Joel 1

Herrens ord som kom til Joel, Petuels sønn:

Detta är HERRENS ord som kom till Joel, Petuels son.

Hør dette, I gamle! Gi akt, alle som bor i landet! Er sådant skjedd i eders dager eller i eders fedres dager?

 Hören detta, I gamle,  och lyssnen härtill, I landets alla inbyggare.  Har något sådant skett förut i edra dagar  eller i edra fäders dagar?

I skal fortelle om det til eders barn, og eders barn til sine barn, og deres barn til en kommende slekt.

 Nej, om detta mån I förtälja för edra barn,  och edra barn må förtälja därom för sina barn,  och deras barn för ett kommande släkte.

Hvad gnageren har levnet, har vrimleren ett, og hvad vrimleren har levnet, har slikkeren ett, og hvad slikkeren har levnet, har skaveren ett.

 Vad som blev kvar efter gräsgnagarna,      det åto gräshopporna upp;  och vad som blev kvar efter gräshopporna,      det åto gräsbitarna upp;  och vad som blev kvar efter gräsbitarna      det åto gräsfrätarna upp.

Våkn op, I drukne, og gråt, og jamre, alle vindrikkere, fordi mosten er revet bort fra eders munn.

 Vaknen upp, I druckne, och gråten;  ja, jämren eder, alla I som dricken vin,  över att druvsaften är ryckt undan eder mun.

For et folk har draget op over mitt land sterkt og talløst; dets tenner er som en løves tenner, og det har jeksler som en løvinne.

 Ty ett folk har dragit upp över mitt land,      ett mäktigt, ett som ingen kan räkna;  det har tänder likasom lejon,  och dess kindtänder likna lejoninnors.

Det har rent ødelagt mine vintrær og knekket mine fikentrær; det har gjort dem aldeles bare og kastet dem bort; deres grener er blitt hvite.

 Mina vinträd har det förött,      och mina fikonträd har det brutit ned  det har skalat dem nakna och kastat dem undan;      vitnade äro deras rankor.

Klag som en jomfru som bærer sørgedrakt for sin ungdoms brudgom!

 Klaga likasom en jungfru som bär sorgdräkt      efter sin ungdoms brudgum

Matoffer og drikkoffer er revet bort fra Herrens hus; prestene, Herrens tjenere, sørger.

 Spisoffer och drickoffer äro försvunna      ifrån HERRENS hus;  prästerna sörja,      HERRENS tjänare.2 Mos. 29,41.

Marken er ødelagt, jorden sørger; for kornet er ødelagt, mosten er tørket bort, oljen er svunnet inn.

 Fälten äro förödda,      marken ligger sörjande,  ty säden är förödd,      vinet borttorkat,      oljan utsinad.

Akerdyrkerne er skuffet, vingårdsmennene jamrer sig; for hveten og bygget, markens grøde, er gått tapt.

 Åkermännen stå med skam,      vingårdsmännen jämra sig,  över vetet och över kornet;  ty skörden på marken är förstörd.Jes. 16,10. Jer. 48,33.

Vintreet er tørket bort, og fikentreet er visnet; granatepletreet og palmen og epletreet, alle markens trær er tørket bort; ja, all fryd er svunnet bort fra menneskenes barn.

 Vinträden äro förtorkade      och fikonträden försmäkta;  granatträden och palmerna och äppelträden  och alla andra träd på marken hava torkat bort.  Ja, all fröjd har vissnat      och flytt ifrån människors barn.

Klæ eder i sørgedrakt og klag, I prester! Jamre eder, I som gjør tjeneste ved alteret! Gå inn og sitt hele natten i sørgedrakt, I min Guds tjenere! For eders Guds hus må savne matoffer og drikkoffer.

 Kläden eder i sorgdräkt och klagen, I präster;  jämren eder, I som tjänen vid altaret;  gån in och sitten i sorgdräkt natten igenom,      I min Guds tjänare,  eftersom eder Gud hus måste sakna      spisoffer och drickoffer

Tillys en hellig faste, utrop en festforsamling, samle de eldste, ja alle som bor i landet, til Herrens, eders Guds hus og rop til Herren!

 Pålysen en helig fasta,      lysen ut en högtidsförsamling;  församlen de gamla,      ja, alla landets inbyggare,  till HERRENS, eder Guds, hus;      och ropen så till HERREN.Joel 2,15.

Ve oss, for en dag! For Herrens dag er nær og kommer som en ødeleggelse fra den Allmektige.

 Ve oss, vilken dag!  ty HERRENS dag är nära,  och såsom våld från den Allsvåldige kommer den.Jes. 13,6, 9. Joel 2,1.

Er ikke maten blitt borte for våre øine, glede og fryd fra vår Guds hus?

 Har icke vår bärgning blivit förstörd      mitt för våra ögon?  har icke glädje och fröjd försvunnit      ifrån var Guds hus?

Sædekornene er tørket inn under mulden som dekker dem; forrådshusene er ødelagt, ladene nedbrutt, for kornet er fordervet.

 Utsädet ligger förtorkat      under mullen,  förrådshusen stå öde,      ladorna få förfalla,      ty säden är borttorkad.

Hvor buskapen stønner! Oksehjordene farer redde omkring, for det finnes intet beite for dem; også fårehjordene må lide.

 Huru stönar icke boskapen!  Huru ängslas ej fäkreaturens hjordar!  De finna ju intet bete.  Ja, också fårhjordarna få lida under skulden.

Til dig, Herre, roper jeg; for ild har fortært ørkenens beitemarker, og luer har forbrent alle markens trær.

 Till dig, HERRE, ropar jag,      nu då en eld har förtärt      betesmarkerna i öknen  och en eldslåga har förbränt      alla träd på marken.

Endog markens dyr skriker op til dig; for bekkene er uttørket, og ild har fortært ørkenens beitemarker.

 Ja, också markens djur      ropa med trängtan till dig,  eftersom vattenbäckarna äro uttorkade      och betesmarkerna i öknen      äro förtärda av eld.Job 39,3. Ps. 104,27. 147,9. Jon. 3,8.