Isaiah 31

Ve dem som farer ned til Egypten efter hjelp og setter sin lit til hester og stoler på vogner fordi de er mange, og på hestfolk fordi de er så tallrike, men ikke vender sine øine til Israels Hellige og ikke søker Herren!
 Ve dem som draga åstad  ned till Egypten för att få hjälp,  i det de förlita sig på hästar,  dem som sätta sin förtröstan på vagnar,      därför att där finnas så många,  och på ryttare,      därför att mängden är så stor,  men som ej vända sin blick      till Israels Helige  och icke fråga efter HERREN!
Men også han er vis, han lar ulykke komme, og sine ord tar han ikke tilbake; men han reiser sig mot de ondes hus og mot deres hjelp som gjør urett.
 Också han är ju vis;      han låter olyckan komma,  och han ryggar icke sina ord.  Han reser sig upp mot de ondas hus  och mot den hjälp som ogärningsmännen sända.
Og egypterne er mennesker og ikke Gud, og deres hester er kjøtt og ikke ånd, og Herren skal rekke ut sin hånd, og hjelperen skal snuble, og den hjulpne falle, og de skal omkomme alle sammen.
 Ty egyptierna äro människor och äro icke Gud,  deras hästar äro kött och icke ande.  Och HERREN skall räcka ut sin hand,  och då skall hjälparen vackla      och den hjälpte falla,  och båda skola tillhopa förgås.
For så sa Herren til mig: Likesom en løve, en ungløve, knurrer over sitt rov, om en hel flokk hyrder kalles sammen mot den, og ikke skremmes av deres skrik og ikke blir redd for den støi de gjør, således skal Herren, hærskarenes Gud, fare ned for å stride mot Sions berg og mot Jerusalem-haugen.
 Ty så har HERREN sagt till mig:  Såsom ett lejon ryter,      ett ungt lejon över sitt rov,  och icke skrämmes bort      av herdarnas rop  eller rädes för deras larm,      när de i mängd samlas dit,  så skall HERREN Sebaot fara ned      för att strida på Sions berg      och uppe på dess höjd.
Som fuglene breder ut sine vinger, således skal Herren, hærskarenes Gud, verne Jerusalem, verne og frelse, gå forbi og redde.
 Såsom fågeln breder ut sina vingar,  så skall HERREN Sebaot      beskärma Jerusalem;  han skall beskärma och hjälpa,      han skall skona och rädda.
Vend om til ham som I er falt fra så dypt, I Israels barn!
Så vänden nu om till honom, från vilken I haven avfallit genom ett så djupt fall, I Israels barn.
For på den tid skal hver av eder forkaste sine sølvguder og gullguder, som eders hender har gjort eder til å synde med.
Ty på den tiden skall var och en av eder kasta bort de avgudar av silver och de avgudar av guld, som edra händer hava gjort åt eder till synd.
Og Assur skal falle for et sverd som ikke er en manns, og et sverd som ikke er et menneskes, skal fortære ham, og han skal rømme for sverdet, og hans unge menn skal bli træler.
Och Assur skall falla, men icke för en mans svärd; ett svärd, som icke är en människas, skall förtära honom. Han skall fly för svärd, och hans unga män skola bliva trälar.
Og hans klippe skal rømme i redsel, og hans fyrster skal skremmes bort fra sitt banner, sier Herren, han som har sin ild i Sion og sin ovn i Jerusalem.
Och hans klippa skall förgås av skräck, och hans furstar skola i förfäran fly ifrån baneret. Så säger HERREN, han som har sin eld på Sion och sin ugn i Jerusalem.