Lamentations 1

Hvor ensom hun sitter, den folkerike stad! Hun er blitt som en enke; den store blandt folkene, fyrstinnen i landene er blitt til træl!

 Huru övergiven sitter hon icke,      den folkrika staden!  Hon har blivit lik en änka.      Hon som var så mäktig bland folken,  en furstinna bland länderna,      hon måste nu göra trältjänst.Bar. 4,12 f.

Sårt gråter hun om natten, og hennes tårer rinner på hennes kinn; hun har ingen trøster blandt alle sine elskere; alle hennes venner har vært troløse mot henne, de er blitt hennes fiender.

 Bittert gråter hon i natten,      och tårar rinna utför hennes kind.  Ingen finnes, som tröstar henne,      bland alla hennes vänner. Alla hennes närmaste hava varit trolösa mot henne;      de hava blivit hennes fiender.Ps. 38,12. Jer.13,17.

I landflyktighet er Juda vandret, efter trengsel og megen møie; det bor iblandt folkene, har ikke funnet hvile; alle dets forfølgere har innhentet det på trange steder.

 Juda har måst gå i landsflykt efter att hava utstått elände      och svåra vedermödor;  hon bor nu bland hedningarna      och finner ingen ro.  Alla hennes förföljare hava fallit över henne,      mitt i hennes trångmål.

Veiene til Sion sørger fordi ingen kommer til festene; alle dets porter er øde, dets prester sukker, dets jomfruer er sorgfulle, og det selv er bitterlig bedrøvet.

 Vägarna till Sion ligga sörjande,      då nu ingen kommer till högtiderna.  Alla hennes portar äro öde,      hennes präster sucka.  Hennes jungfrur äro bedrövade,      och själv sörjer hon bittert.

Dets motstandere er blitt dets herrer, dets fiender er trygge, for Herren har lagt sorg på det for dets mange overtredelsers skyld; dets små barn har fienden ført i fangenskap.

 Hennes ovänner hava fått övermakten,      för hennes fiender går allt väl.  Ty HERREN har sänt henne bedrövelser      för hennes många överträdelsers skull.  Hennes barn hava måst gå i fångenskap,      bortdrivna av ovännen.

Fra Sions datter svant all hennes prakt; hennes fyrster blev lik hjorter som ikke finner beite, og de gikk der uten kraft for forfølgerens åsyn.

 Så har all dottern Sions härlighet      försvunnit ifrån henne.  Hennes furstar likna hjortar      som icke finna något bete;  vanmäktiga söka de fly bort,      undan sina förföljare.

I sin elendighets og landflyktighets tid kommer Jerusalem i hu alle de herligheter som hun hadde fra fordums dager; da hennes folk falt for fiendens hånd, og hun ingen hjelper hadde, da så fiendene henne, de spottet over det hun hadde tapt.

 I denna sitt eländes och sin husvillhets tid      kommer Jerusalem ihåg  allt vad dyrbart hon ägde      i forna dagar.  Nu då hennes folk har fallit för ovännens hand      och hon icke har någon hjälpare  nu se hennes ovänner      med hån på hennes undergång.Jes. 64,11.

Storlig har Jerusalem syndet, derfor er hun blitt til en vederstyggelighet; alle de som æret henne, forakter henne, for de så hennes blusel; hun selv sukket og vendte sig bort.

 Svårt hade Jerusalem försynda sig;      därför har hon blivit en styggelse.  Alla som ärade henne förakta henne nu,      då de se hennes blygd.  Därför suckar hon ock själv      och drager sig undan.Jes. 47,3. Jer. 13,22, 26. Nah. 3,5.

Hennes urenhet hang ved hennes kjortelfliker; hun tenkte ikke på hvad ende det vilde ta med henne; da sank hun på underlig vis, ingen trøstet henne. Herre, se min elendighet! Fienden gjør sig stor.

 Orenhet fläckar hennes klädesfållar;      hon tänkte icke på anden.  Därför vart hennes fall så gruvligt;      ingen finnes, som tröstar henne.  Se, HERRE, till mitt elände,      ty fienden förhäver sig.Jes. 47,7.

Fienden rakte sin hånd ut efter alle hennes kostelige ting; for hun så hedninger komme inn i hennes helligdom, de som du bød ikke skulde komme inn i din menighet.

 Ovännen räckte ut sin hand      efter allt vad dyrbart hon ägde;  ja, hon fick se huru hedningar      kommo in i hennes helgedom,  just sådana som du hade förbjudit      att komma in i din församling.5 Mos. 23,3 f. Neh. 13,1 f. Ps. 79,1 f. Hes. 44,9.

Alt hennes folk sukker og søker efter brød; de gir sine kostelige ting bort for mat, for å opholde livet. Se, Herre, se hvor foraktet jeg er blitt!

 Allt hennes folk måste med suckan      tigga sitt bröd;  för vad dyrbart de ägde måste de köpa sig mat      till att stilla sin hunger.  Se, HERRE, och akta på      huru föraktad jag har blivit.

Går det eder ikke til hjerte, alle I som går forbi på veien? Sku og se om det finnes en smerte lik den smerte som er voldt mig, den som Herren har bedrøvet mig med på sin brennende vredes dag!

 Går detta eder ej till sinnes, I alla som dragen vägen fram?      Akten härpå och sen till:  kan någon plåga vara lik den      varmed jag har blivit hemsökt,  den varmed HERREN har bedrövat mig      på sin glödande vredes dag?Jes. 13,13.

Fra det høie sendte han ild i mine ben og lot den råde; han spente ut garn for mine føtter, han støtte mig tilbake, han gjorde mig elendig, syk hele dagen.

 Från höjden sände han en eld      i mina ben och fördärvade dem.  Han bredde ut ett nät för mina fötter,      han stötte mig tillbaka.  Förödelse lät han gå över mig,      han gjorde mig maktlös för alltid.

Mine overtredelser er knyttet sammen ved hans hånd til et åk; sammenslynget er de lagt på min nakke; han har brutt min kraft. Herren har gitt mig i hendene på dem som jeg ikke kan stå imot.

 Mina överträdelser knötos samman      av hans hand till ett ok,  hopbundna lades de på min hals;      så bröt han ned min kraft.  Herren gav mig i händerna på människor      som jag ej kan stå emot.Ps. 31,11.

Herren forkastet alle de kjemper som fantes hos mig, han kalte sammen en folkeskare mot mig for å knuse mine unge menn; Herren trådte vinpersen for jomfruen, Judas datter.

 Alla de tappra kämpar jag hyste      aktade Herren för intet.  Han lyste ut högtid, mig till fördärv,      för att krossa mina unga män.  Ja, vinpressen trampade Herren      till ofärd för jungfrun dottern Juda.Jes. 63,3. Klag. 2,22.

Over dette gråter jeg, mitt øie, mitt øie flyter bort i vann; for langt fra mig er trøsteren som kunde husvale min sjel; mine barn er ødelagt, for fienden fikk overhånd.

 Fördenskull gråter jag;      mitt öga, det flyter i tårar;  ty fjärran ifrån mig äro de som skulle trösta mig      och vederkvicka min själ.  Förödelse har gått över mina barn,      ty fienden har blivit mig övermäktig.Jer. 14,17.

Sion rekker ut sine hender, det har ingen trøster; Herren har kalt sammen mot Jakob hans fiender rundt omkring; Jerusalem er blitt til en vederstyggelighet blandt dem.

 Sion räcker ut sina händer,      men ingen finnes, som tröstar henne;  mot Jakob bådade HERREN upp      ovänner från alla sidor;  Jerusalem har blivit      en styggelse ibland dem.

Herren er rettferdig, for jeg var gjenstridig mot hans bud. Hør, alle folk, og se min smerte! Mine jomfruer og mine unge menn er gått i fangenskap.

 Ja, HERREN är rättfärdig,      ty jag var gensträvig mot hans bud.  Hören då, alla I folk,      och sen min plåga:  mina jungfrur och mina unga män      fingo gå i fångenskap.Dan. 9,7.

Jeg ropte på mine elskere; de svek mig. Mine prester og mine eldste opgav ånden i byen da de søkte efter mat for å opholde livet.

 Jag kallade på mina vänner,      men de bedrogo mig.  Mina präster och mina äldste      förgingos i staden,  medan de tiggde sig mat      för att stilla sin hunger.

Se, Herre, jeg er i trengsel! Det gjærer i mitt indre, mitt hjerte vender sig i mitt bryst; for jeg har vært gjenstridig; utenfor har sverdet gjort mig barnløs, innenfor er det som døden.

 Se HERRE, huru jag är i nöd,      mitt innersta är upprört.  Mitt hjärta vänder sig i mitt bröst,      därför att jag var så gensträvig.  Ute har svärdet förgjort mina barn,      och inomhus pesten.5 Mos. 32,25. Jes. 16,11. Klag. 2,11. Hes. 7,16.

De hørte at jeg sukket, det var ingen som trøstet mig; alle mine fiender hørte om min ulykke, de gledet sig over at du har gjort det. Men du lar komme en dag som du har forkynt, og da skal de bli som jeg.

 Väl hör man huru jag suckar,      men ingen finnes, som tröstar mig;  alla mina fiender höra om min olycka och fröjda sig      över att du har gjort detta.  Den dag du förkunnade har du låtit komma.      Dock, dem skall det gå såsom mig.Jer. 50,10, 29. 51,24.

La all deres ondskap komme for ditt åsyn, og gjør mot dem som du har gjort mot mig for alle mine overtredelsers skyld! For mine sukk er mange, og mitt hjerte er sykt.

 Låt all deras ondska komma inför ditt ansikte,      och hemsök dem,  likasom du har hemsökt mig      för alla mina överträdelsers skull  ty många äro mina suckar,      och mitt hjärta är sjukt.Jer. 8,18.