Mark 3

Og han gikk atter inn i en synagoge, og der var en mann som hadde en vissen hånd.

Och han gick åter in i en synagoga. Där var då en man som hade en förvissnad hand.

Og de lurte på ham, om han vilde helbrede ham på sabbaten, forat de kunde føre klagemål imot ham.

Och de vaktade på honom, för att se om han skulle bota denne på sabbaten; de ville nämligen få något att anklaga honom för.

Og han sa til mannen som hadde den visne hånd: Stå op og kom frem!

Då sade han till mannen som hade den förvissnade handen: »Stå upp, och kom fram.»

Og han sa til dem: Er det tillatt på sabbaten å gjøre godt eller å gjøre ondt, å berge liv eller å slå ihjel? Men de tidde.

Sedan sade han till dem: »Vilketdera är lovligt på sabbaten: att göra vad gott är, eller att göra vad ont är, att rädda någons liv, eller att döda?» Men de tego.

Og han så omkring på dem med harme, full av sorg over deres hjertes forherdelse, og sa til mannen: Rekk din hånd ut! Og han rakte den ut, og hans hånd blev frisk igjen.

Då såg han sig omkring på dem med vrede, bedrövad över deras hjärtans förstockelse, och sade till mannen: »Räck ut din hand.» Och han räckte ut den; och hans hand blev frisk igen. --

Og fariseerne gikk ut og holdt straks råd imot ham sammen med herodianerne, hvorledes de skulde få ryddet ham av veien.

Då gingo fariséerna bort och fattade strax, tillsammans med herodianerna, det beslutet att de skulle förgöra honom.

Og Jesus drog bort med sine disipler til sjøen, og en stor mengde fra Galilea og fra Judea fulgte ham,

Och Jesus drog sig med sina lärjungar undan till sjön, och en stor hop folk följde honom från Galileen.

og fra Jerusalem og fra Idumea og fra landet på hin side Jordan og omkring Tyrus og Sidon kom de til ham, en stor mengde, da de hørte hvor store gjerninger han gjorde.

Och från Judeen och Jerusalem och Idumeen och från landet på andra sidan Jordan och från trakterna omkring Tyrus och Sidon kom en stor hop folk till honom, när de fingo höra huru stora ting han gjorde.

Og han bød sine disipler at en båt skulde ligge ferdig til ham for folkets skyld, forat de ikke skulde trenge ham;

Och han tillsade sina lärjungar att en båt skulle hållas tillreds åt honom, för folkets skull, för att de icke skulle tränga sig inpå honom.

for han helbredet mange, så at alle de som hadde plager, trengte sig inn på ham for å få røre ved ham.

Ty han botade många och blev därför överlupen av alla som hade någon plåga och fördenskull ville röra vid honom.

Og når de urene ånder så ham, falt de ned for ham og ropte: Du er Guds Sønn!

Och när de orena andarna sågo honom, föllo de ned för honom och och ropade och sade: »Du är Guds Son.»

Og han bød dem med mange strenge ord at de ikke skulde gjøre ham kjent.

Men han förbjöd dem strängeligen, åter och åter, att röja honom.

Og han gikk op i fjellet og kalte til sig dem han selv vilde, og de gikk til ham.

Och han gick upp på berget och kallade till sig några som han själv utsåg; och de kommo till honom.

Og han utvalgte tolv, som skulde være med ham, og som han kunde sende ut for å forkynne ordet

Så förordnade han tolv som skulle följa honom, och som han ville sända ut till att predika,

og ha makt til å drive ut de onde ånder,

och de skulle hava makt att bota sjuka och driva ut onda andar.

og han gav Simon navnet Peter,

Han förordnade alltså dessa tolv: Simon, åt vilken han gav tillnamnet Petrus;

og Jakob, Sebedeus' sønn, og Johannes, Jakobs bror, og han gav dem navnet Boanerges, det er tordensønner,

vidare Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, Jakobs broder, åt vilka han gav tillnamnet Boanerges (det betyder tordönsmän);

og Andreas og Filip og Bartolomeus og Matteus og Tomas og Jakob, Alfeus' sønn, og Taddeus og Simon Kananeus

vidare Andreas och Filippus och Bartolomeus och Matteus och Tomas och Jakob, Alfeus' son, och Taddeus och Simon ivraren

og Judas Iskariot, han som forrådte ham.

och Judas Iskariot, densamme som förrådde honom.

Og de kom hjem, og folket kom atter sammen, så de ikke engang kunde få sig mat.

Och när han kom hem, församlade sig folket åter, så att de icke ens fingo tillfälle att äta.

Og da hans nærmeste fikk høre om det, gikk de hjemmefra for å få fatt på ham; for de sa: Han er fra sig selv.

Då nu hans närmaste fingo höra härom, gingo de åstad för att taga vara på honom; ty de menade att han var från sina sinnen.

Og de skriftlærde, som var kommet ned fra Jerusalem, sa: Han er besatt av Be'elsebul, og: Det er ved de onde ånders fyrste han driver de onde ånder ut.

Och de skriftlärde som hade kommit ned från Jerusalem sade att han var besatt av Beelsebul, och att det var med de onda andarnas furste som han drev ut de onda andarna.

Og han kalte dem til sig og sa til dem i lignelser: Hvorledes kan Satan drive Satan ut?

Då kallade han dem till sig och sade till dem i liknelser: »Huru skulle Satan kunna driva ut Satan?

Om et rike kommer i strid med sig selv, kan dette rike ikke bli stående,

Om ett rike har kommit i strid med sig självt, så kan det riket ju icke hava bestånd;

og om et hus kommer i strid med sig selv, kan dette hus ikke bli stående.

och om ett hus har kommit i strid med sig självt, så skall icke heller det huset kunna äga bestånd.

Og dersom Satan setter sig op mot sig selv og kommer i strid med sig selv, kan han ikke bli stående, men det er ute med ham.

Om alltså Satan har satt sig upp mot sig själv och kommit i strid med sig själv, så kan han icke äga bestånd, utan det är då ute med honom. --

Men ingen kan gå inn i den sterkes hus og røve hans gods uten at han først har bundet den sterke; da kan han plyndre hans hus.

Nej, ingen kan gå in i en stark mans hus och plundra honom på hans bohag, såframt han icke förut har bundit den starke. Först därefter kan han plundra hans hus.

Sannelig sier jeg eder: Alle synder skal bli menneskenes barn forlatt, og alle bespottelser som de taler;

Sannerligen säger jag eder: Alla andra synder skola bliva människors barn förlåtna, ja ock alla andra hädelser, huru hädiskt de än må tala;

men den som taler bespottelig mot den Hellige Ånd, han får i all evighet ikke forlatelse, men er skyldig i en evig synd -

men den som hädar den helige Ande, han får icke någonsin förlåtelse, utan är skyldig till evig synd.»

det var fordi de sa: Han er besatt av en uren ånd.

De hade ju nämligen sagt att han var besatt av en oren ande.

Så kom hans mor og hans brødre, og de stod utenfor og sendte bud til ham og bad ham komme ut.

Så kommo nu hans moder och hans bröder; och de stannade därutanför och sände bud in till honom för att kalla honom ut.

Og folket satt omkring ham, og de sa til ham: Se, din mor og dine brødre er utenfor og spør efter dig.

Och mycket folk satt där omkring honom; och man sade till honom: »Se, din moder och dina bröder stå härutanför och fråga efter dig.»

Og han svarte dem og sa: Hvem er min mor og mine brødre?

Då svarade han dem och sade: Vilken är min moder, och vilka äro mina bröder?»

Og han så på dem som satt omkring ham, og sa: Se, det er min mor og mine brødre!

Och han såg sig omkring på dem som sutto där runt omkring honom, och han sade: »Se här är min moder, och här äro mina bröder!

Den som gjør Guds vilje, han er min bror og søster og mor.

Den som gör Guds vilja, den är min broder och min syster och min moder.»