Matthew 20

For himlenes rike er likt en husbond som gikk ut tidlig om morgenen for å leie arbeidere til sin vingård.

»Ty med himmelriket är det, såsom när en husbonde bittida om morgonen gick ut för att leja åt sig arbetare till sin vingård.

Og da han var blitt enig med arbeiderne om en penning om dagen, sendte han dem bort til sin vingård.

Och när han hade kommit överens med arbetarna om en viss dagspenning, sände han dem till sin vingård.

Og han gikk ut ved den tredje time og så andre stå ledige på torvet,

När han sedan gick ut vid tredje timmen, fick han se några andra stå sysslolösa på torget;

og til dem sa han: Gå også I bort til vingården, og hvad rett er, vil jeg gi eder. Og de gikk avsted.

och han sade till dem: 'Gån ock I till min vingård, så skall jag giva eder vad skäligt är.'

Atter gikk han ut ved den sjette og den niende time og gjorde likeså.

Och de gingo. Åter gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde sammalunda.

Og han gikk ut ved den ellevte time og fant andre stående der, og han sa til dem: Hvorfor står I her ledige hele dagen?

Också vid elfte timmen gick han ut och fann då några andra stå där; och han sade till dem: 'Varför stån I här hela dagen sysslolösa?'

De sa til ham: Fordi ingen har leid oss. Han sa til dem: Gå også I bort til vingården!

De svarade honom: 'Därför att ingen har lejt oss.' Då sade han till dem: 'Gån ock I till min vingård.'

Men da det var blitt aften, sa vingårdens herre til sin forvalter: Kall arbeiderne frem og gi dem deres lønn; begynn med de siste og end med de første!

När det så hade blivit afton, sade vingårdens herre till sin förvaltare: 'Kalla fram arbetarna och giv dem deras lön, men begynn med de sista och gå så tillbaka ända till de första.'

Så kom de som var leid ved den ellevte time, og de fikk hver sin penning.

Då nu de kommo fram, som voro lejda vid elfte timmen, fick var och en av dem full dagspenning.

Men da de første kom, tenkte de at de skulde få mere; men de fikk hver sin penning de også.

När sedan de första kommo, trodde de att de skulle få mer, men också var och en av dem fick samma dagspenning.

Men da de fikk den, knurret de mot husbonden og sa:

När de så fingo, knorrade de mot husbonden.

Disse siste har bare vært her en time, og du har gjort dem like med oss som har båret dagens byrde og hete.

och sade: 'Dessa sista hava arbetat allenast en timme, och du har ändå ställt dem lika med oss, som hava burit dagens tunga och solens hetta?'

Men han svarte en av dem og sa: Min venn! jeg gjør dig ikke urett, blev du ikke enig med mig om en penning?

Då svarade han en av dem och sade: 'Min vän, jag gör dig ingen orätt. Kom du icke överens med mig om den dagspenningen?

Ta ditt og gå! Men jeg vil gi denne siste like så meget som dig.

Tag vad dig tillkommer och gå. Men åt denne siste vill jag giva lika mycket som åt dig.

Eller har jeg ikke lov til å gjøre med mitt hvad jeg vil? eller er ditt øie ondt fordi jeg er god?

Har jag icke lov att göra såsom jag vill med det som är mitt? Eller skall du med onda ögon se på att jag är så god?' --

Således skal de siste bli de første, og de første de siste; for mange er kalt, men få utvalgt.

Så skola de sista bliva de första, och de första bliva de sista.»

Og da Jesus drog op til Jerusalem, tok han de tolv disipler til side og sa til dem på veien:

Då nu Jesus ville gå upp till Jerusalem, tog han till sig de tolv, så att de voro allena; och under vägen sade han till dem:

Se, vi går op til Jerusalem, og Menneskesønnen skal overgis til yppersteprestene og de skriftlærde, og de skal dømme ham til døden

»Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden

og overgi ham til hedningene til å spottes og hudstrykes og korsfestes; og på den tredje dag skal han opstå.

och överlämna honom åt hedningarna till att begabbas och gisslas och korsfästas; men på tredje dagen skall han uppstå igen.»

Da gikk Sebedeus-sønnenes mor til ham med sine sønner, falt ned for ham og bad ham om noget.

Då trädde Sebedeus' söners moder fram till honom med sina söner och föll ned för honom och ville begära något av honom.

Han sa til henne: Hvad vil du? Hun sa til ham: Si at disse mine to sønner skal sitte, den ene ved din høire og den andre ved din venstre side i ditt rike!

Han frågade henne: »Vad vill du?» Hon svarade honom: »Säg att i ditt rike den ene av dessa mina två söner skall få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra.»

Men Jesus svarte og sa: I vet ikke hvad det er I ber om. Kan I drikke den kalk jeg skal drikke? De sa til ham: Det kan vi.

Men Jesus svarade och sade: »I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag skall dricka?» De svarade honom: »Det kunna vi.»

Han sa til dem: Min kalk skal I nok drikke; men å sitte ved min høire og ved min venstre side, det tilkommer det ikke mig å gi nogen, men det gis dem som det er beredt av min Fader.

Då sade han till dem: »Ja, väl skolen I få dricka min kalk, men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt av min Fader.»

Da de ti hørte dette, blev de harme på de to brødre.

När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på de två bröderna.

Men Jesus kalte dem til sig og sa: I vet at fyrstene hersker over sine folk, og deres stormenn bruker makt over dem.

Då kallade Jesus dem till sig och sade: »I veten att furstarna uppträda mot sina folk såsom herrar, och att de mäktige låta folken känna sin myndighet.

Så skal det ikke være blandt eder; men den som vil bli stor iblandt eder, han skal være eders tjener,

Så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,

og den som vil være den første blandt eder, han skal være eders træl,

och den som vill vara främst bland eder, han vare de andras dräng,

likesom Menneskesønnen ikke er kommet for å la sig tjene, men for selv å tjene og gi sitt liv til en løsepenge for mange.

likasom Människosonen har kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många.»

Og da de gikk ut fra Jeriko, fulgte meget folk ham.

När de sedan gingo ut ifrån Jeriko, följde honom mycket folk.

Og se, to blinde satt ved veien, og da de hørte at det var Jesus som gikk forbi, ropte de: Miskunn dig over oss, Herre, du Davids sønn!

Och se, två blinda sutto där vid vägen. När dessa hörde att det var Jesus som gick där fram, ropade de och sade: »Herre, förbarma dig över oss, du Davids son.»

Folket truet dem at de skulde tie; men de ropte enda mere og sa: Herre, miskunn dig over oss, du Davids sønn!

Och folket tillsade dem strängeligen att de skulle tiga; men de ropade dess mer och sade: »Herre, förbarma dig över oss, du Davids son.»

Og Jesus stod stille og kalte på dem og sa: Hvad vil I jeg skal gjøre for eder?

Då stannade Jesus och kallade dem till sig och sade: »Vad viljen I att jag skall göra eder?»

De sa: Herre! at våre øine må bli oplatt!

De svarade honom: »Herre, låt våra ögon bliva öppnade.»

Da ynkedes Jesus inderlig og rørte ved deres øine; og straks fikk de sitt syn igjen, og de fulgte ham.

Då förbarmade sig Jesus över dem och rörde vid deras ögon, och strax fingo de sin syn och följde honom.