Joshua 15

Den lodd som tilfalt Judas barns stamme efter deres ætter, strakte sig bortimot Edoms landemerke, til ørkenen Sin, lengst mot syd.
Juda barns stam fick, efter sina släkter, sin lott söderut intill Edoms gräns, intill öknen Sin, längst ned i söder.
Og deres grense mot syd gikk ut fra enden av Salthavet, fra den bukt som vender mot syd,
Och deras södra gräns begynte vid ändan av Salthavet, vid dess sydligaste vik,
bøide syd om Akrabbim-skaret, tok så over til Sin og opefter i syd for Kades-Barnea, gikk så over til Hesron og op til Adar; der svinget den bort til Karka,
gick vidare söder om Skorpionhöjden och fram till Sin, drog sig så upp söder om Kades-Barnea, gick därefter framom Hesron och drog sig upp till Addar samt böjde sig sedan mot Karka.
tok så bortefter til Asmon, gikk frem til Egyptens bekk og endte ute ved havet. Dette sa Herren skal være eders grense mot syd.
Vidare gick den fram till Asmon och därifrån ut till Egyptens bäck; sedan gick gränsen ut vid havet. »Detta», sade han, »skall vara eder gräns i söder.»
Grensen mot øst var Salthavet inntil Jordans utløp. På nordsiden gikk grensen fra den bukt av Salthavet hvor Jordan løper ut.
Gränsen i öster var Salthavet ända till Jordans utlopp. Och gränsen på norra sidan begynte vid den vik av detta hav, där Jordan har sitt utlopp.
Derfra drog den sig op til Bet-Hogla og videre i nord for Bet-Ha'araba, op til den sten som har navn efter Bohan, Rubens sønn.
Därifrån drog sig gränsen upp mot Bet-Hogla och gick fram norr om Bet-Haaraba; vidare drog sig gränsen upp till Bohans, Rubens sons, sten.
Så gikk grensen fra Akor-dalen op til Debir og vendte sig nordover til Gilgal, som ligger midt imot Adummim-skaret sønnenfor bekken, og gikk så over til vannet ved En-Semes og frem til En-Rogel.
Därefter drog sig gränsen upp till Debir från Akors dal i nordlig riktning mot det Gilgal som ligger mitt emot Adummimshöjden, söder om bäcken; sedan gick gränsen fram till Semeskällans vatten och så ut till Rogelskällan.
Derfra gikk grensen op til Hinnoms sønns dal, til sydsiden av Jebus, det er Jerusalem, og gikk så op til toppen av det fjell som ligger rett i vest for Hinnoms dal ved nordenden av Refa'im-dalen.
Vidare drog sig gränsen uppåt Hinnoms sons dal, söder om Jebus' höjd, det är Jerusalem; därefter drog sig gränsen upp till toppen av det berg som ligger gent emot Hinnomsdalen, västerut, i norra ändan av Refaimsdalen.
Fra denne fjelltopp strakte grensen sig bort til Neftoah-vannets kilde og holdt frem til byene i Efrons fjellbygd, og tok så bortefter til Ba'ala, det er Kirjat-Jearim.
Och från toppen av detta berg drog sig gränsen fram till Neftoavattnets källa och vidare till städerna i Efrons bergsbygd; sedan drog sig gränsen till Baala, det är Kirjat-Jearim.
Fra Ba'ala svinget den vestover til Se'ir-fjellet, tok over til nordsiden av Jearim-fjellet, det er Kesalon, og gikk så ned til Bet-Semes og frem til Timna.
Och från Baala böjde sig gränsen åt väster mot Seirs bergsbygd och gick fram till Jearims bergshöjd, det är Kesalon, norr om denna, och gick så ned till Bet-Semes och framom Timna.
Derefter gikk grensen nordover til Ekrons fjellrygg; der svinget den bort til Sikron, tok så over til Ba'ala-fjellet, gikk frem til Jabne'el og endte ute ved havet.
Vidare gick gränsen till Ekrons höjd, norrut; därefter drog sig gränsen till Sickeron, gick så framom berget Baala och därifrån ut till Jabneel; sedan gick gränsen ut vid havet.
Grensen mot vest var det store hav og landet langsmed det. Dette var Judas barns grense efter deres ætter, på alle sider.
Och gränsen i väster följde Stora havet; det utgjorde gränsen. Dessa voro Juda barns gränser runt omkring, efter deras släkter.
Men Kaleb, Jefunnes sønn, fikk sin del midt iblandt Judas barn efter Herrens ord til Josva; det var Anaks far Arbas by, som nu kalles Hebron.
Men åt Kaleb, Jefunnes son, gavs, efter HERRENS befallning till Josua, en särskild del bland Juda barn, nämligen Arbas, Anaks faders, stad, det är Hebron.
Og Kaleb drev bort derfra de tre anakitter Sesai og Akiman og Talmai, efterkommere av Anak.
Och Kaleb fördrev därifrån Anaks tre söner, Sesai, Ahiman och Talmai, Anaks avkomlingar.
Derfra drog han op mot innbyggerne i Debir - Debirs navn var før Kirjat-Sefer.
Därifrån drog han upp mot Debirs invånare. Men Debir hette fordom Kirjat-Sefer.
Og Kaleb sa: Den som vinner over Kirjat-Sefer og inntar det, ham vil jeg gi min datter Aksa til hustru.
Och Kaleb sade: »Åt den som angriper Kirjat-Sefer och intager det vill jag giva min dotter Aksa till hustru.»
Og kenisitten Otniel, Kalebs bror, inntok det; og han gav ham sin datter Aksa til hustru.
När då Otniel, son till Kenas, Kalebs broder, intog det, gav han honom sin dotter Aksa till hustru.
Og da hun kom til sin manns hus, egget hun ham til å be hennes far om en jordeiendom, og hun sprang ned av asenet. Da sa Kaleb til henne: Hvad vil du?
Och när hon kom till honom, intalade hon honom att begära ett stycke åkermark av hennes fader; och hon steg hastigt ned från åsnan. Då sade Kaleb till henne: »Vad önskar du?»
Hun svarte: Gi mig en avskjedsgave! Du har giftet mig bort til dette tørre sydlandet, gi mig nu vannkilder! Så gav han henne de øvre og de nedre kilder.
Hon sade: »Giv mig en avskedsskänk; eftersom du har gift bort mig till det torra Sydlandet, må du giva mig vattenkällor.» Då gav han henne Illiotkällorna och Tatiotkällorna.
Dette er Judas barns stammes arv efter deres ætter:
Detta var nu Juda barns stams arvedel, efter deras släkter.
Byene ved den ytterste grense av Judas barns stamme mot Edoms landemerke, i sydlandet, var: Kabse'el og Eder og Jagur
Och de städer som lågo ytterst i Juda barns stam, mot Edoms gräns, i Sydlandet, voro: Kabseel, Eder, Jagur,
og Kina og Dimona og Adada
Kina, Dimona, Adada,
og Kedes og Hasor og Jitnan,
Kedes, Hasor och Jitnan,
Sif og Telem og Bealot
Sif, Telem, Bealot,
og Hasor-Hadatta og Kerijot, Hesron, det er Hasor,
Hasor-Hadatta, Keriot, Hesron, det är Hasor,
Amam og Sema og Molada
Amam, Sema, Molada,
og Hasur-Gadda og Hesmon og Bet-Pelet
Hasar-Gadda, Hesmon, Bet-Pelet,
og Hasar-Sual og Be'erseba og Bisjotja,
Hasar-Sual, Beer-Seba och Bisjotja,
Ba'ala og Ijim og Esem
Baala, Ijim, Esem,
og Eltolad og Kesil og Horma
Eltolad, Kesil, Horma,
og Siklag og Madmanna og Sansanna
Siklag, Madmanna, Sansanna,
og Lebaot og Silhim og Ajin og Rimmon - i alt ni og tyve byer med tilhørende landsbyer.
Lebaot, Silhim, Ain och Rimmon -- tillsammans tjugunio städer med sina byar.
I lavlandet: Estaol og Sora og Asna
I Låglandet: Estaol, Sorga, Asna,
og Sanoah og En-Gannim, Tappuah og Haenam.
Sanoa och En-Gannim, Tappua och Enam,
Jarmut og Adullam, Soko og Aseka
Jarmut och Adullam, Soko och Aseka,
og Sa'ara'im og Adita'im og Haggedera og Gederota'im - fjorten byer med tilhørende landsbyer;
Saaraim, Aditaim, Gedera och Gederotaim -- fjorton städer med sina byar;
Senan og Hadasa og Migdal-Gad
Senan, Hadasa, Migdal-Gad,
og Dilan og Mispe og Jokte'el,
Dilean, Mispe, Jokteel,
Lakis og Boskat og Eglon
Lakis, Boskat, Eglon,
og Kabbon og Lahmas og Kitlis
Kabbon, Lamas, Kitlis,
og Gederot, Bet-Dagon og Na'ama og Makkeda - seksten byer med tilhørende landsbyer;
Gederot, Bet-Dagon, Naama och Mackeda -- sexton städer med sina byar;
Libna og Eter og Asan
Libna, Eter, Asan,
og Jiftah og Asna og Nesib
Jifta, Asna, Nesib,
og Ke'ila og Aksib og Maresa - ni byer med tilhørende landsbyer;
Kegila, Aksib och Maresa -- nio städer med sina byar;
Ekron med tilhørende byer og landsbyer;
Ekron med underlydande städer och byar;
fra Ekron og vestover alt som lå på Asdod-siden, med tilhørende landsbyer;
från Ekron till havet allt vad som ligger på sidan om Asdod samt dithörande byar;
Asdod med tilhørende byer og landsbyer, Gasa med tilhørende byer og landsbyer, inntil Egyptens bekk og det store hav og landet langsmed det.
vidare Asdod med underlydande städer och byar, Gasa med underlydande städer och byar ända till Egyptens bäck och fram till Stora havet, som utgjorde gränsen.
Og i fjellbygdene: Samir og Jattir og Soko
Och i Bergsbygden: Samir, Jattir, Soko,
og Danna og Kirjat-Sanna, det er Debir,
Danna, Kirjat-Sanna, det är Debir,
og Anab og Estemo og Anim
Anab, Estemo, Anim,
og Gosen og Holon og Gilo - elleve byer med tilhørende landsbyer;
Gosen, Holon och Gilo -- elva städer med sina byar;
Arab og Duma og Esan
Arab, Ruma, Esean,
og Janim og Bet-Tappuah og Afeka
Janum, Bet-Tappua, Afeka,
og Humta og Kirjat-Arba, det er Hebron, og Sior - ni byer med tilhørende landsbyer;
Humta, Kirjat-Arba, det är Hebron, och Sior -- nio städer med sina byar;
Maon, Karmel og Sif og Juta
Maon, Karmel, Sif, Juta,
og Jisre'el og Jokdeam og Sanoah,
Jisreel, Jokdeam och Sanoa,
Hakka'in, Gibea og Timna - ti byer med tilhørende landsbyer;
Kain, Gibea och Timna -- tio städer med sina byar;
Halhul, Bet-Sur og Gedor
Halhul, Bet-Sur, Gedor,
og Ma'arat og Bet-Anot og Eltekon - seks byer med tilhørende landsbyer;
Maarat, Bet-Anot och Eltekon -- sex städer med sina byar;
Kirjat-Ba'al, det er Kirjat-Jearim, og Harabba - to byer med tilhørende landsbyer.
Kirjat-Baal, det är Kirjat-Jearim, och Rabba -- två städer med sina byar;
I ørkenen: Bet-Ha'araba, Middin og Sekaka
I Öknen: Bet-Haaraba, Middin, Sekaka,
og Hannibsan og Ir-Hammelah og En-Gedi - seks byer med tilhørende landsbyer.
Nibsan, Ir-Hammela och En-Gedi -- sex städer med sina byar.
Men jebusittene, som bodde i Jerusalem, kunde Judas barn ikke drive bort; og jebusittene blev boende sammen med Judas barn i Jerusalem og der bor de den dag idag.
Men jebuséerna, som bodde i Jerusalem, kunde Juda barn icke fördriva; därför bodde ock jebuséerna kvar bland Juda barn i Jerusalem, såsom de göra ännu i dag.