stillas trätan.Ords. 22,10.

Som kull blir til glør, og som ved nærer ild, slik voldes kiv av en trettekjær mann.

 Såsom glöd kommer av kol, och eld av ved,  så upptändes kiv av en trätgirig man.Ords. 15,18. Syr. 28,10 f.

En øretuters ord er som velsmakende retter, og de trenger ned i hjertets indre.

 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar  och tränga ned till hjärtats innandömen.Job 34,7. Ps. 55,22. Ords. 18,8.

Lik et lerkar som er overdratt med bly-glette, er brennende leber sammen med et ondt hjerte.

 Såsom silverglasering på ett söndrigt lerkärl  äro kärleksglödande läppar, där hjärtat är ondskefullt.

Med sine leber skaper den hatefulle sig til, men i sitt indre gjemmer han svik.

 En fiende förställer sig i sitt tal,  men i sitt hjärta bär han på svek.

Når han gjør sin røst blid, så tro ham ikke! For der er syv vederstyggeligheter i hans hjerte.

 Om han gör sin röst ljuvlig, så tro honom dock icke,  ty sjufaldig styggelse är i hans hjärta.

Den hatefulle skjuler sig i svik, men hans ondskap blir åpenbar i forsamlingen.

 Hatet brukar list att fördölja sig med,  men den hatfulles ondska varder dock uppenbar i församlingen.

Den som graver en grav, skal falle i den, og den som velter en sten op, på ham skal den rulle tilbake.

 Den som gräver en grop, han faller själv däri,  och den som vältrar upp en sten, på honom rullar den tillbaka.Ps. 7,16. 9,16. 57,7. Pred. 10,8. Syr. 27,25 f.

En løgnaktig tunge hater dem som den har knust, og en falsk munn volder fall.

 En lögnaktig tunga hatar dem hon har krossat,  och en hal mun kommer fall åstad.